Kapitalvinst och dold samäganderätt

2005-12-22 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej Min fru sålde bostadsrätten och vi köpte en ny som var dyrare men tillsammans. Detta innebar att hon gjorde, enligt skatteverket, en vinst som hon nu ska beskatta. Är detta rätt ? Vi har bevisat att båda två delat boendet under större delen av de 7 år (jag 80%) samt att det finns gemensamma lån och kostnaderna för köpet också delats. Det kan också bevisas att hon aldrig kunnat köpa den ursprungsbostaden själv, då hon inte var förvärsarbetande utan föräldraledig samt året innan inte hade någon inkomst att deklarera. Skatteverket hävdar att det inte föreligger någon dold äganderätt, att min fru ägde ursprungsbostaden 100%, att det inte visats att gemensam finansering skett, att jag inte varit folkbokförd på lgh under hela innehavstiden. Mvh Dan Palmgren
Eva Olofsson |Hej! När det gäller dold samäganderätt och kapitalvinstbeskattning finns ett antal rättsfall att titta på (RÅ 1986 ref 179, RÅ 1989 ref 91, RÅ 1990 ref 103, RÅ 1992 ref 41 m fl.). Regeringsrättens inställning är att först om det står klart att en uppgift om ensam äganderätt är felaktig så kan denna uppgift frångås. Utredningen och bevisningen ska alltså vara så pass stark att en talan vid allmän domstol om att fastigheten är samfällt ägd med stor sannolikhet skulle bifallas. Frågan är då vad som krävs för att dold samäganderätt ska föreligga. I NJA 2002 s 3 lägger Högsta domstolen stor vikt vid vem som rent faktiskt betalt bostadsrätten, vilket enligt din beskrivning skulle tala till er fördel. I NJA 2004 s 397 nämns även att egendomen ska ha inköpts för gemensamt bruk och att avsikten skall ha varit gemensam äganderätt, det ska alltså finnas någon typ av tyst överenskommelse. Vad som är intressant är då omständigheterna vid köpet av bostadsrätten, dvs. om avsikten då var att ni skulle använda den gemensamt och äga den gemensamt. Dessa olika faktorer och den begränsade information jag fått gör att det är vanskligt att göra en enskild bedömning kring dold äganderätt. Som jag tidigare nämnt ställs höga krav på sannolikhet för bifall i samäganderättsfrågan för att samäganderätt ska godtas skatterättsligt och Skatteverket tycks i ert fall inte ansett att tillräckligt mycket talade för samäganderätt. Vad som är rätt och fel är alltid en bedömningsfråga och jag hoppas i alla fall att jag klargjort vilka krav som ställs.

Vinstskatt vid försäljning av hus eller lägenhet

2006-02-15 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Undrar lite om vinstskatt vid försäljning av hus eller lgh. Om jag har rätt för mig så kan man om man köper ett nytt hus eller lgh inom ett år och lägger in vinstpengarna från förra huset i det nya, så kan man skjuta vinstskatten framför sig......men hur länge då? Om jag aldrig säljer det nya huset, behöver jag då aldrig betala vinstskatten på förra huset? eller så enkelt är det kanske inte?? Mvh H.R.
Branka Stojkovic |Du har rätt att uppskovsreglerna i Inkomstskattelagens 47 kap, se http://lagen.nu/1999:1229, ger möjlighet att få uppskov från skatt vid försäljning av bostad. Det finns dock vissa omständigheter som måste uppfyllas för att uppskovsreglerna skall bli tillämpliga. Villkoren återfinns i 47 kap. 2-6 §§ och innebär i huvudsak att en fysisk person kan erhålla uppskovsavdrag vid avyttring av permanentbostad (ursprungsbostad), om kapitalvinsten uppgår till mer än 50 000 kronor och om han förvärvat eller avser att förvärva en ny bostad (ersättningsbostad). Om en ersättningsbostad med uppskov överlåts genom arv, testamente, bodelning eller gåva skall överlåtaren lämna uppgift om den nya ägarens namn, adress och person-/organisationsnummer under ”Övriga upplysningar” i inkomstdeklarationen. Detta innebär att vinsten förr eller senare kommer att beskattas. Mer information kan du hitta på skatteverkets hemsida, försäljning av småhus, broschyr SKV 379. Mvh

Näringsfastighet, inkomstslaget kapital el näringsverks

2005-12-10 i SKATTERÄTT
FRÅGA |vad är det för skillnad mellan när en näringsfastighet är en kapitaltillgång eller en lagertillgång? vad får detta för skattekonsekvenser när man vill ge bort detta i gåva till ett ab?
Sofia Fjelland |Hej! Enligt 13:6 inkomstskattelagen (IL), se http://www.lagen.nu/1999:1229, räknas för enskilda näringsidkare kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital. Detta får till följd att reglerna i 22 kap IL om uttag ur näringsverksamhet inte blir tillämpliga. Således kan man överlåta sådan egendom till underpris utan att detta utlöser någon uttagsbeskattning. Till dessa regler finns dock undantag. Speciella regler finns i 53 kap IL då kapitalegendom ges till ett företag som överlåtaren eller någon närstående till honom är delägare i. Detta får störst betydelse då det mottagande företaget ligger utomlands i vilket fall den överlåtna egendomen ska anses avyttrad till marknasvärdet. I övriga fall innebär det faktum att näringsfastigheten klassas som kapitaltillgång att det är fullt tillåtet för en privatperson att ge bort fastigheten i gåva till ett aktiebolag. Aktiebolaget ska ta upp fastigheten till privatpersonens upptagna ingångsvärde, 44:21 IL Full kontinuitet råder vid gåva av dylikt slag. Dvs, gåvotagaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Om näringsfastigheten utgör en lagertillgång är 13:6 IL inte tillämplig. Lagertillgångar beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Det innebär att reglerna om uttagsbeskattning i 22 kap IL blir tillämpliga. Enligt 22:7 IL ska egendomen behandlas som om den avyttrats mot en ersättning motsvarande marknadsvärdet trots att så inte är fallet. Beskattning sker alltså med denna utgångspunkt. Gåvogivaren beskattas således för eventuell värdestegring till skillnad från då denne ger bort egendom som vid avyttring skulle ha beskattats i inkomstslaget kapital. Aktiebolagets ingångsvärde blir, till följd av 22:7 IL, marknadsvärdet. Även till dessa regler finns det undantag. Bestämmelserna i 23 kap IL, om underprisöverlåtelser, ger i princip möjlighet till underprisöverlåtelser utan omedelbar beskattning av överlåtaren så länge som egendomen stannar inom sfären för näringsverksamhet under vissa villkor. Bl a ska överlåtelsen avse hela verksamheten eller en verksamhetsgren.

Resor till och från arbetsplatsen

2006-03-25 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Räknas man som anställd när man reser till och från ett uppdrag för ett bemanningsföretag? Finns det någon rättspraxis om detta? Enligt lars Lunning, anställningsrätt, räknas man som anställd den tid då man inte skulle kunna arbeta för någon annan. När jag kör bil 6 timmar till arbetsplatsen, dagen innan borde jag därför räknas som anställd. Företaget ifråga har ju därutöver försäkrat mig under resa till och från arbetet.
Tim Boström |Hej! Som jag tolkar det hela är frågan huruvida man skall ses som anställd eller inte när man reser till och från arbetsplatsen kanske inte den viktigaste, utan snarare om sådana resor kan ge upphov till några rättigheter eller skyldigheter. Om man ser frågan på ett sådant sätt bygger den egentligen på två frågor, dels huruvida man faktiskt är anställd, dels om resorna har ett samband med anställningen (vilket kan ha betydelse i skattehänseende). Frågan huruvida man faktiskt är anställd följer av vanliga regler med utgångspunkt i anställningsavtalet och vållar i regel inte några problem - av frågan tycks det emellertid som relativt klart att det rör sig om en anställning (om det inte skulle röra sig om en anställning skulle ju frågan huruvida man är anställd under resor eller inte bli överflödig). En fråga som däremot kan ge upphov till problem beträffande anställda i bemanningsföretag, är vid vilken ort de egentligen skall anses arbeta. Enligt 12 kap. 8 § inkomstskattelagen (IL) är tjänstestället den plats där den skatteskyldige (i detta fall den anställde) utför huvuddelen av sitt arbete och beträffande anställda i bemanningsföretag finns olika sätt att betrakta detta: 1. Arbetar den anställde endast under en bestämd tid eller med ett visst bestämt uppdrag och upphör hans anställning hos bemanningsföretaget i och med att uppdraget slutförs skall tjänstestället anses vara den plats där arbetet utförs. 2. Om den anställde har en tillsvidareanställning som innebär att arbetsplatsen under året kommer att variera (som en följd av bemanningsföretaget hyr ut den anställde till flera olika företag) kan utgången bli en annan eftersom att den anställde enbart kan ha ett tjänsteställe. Under förutsättning att den anställde i mycket liten utsträckning inställer sig hos bemanningsföretaget utan istället inväntar nya uppdrag i hemmet, får det till följd att hans bostad ska anses som tjänsteställe. Då arbetsförhållandena för anställda vid bemanningsföretag givetvis varierar kan man dock inte utgå ifrån att utgör tjänstestället så fort den anställde innehar en tillsvidareanställning - det finns därför vissa anställda som till följd av att arbetsplatsen inte varierar anses ha sitt tjänstställe förlagt till arbetsplatsen hos det företag som bemanningsföretaget har hyrt ut den anställde åt. I skattehänseende har frågan beträffande var tjänststället skall anses vara beläget betydelse för rätten till vilka avdrag som den anställde har rätt att göra i samband med t.ex. tjänsteresor (d.v.s. resor till och från tjänstestället i samband med arbetet). I detta sammanhang talar man även den vanliga verksamhetsorten och enligt 12 kap. 7 § IL avses med detta ett område inom 50 km från den skatteskyldiges tjänsteställe. När man således reser till och från den ort där man skall arbeta, är det av betydelse var tjänststället är beläget. Om du använder din egen bil för att i sex timmar ta dig från din bostad till din arbetsplats borde denna ligga längre än 50 km från din bostad. Om tjänstestället då skulle vara din bostad borde detta inneböra att det rör sig om en tjänsteresa och att du enligt 12 kap. 5 § IL får dra av 18 kr per mil. Du borde dessutom ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt 12 kap. 6 § IL om resan innefattar minst en övernattning utanför verksamhetsorten. Avdragen som får göras framgår av 12 kap. 10-17 §§ IL och omfattar bl.a. avdrag för logi och måltider. Om tjänststället istället skulle sammanfalla med arbetsplatsen kan det inte ses som en tjänsteresa och således finns inte heller ovannämnda avdragsmöjligheter. Vidare skall även eventuellt traktamente behandlas som lön varmed någon avdragsmöjlighet inte heller i detta fall finns. Resorna skulle emellertid eventuellt kunna betraktas som arbetsresor och om du använder din egen bil för sådana resor har du enligt 12 kap. 27 § IL rätt till avdrag om tidsvinsten är mer än två timmar och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer. Enligt 12 kap. 2 § IL är avdragsmöjligheten emellertid inskränkt till att enbart gälla belopp som överstiger 7000 kr. Att försöka ge några exakta svar i detta fall är svårt då det krävs mer information om de bakomliggande förhållandena. Vad man i allmänhet kan säga är dock att avdragsmöjligheterna för resor till och från arbetsplatsen är beroende av var den anställde kan anses ha sitt tjänsteställe, vilket i sig är avgörande för att fastställa den vanliga verksamhetsorten. Mvh

Utländska bolag - fåmansaktiebolag?

2006-01-16 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Kan ett fåmansaktiebolag vara utländskt bolag?? Var finner jag stöd för detta i praxis eller lag?? M.V.H. Andreas Hoffer
Sofia Fjelland |I RÅ 1994 ref 3 kom regeringsrätten fram till att utländska bolag inte kunde omfattas av fåmansföretagsreglerna. I anledning härav infördes en specifik bestämmelse i 2:2 inkomstskattelagen (IL), se http://www.lagen.nu/1999:1229, enligt vilken fåmansföretagslagstiftningen även kan tillämpas på utländska bolag.

Moms på elcertifikat och elskatt

2005-12-16 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Står det inte i momslagen något i stil med att "moms får endast uttagas på vara eller tjänst"? Tittar man på elpriserna så tar ju staten faktiskt ut moms på både elskatt och elcertifikat. Finns det något kryphål i lagen som säger att de verkligen får göra detta?
Ann Rask Samuelsson |Ett elcertifikat räknas som som tjänst och att ta ut moms på detta är därför i sin ordning enligt mervärdesskattelagen, se http://lagen.nu/1994:200 . Vad gäller elskatten finns inger direkt lagrum på att moms kan tas ut på skatt. Däremot har frågan avseende detta tagits upp i bland annat regeringsrätten, som avgjort att moms kan tas ut på skatt. Svaret på din fråga är således att staten kan ta ut moms på såväl certifikaten som på skatten.

Gåva av näringsfastighet från fys.pers till jur.pers

2005-12-10 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är möjligt att skänka en fastighet (klassad som "Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler"), som ägs av en privatperson, till en juridisk person (AB)? Om det är möjligt, vilket blir det ingående värdet för AB? Blir det marknadsvärdet, taxeringsvärdet, det hos privatpersonen upptagna ingångsvärdet? Tack på förhand!
Sofia Fjelland |Hej! Det är fullt tillåtet för en privatperson att ge en fastighet, klassad som hyreshusenhet, i gåva till ett aktiebolag. Aktiebolaget ska ta upp fastigheten till privatpersonens upptagna ingångsvärde. Full kontinuitet råder vid gåva av dylikt slag. Dvs, gåvotagaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation, 44:21 inkomstskattelagen, se http://www.lagen.nu/1999:1229.

Lotteri/tävling och vinstskatt

2005-11-23 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Hur fungerar det med lotterilagen egentligen? Måste deltagarna göra en motprestation, exempelvis skriva en slogan? När ska vinstskatten betalas och av vem? Tacksam för svar!
Lisa Hallergren |Man skiljer mellan lotterier och tävlingar. Huvudregeln är att ett arrangemang som avgörs av ett slumpmoment är ett lotteri. Utgörs arrangemanget av ett prestationsmoment är det en tävling. Mer ingående information finns att få på www.lotteriinsp.se alternativt www.konsumentverket.se Vinst i svenskt lotteri är ej skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Lotteriets anordnare skall dock betala lotteriskatt enligt lagen om lotteriskatt (1991:1482). Vinst i pristävling ses dock som lön och är därmed skattepliktig enligt inkomstskattelagen. Undantag finns dock för småvinster i annat än pengar och som inte hänförs till anställning eller uppdrag. Småvinsters värde får inte överstiga 1.200 kr. ( 0,03 prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring 1962:381). Är det inte fråga om en småvinst skall vinnaren redovisa vinsten i självdeklarationen, och vinstutbetalaren skall lämna kontrolluppgift. När vinstskatten skall betalas beror på dess belopp. Understiger vinstskatten 20.000 kr. skall fyllnadsinbetalning ske före 2/5-2006, överstiger vinstskatten 20.000 kr skall fyllnadsinbetalning ske före 12/2-2006. Vinstskattens storlek bestäms genom att prissumman läggs ovanpå inkomstskattesumman. Överstiger inkomsten inte 313.000 kr. utgår vinstskatten endast i samma procentsats som kommunalskatten, d.v.s. cirka 30 procent. Överstigs 313.000 kr. utgörs vinstskatten av dels kommunalskatt, dels statligskatt, d.v.s. totalt cirka 50 procent. Mvh,