Hur snabbt måste en bostadsrättsförening presentera sin årsredovisning?

2010-03-26 i Föreningar
FRÅGA |Hur snabbt måste en bostadsrättsförenings styrelse presentera en årsredovisning?
Carl-Henrik Brännberg |Hej! En bostadsrättsförening utgör en så kallad ekonomisk förening. Enligt 8 kapitlet 2§ Årsredovisningslagen (se https://lagen.nu/1995:1554#K8P2S1) ska styrelsen lämna årsredovisningen till föreningens revisorer senast en månad före ordinarie föreningsstämma. Enligt 7 kap 4§ lag om ekonomiska föreningar (se https://lagen.nu/1987:667#K7P4S1, även kallad ”föreningslagen”) ska sådan föreningsstämma hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Ni ska alltså senast fem månader efter räkenskapsårets utgång ska ha lämnat årsredovisningen till de revisorer som - om inget annat framgår av era stadgar – utsågs vid förra årets föreningsstämma/årsmöte (enligt 8 kap 1§ föreningslagen, se https://lagen.nu/1987:667#K8P1S1) så att de har tid att granska den innan föreningens medlemmar ska ta ställning till om den ska fastställas eller inte (enligt 7kap 4§ 2 stycket 1 punkten föreningslagen, se https://lagen.nu/1987:667#K7P4S1). Vänliga Hälsningar

uträde/uteslutning

2010-02-24 i Övrigt
FRÅGA |Jag och min fd sambo har ett gemensamt HB som äger en hall/lokal. Vi hyr ut lokalerna till en brandstation samt till mitt andra, egenägda bolag, som vinterförvarar båtar. Då jag har dubbla intressen i att behålla hallen men nu ändå verkar tvingas till tvångsförsäljning undrar jag följande. 1. Om jag låter värdera verksamheten och ger henne sin del, har jag då rätt att utesluta henne ur HB fast vi bara är två delägare? (Hon har inte varit inblandad mer än på papperet vilket kan styrkas) 2. Kan hon vägra den uppvärderade summan i tron att en försäljning ger mer och tvinga mig till försäljning ändå? 3. Vem skall man i så fall låta göra värderingen för allt skall gå rätt till och inte kunna protesteras emot?
Elias Himsel |Hej, Handelsbolag (HB) regleras i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) och många (men inte alla) av paragraferna är dispositiva, vilket innebär att de tillämpas i den utsträckningen det i bolagsavtalet inte framgår annat. I mitt svar utgår jag från HBL:s regelverk, men jag vill poängtera att svaret kan bli ett annat med hänsyn till vad som framgår av bolagsavtalet. Jag tolkar förutsättningarna som att din fd sambo vill sälja lokalen och att du motsätter dig det. Av 2 kap 3 § HBL framgår att din fd sambo inte inom ramen för verksamheten kan tvinga dig att gå med på en försäljning av lokalen. *Möjlighet till uträde/uteslutning * Eftersom din fd sambo vill att lokalen skall säljas och inte kan genomföra detta inom ramen för verksamheten om du motsätter dig det, enligt 2 kap 3 § HBL, är det möjligt att hon säger upp bolagsavtalet eftersom det innebär att bolaget skall gå i likvidation efter ett halvår enligt 2 kap 24 § HBL. Om din fd sambo använder sig av denna möjlighet eller uppfyller någon av de andra likvidationsgrunderna i 2 kap 24 – 27 §§ HBL (ex. bolagsmans konkurs eller åsidosättande av skyldighet enligt bolagsavtal) kan ni enligt 2 kap 29 § HBL komma överens om att din fd sambo skall utträda. Rimligtvis sker detta utträde i utbyte mot en rimlig ersättning. Kan ni inte på frivillig väg komma överens om ett utträde återstår att pröva möjligheten att utesluta din fd sambo enligt 2 kap 30 § HBL. Fråga 1 Ett handelsbolag måste ha minst två delägare och om antalet delägare går ned till en skall bolaget anses ha trätt i likvidation efter ett halvår enligt 2 kap 28 § HBL. Det innebär att om din fd sambo inte längre är bolagsman har du ett halvår på dig att hitta en annan. Fråga 2 Kan ni inte på frivillig väg komma överens om ett utträde återstår att utesluta din fd sambo enligt 2 kap 30 § HBL. Det ligger i sakens natur att en uteslutning inte är frivillig och din fd sambo kan därför inte motsätta sig den om en likvidationsgrund kan hänföras till henne enligt 2 kap 24- 27 §§ HBL. Vid en uteslutning har din fd sambo rätt att erhålla ett lösenbelopp som motsvarar vad denne skulle erhållit vid ett bolagsskifte samt möjlighet att begära säkerhet för ansvaret för bolagets åtaganden. Vid beräkningen av lösenbeloppet skall tillgångarna tas upp till försäljningsvärdet minskat med kostnaderna för försäljning och skulderna skall redovisas med det belopp som krävs för att betala dem, därefter genomförs ett fiktivt bolagsskifte i vilket du och din fd sambo i första hand har rätt att få tillbaka era respektive insatser i bolaget. Det som därefter återstår utgör vinst och skall fördelas mellan er som sådan. Fråga 3 Några speciella krav på den som utför värderingen känner jag inte till, däremot bör ni anlita någon med erfarenhet inom området som ni båda känner förtroende för och godkänt. Kan ni inte komma överens om lösenbeloppet är det i sista hand en fråga som kan avgöras i domstol. Om värderingen i efterhand skulle visa sig vara allt för missvisande kan den part som blivit förfördelad i vissa fall få lösensumman jämkad med stöd av 36 § avtalslagen. Lycka till,

Stadgar i ekonomiska föreningar

2010-02-20 i Föreningar
FRÅGA |Funderar på att bilda ekonomisk förening och skulle vilja ha förslag till bra stadgar, jag tänker då på hur man skall undvika alla fallgropar.
|Hej! Jag föreslår att du följer de klara och tydliga reglerna för bildande av ekonomiska föreningar som finns i kap. 2 i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar - även kallad Föreningslagen (FL). I 2 § 2 kap. föreskrivs i 12 punkter vad som skall anges i föreningens stadgar. Stadgarnas närmare innehåll beror helt på just Er förenings syfte och verksamhet etc. Ett klargörande som jag kan komma med är att när man i stadgarna skall ange ändamålet med föreningens verksamhet enligt punkten 4 i 2 § § kap. FL så skall man beskriva dels föreningens syfte (dvs. målet med verksamheten) och dels verksamhetsföremålet (dvs. hur verksamheten skall bedrivas så att syftet uppnås). Föreningens stadgar antas av dess medlemmar och styr föreningens verksamhet. Juridiskt sett har stadgarna karaktären av avtal som i princip skall följas av medlemmarna och de som leder föreningen. Ur medlemmarnas perspektiv kan stadgarna sägas innehålla regler om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Lagreglerna i FL är lättförståeliga och om ni följer dem så kommer ni undvika alla "fallgropar"! Lycka till!

Styrelsesuppleants ansvar i den ekonomiska föreningen och i aktiebolaget

2010-01-31 i Föreningar
FRÅGA |Hej Vilket ansvar har jag som suppleant i en ekonomisk förening(idrottsklubb)? Är det skillnad på ansvaret i ett AB o Ekonomisk förening? MVH E
Sofie Bjärtun | Hej! Jag utgår i mitt svar från att det är suppleant för styrelseledamot du syftar på i din fråga. I en ekonomisk förening är dessa inte obligatoriska men föreningen kan mycket väl i sina stadgar föreskriva att sådana skall finnas, jfr 2 kap 2 § 6 p Lag om ekonomiska föreningar. Detsamma gäller för aktiebolag, där det är bolagsordningen som reglerar frågan, jfr 3 kap 1 § 7 p Aktiebolagslagen. Som suppleant är du i alla avseenden likställd med styrelseledamot. Som styrelseledamot har du såväl i den ekonomiska föreningen som i aktiebolaget tillsammans med övriga styrelseledamöter ansvar för organisationen och förvaltningen av föreningens/bolagets angelägenheter och att skall dessutom tillse att kontrollen av medelsförvaltningen och bokföringen genomförs ordentligt, se 6 kap 6 § Lag om ekonomiska föreningar och 8 kap 3 § Aktiebolagslagen. Du har härutöver ett personligt ersättningsansvar om du uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen/bolaget eller annan under det att du fullgör ditt uppdrag, se 13 kap 1 § Lag om ekonomiska föreningar och 15 kap 1 § Aktiebolagslagen. De båda associationsformerna medför således ett typiskt sysslomannaansvar för såväl styrelseledamöter som deras ersättare/suppleanter. Vänliga hälsningar,

Möjlighet för ideell förening att neka medlemmarna insyn i stadgarna

2010-03-06 i Föreningar
FRÅGA |1) Kan styrelsen vägra medlemar (i en ideell förening) att få ta del av (de nya) stadgarna? 2) Kan föreningen vägra lämna ut stadgarna till en utomstående? Om inte, vilket lagrum finns det för att tvinga styrelsen att utlämna stadgarna, i den ideella föreningen?
|Hej, Tack för din fråga. Till skillnad från de andra associationerna regleras inte de ideella föreningarna av någon särskild lag. Det är istället föreningens stadgar och i viss mån även praxis som anger hur föreningen skall skötas. Ibland kan ledning i hur vissa frågor bör regleras hämtas från lagen om ekonomiska föreningar (FL). Det faktum att det saknas lagstiftning på området innebär att det i stor utsträckning är helt upp till den ideella föreningen hur den sköter sin förening. Det torde därför vara möjligt för en förening att neka sina medlemmar tillgång till de nya stadgarna. Detta kan tyckas underligt, men det kan nog antas att området är ganska självreglerande. En förening som, trots önskemål om detta, inte låter sina medlemmar ta del av stadgarna torde ha svårt att behålla sina medlemmar. Detsamma gäller för möjligheten att neka utomstående att ta del av stadgarna. Vissa föreningar är bokföringspliktiga, och dessa torde inte kunna neka exempelvis en myndighet insyn i stadgarna om det finns behov av detta. Med vänlig hälsning

Fördelar/nackdelar med enkelt bolag

2010-02-21 i Bolag
FRÅGA |Hej. Har en i bolagsverket oregistrerad enskild firma! Om två personer till vill ingå i den verksamheten med var sin enskild firma kan det då vara lämpligt att ha verksamheten som ett enkelt bolag? Om ok innebär det i såfall att alla inkomster och utgifter redovisas i bokföring och deklaration till 1/3 var? Tacksam för svar!
Elias Himsel |Hej, Att bilda ett enkelt bolag är en av flera möjliga samarbetsformer (aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag ) och för att avgöra om den är lämplig bör ni utgå från förutsättningarna i den verksamhet ni planerar att driva tillsammans. Finns tillräckligt kapital? Är riskerna med verksamheten stora? Hur långsiktigt och omfattande är samarbetet? Vad innebär det om en bolagsman skiljer sig eller dör? Ska det vara lätt att ta in nya bolagsmän? osv… Det enkla bolaget är billigt att starta upp eftersom allt som krävs är att ni är överens om att bedriva en verksamhet tillsammans. Den kostar i princip ingenting att bilda eftersom bolaget inte behöver registreras. Vidare finns det ett stort utrymme för er att själva bestämma formen för ert samarbete i ett bolagsavtal. Nackdelar med det enkla bolaget som samarbetsform är att det enkla bolaget inte är en egen juridisk person och därför inte kan vara ägare till de tillgångar som används i verksamheten eller ansvara för skulder och andra förpliktelser. Tillgångarna i verksamheten kommer därför att ägas av er bolagsmän enskilt eller tillsammans och det är också ni som är ansvariga för bolagets åtaganden. Att ni går in i verksamheten med era enskilda firmor förändrar inte ansvarssituationen eftersom en enskild firma i princip bara är ett namn under vilket en näringsidkare bedriver verksamhet. Ur ett ansvarsperspektiv kan emellertid en fördel med det enkla bolaget vara att bara den bolagsman som ingått ett avtal med tredjeman (ex. leverantörer och kunder) kan göras ekonomiskt ansvarig för åtagandet. Ni behöver således inte vara oroliga att någon annan bolagsmans snedsteg skall medföra ansvar för övriga bolagsmän. Sammanfattningsvis lämpar sig det enkla bolaget om ni snabbt och billigt vill komma igång med ett samarbete. Ju större omfattning er verksamhet har desto större anledning har ni att söka andra samarbetsformer. Men det finns ingenting som hindrar er från att inledningsvis pröva på ett samarbete i form av ett enkelt bolag för att senare bilda en annan bolagsform tillsammans. Det kan poängteras att det enkla bolaget är relativt okänt som samarbetsform och om ni är i behov av kapital i verksamheten kan ni räkna med att mötas av en viss tveksamhet från långivare när ni förklarar att ni driver ett enskilt bolag. Vill ni ha möjlighet att byta medlemmar och kanske sälja er del i verksamheten i framtiden är inte heller ett enkelt bolag inte att föredra. Angående redovisningen är mina kunskaper i redovisning tyvärr allt för begränsade för att ge ett tillförlitligt svar. Däremot är det enkla bolaget som sagt ingen juridisk person och därför inte bokföringsskyldigt, vilket däremot ni som bolagsmän är och därför skall ni deklarera för er del av resultatet i verksamheten. Lycka till,

Måste en ideell förening ha styrelse?

2010-02-04 i Föreningar
FRÅGA |1. vad finns det för stöd för påståendet att en ideell förening måste ha en styrelse egentligen? jag tycker man klarar sig bra ändå om medlemmarna beslutar på mötena vem som ska göra vad och utan att man har någon som styr. 2. kan en ideell förening styras enväldigt av en enda person i en demokrati som Sverige?
|Hej! Ideella föreningar finns av så varierade slag att man inte har ansett det möjligt att stifta någon lag som gäller för alla ideella föreningar. Föreningarna har därför möjlighet att reglera sig själva genom sina föreningsstadgar. Dessa kan sägas utgöra föreningens egen lagstiftning. Det finns däremot en lag som reglerar ekonomiska föreningar. Det är möjligt att söka ledning i den lagen när man tar reda på vad som gäller för ideella föreningar i vissa frågor även om den inte är direkt tillämplig på dessa. Lagen hittar du: https://lagen.nu/1987:667 1. Det är därför möjligt att i en ideell förening bestämma att inte ha någon styrelse. Medlemmarna kan således själva i stadgarna bestämma formerna för och utsträckningen av samarbetet. Däremot har i praxis uppställts krav på en mer fast organisation för att en ideell förening ska bli en juridisk person. Med mer fast organisation menas då att ha antagit stadgar och valt styrelse. Innebörden av att föreningen blir en egen juridisk person är dels att föreningen erhåller s k rättssubjektivitet och dels att medlemmarnas ansvar inskränks till det i föreningen satsade kapitalet. 2. Det är som sagt upp till föreningens medlemmar att bestämma hur samarbetet inom föreningen ska se ut och hur föreningen ska styras. Det är därför möjligt att ge någon en väldigt långtgående bestämmanderätt i föreningen. Som du antyder kan en sådan lösning stå i strid med människors uppfattning om rätten till inflytande i sina egna angelägenheter. En förening där en person styr allt kan därför ha svårt att värva respektive bibehålla medlemmar. Med vänliga hälsningar

Bolagsorganens kompetens

2010-01-31 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag undrar om en styrelse i ett aktiebolag kan besluta om att förvärva ett dotterbolag utan bolagsstämman? Har de befogenhet att själva besluta om detta?
Anna Eriksson |Hej, när man talar om de olika bolagsorganen i ett aktiebolag och deras respektive kompetens är det viktigt att skilja mellan förvaltning och verkställighet. Förvaltningen rör de interna besluten inom bolaget medan verkställigheten rör de åtgärder som blir bindande mot tredje man. Bolagsstämman, vilken är aktiebolagets högsta förvaltningsorgan, är ett renodlat förvaltningsorgan. Stämman fattar beslut i de viktigaste ärendena men kan inte verkställa några beslut. Stämman exklusiv kompetens innefattar ändring av bolagsordning, val av styrelse, vinstutdelning, ökning/minskning av aktiekapitalet. Stämman har även en så kallad restkompetens som rör beslut av spektakulär betydelse för bolaget och har en nära anknytning till stämmans exklusiva kompetens. Det ska röra sig om beslut som med hänsyn till bolaget ses som en verksamhetsomdanande nysatsning, till exempel att sälja ut hela bolagets inkråm vilket i praktiken innebär att verksamheten inte kan fortsätta. Styrelsen är ett blandat förvaltnings- & verkställighetsorgan, vilket innebär att styrelsen har en förvaltningsrätt av bolagets tillgångar men också en skyldighet att arbete för att bolaget går med vinst enligt de förutsättningar som ställs upp i lagen samt bolagsordningen. Styrelsens verkställighetsmakt framgår av 8 kap 35§ Aktiebolagslagen, https://lagen.nu/2005:551#K8P35S1, där det framgår att det är styrelsen som tecknar bolagets firma och företräder bolaget utåt. Huvuddragen i styrelsens förvaltningsmakt framgår av 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, https://lagen.nu/2005:551#K8P4S1, och i den ingår bland annat ekonomisk styrning, strategisk planering och intern kontroll av bolaget. Vad sedan gäller din fråga så är det styrelsen som ansvarar för huvuddelen av bolagets investeringar, dels inköp av maskiner, byggnader och värdepapper men även förvärv/försäljning av andelar i dotter- & intressebolag. Men som jag ovan nämnt gäller detta bara under förutsättningen att inte investeringen är av sådan betydelse, med hänsyn till bolagets ställning eller rörelseinriktning, att investeringen i praktiken omskapar bolaget till något helt annat än det tidigare varit. I de flesta fall har alltså styrelsen behörighet att själv besluta om förvärv av ett dotterbolag. Med vänliga hälsningar