Fråga om handlande är hemfridsbrott, eller inte

2019-07-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Kan en person kalla det för hemfridsbrott om en annan person som är skriven på samma adress vill komma in
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Personen i fråga som kallar handlandet för hemfridsbrott är självklart fri att kalla handlandet precis vad denne vill, men rent juridiskt anser jag det inte vara fråga om ett hemfridsbrott.För att det ska vara fråga om ett hemfridsbrott krävs att någon olovligen intränger (eller kvarstannar) där annan har sin bostad (vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg), se 4 kap. 6 § Brottsbalken. Notera att lagtexten lyder: "där annan har sin bostad", vilket rimligtvis förutsätter att det ska röra sig om en bostad där personen som försöker ta sig in (eller kvarstannar), inte har sin bostad. Det innebär att om två personer är skrivna på samma adress och följaktligen bor i samma bostad så kan det inte röra sig om ett hemfridsbrott, om någondera av personerna vill komma in i bostaden. Det blir konstlat om det skulle vara på det viset eftersom båda har ju trots allt rätt att få tillträde till sin bostad.Hoppas du fick svar på om din fråga berörde hemfridsbrott eller inte!Mvh

Påbörja ny anställning under arbetsbefriad uppsägningstid

2019-07-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag blir arbetsbefriade under uppsägningstiden och får lön, får jag jobba under den tiden på annan arbetsplats?
Amanda Keith |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga lagregler som hindrar dig från att påbörja en ny anställning under arbetsbefriad uppsägningstid. Däremot framgår det av 13 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) att arbetsgivaren har rätt att från din lön avräkna inkomster som du erhåller från din nya anställning, under tiden du är arbetsbefriad. Du har alltså ingen rätt att få ut "dubbla" löner om du och din arbetsgivare inte kommit överens om det. Det finns dock inga hinder mot att du och din arbetsgivare avtalar om att en sådan avräkning inte ska ske. I sådant fall bör det då göras skriftligt så att det inte uppstår några frågetecken eller diskussioner om det i efterhand. Hoppas att svaret är behjälpligt och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Vem bär ansvaret för skada orsakad på säkerhetsdörr?

2019-07-20 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Har en inneboende kille som gjorde stor skada på min säkerhetsdörr Jag tror inte på Hans historia...Har hemförsäkring så vad ska jag säga t hyresvärden och jag vet att säkerhetsdörrarna är dyra..Blir jag betalningsskyldig eller? Är jätte orolig:(
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att du är orolig, och kanske rent utav förbannad, med tanke på att en säkerhetsdörr kostar en hel pengar och även för att det aldrig är särskilt roligt att behöva stå kostnaden för en skada som är orsakad av någon annan.Som inledningen antyder är det för din del, tyvärr, på det viset att du är ansvarig för skador som uppkommit i din hyreslägenhet och som är orsakade av andra. Det gäller under förutsättning att skadan på säkerhetsdörren uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse, se 12 kap. 24 § Jordabalken. Du bär alltså ansvaret för till exempel hushållsmedlemmar, gäster och inneboende. Det innebär att du i förhållande till din hyresvärd är skyldig att ersätta skadan som är orsakad på säkerhetsdörren under förutsättning att din inneboende har agerat vårdslöst eller försumlig. Är skadan på säkerhetsdörren orsakad av en olyckshändelse är det däremot så att du inte bär ansvaret för att ersätta skadan. I så fall är det ju trots allt en olyckshändelse. Bevisbördan angående i vilket skede och hur en skada uppkommit är relativt trixig. Utgångspunkten är att det är hyresvärden som har bevisbördan för att skadan på säkerhetsdörren har uppkommit under hyrestiden (NJA 1987 s. 668). Det vill säga att skadan har uppkommit efter det att du flyttat in i hyreslägenheten. Det är inga problem om det finns ett besiktningsprotokoll er emellan som visar just vilka skador som fanns innan inflyttning. Vilket det antagligen gör.Jag rekommenderar dig att i första hand ta kontakt med ditt försäkringsbolag och höra om din försäkring täcker skador på din säkerhetsdörr. Antagligen gör den inte det eftersom säkerhetsdörren inte är din egendom, utan hyresvärdens. I andra hand bör du kontakta hyresvärden och berätta hur skadan uppkommit. Är det så att skadan på säkerhetsdörren har uppkommit genom en olyckshändelse ska du så klart inte stå kostnaden för den.I vilket fall som helst är det viktigast att en ny säkerhetsdörr installeras för både din och din egendoms säkerhet.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Hur tolkar man ett avtal?

2019-07-20 i Avtal
FRÅGA |Hej! Vid separation (ej gifta men ihop i 18 år) 2014 skrev jag och barnens pappa ett avtal om att vårdbidraget från Försäkringskassan för vår son skulle tillfalla mig så länge som det betalades ut (enda chansen för mig att få lån hos bank för att kunna köpa bostadsrätt medan pappan bodde kvar i huset).Nu under 2019 övergår vårdbidraget till omvårdnadsbidrag och vi får bidraget omprövat och nytt beslut ska tas inom ramen för omvårdnadsbidraget. Tidigare hade vi ett beslut om vårdbidrag som gällde tills sonen blir 16 år gammal. Nu hävdar pappan att vårt avtal inte gäller då det kallas för "omvårdnadsbidrag" idag och inte "vårdbidrag". Att syftet med bidraget är exakt detsamma spelar ingen roll enligt honom. Vi skrev ett avtal som är bevittnad av en oberoende person samt underskrivet av oss själva.Min fråga, begår han ett avtalsbrott eller har han rätt i att vårt avtal inte gäller längre? Jag har föreslagit för pappan att dela omvårdnadsbidraget baserat på våra löner och utgifter för boende men han är inte intresserad av det alls. Detta påverkar min ekonomi stort då jag haft fullt vårdbidrag och det är klart att jag vill göra det jag kan för att behålla det, är inte säker på att jag kan bo kvar där jag bor om pappan får rätt i sak. Mvh,
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av avtalsrättslig karaktär och regleras genom allmänna rättsprinciper för avtalstolkning. Reglerna för omvårdnadsbidrag finner vi i socialförsäkringsbalken (SFB). Kan man avtala om viss fördelning av omvårdnadsbidrag mellan föräldrarna?Om föräldrarna begär en annan fördelning av bidraget än vad som framgår av socialförsäkringsbalken ska bidraget lämnas till dem enligt deras begäran (22 kap. 7 § andra stycket SFB). Detta innebär att det råder avtalsfrihet på området och avtal ska gälla framför lag. Avtalstolkning med hjälp av tillitsprincipenI Sverige har vi avtalsfrihet och man får i princip sluta avtal med vem man vill om vad man vill. En grundläggande princip är att "avtal ska hållas" (pacta sunt servanda). Det är dock svårt att hålla ett avtal när de som ingått avtalet är oense om hur innehållet i avtalet ska tolkas, och det är just denna problematik jag uppfattar att du har. Avtal kan ofta tolkas på flera olika sätt, och eftersom jag inte har tillgång till det fullständiga avtalet kommer jag utgå från de omständigheter du redogör för i frågan. Å ena sidan kan man tolka avtalets ordalydelse som det som faktiskt ska gälla. Alltså att det faktiskt endast är vårdbidraget ni avtalat om. Oftast är det dock inte så enkelt och i ditt fall skulle man kunna argumentera att man måste titta på omständigheterna när avtalet slöts. Du skulle till exempel kunna säga att meningen var inte att just vårdbidraget skulle betalas ut till dig utan att meningen var att vårdbidraget och bidrag som sätts i dess ställe skulle utbetalas till dig. Vidare kan man trycka på att hela anledningen till att du skulle få vårdbidraget från början var att din ekonomiska situation skulle förbli hållbar, denna förutsättningen har inte förändrats varför avtalet även omfattar omvårdnadsbidraget. När man argumenterar på detta sätt utgår man från något som brukar kallas tillitsprincipen och den innebär i korthet att en avtalsparts vilja ska tolkas utifrån det intryck den ger. I detta fall skulle man kunna hävda att din före detta partner gett uttryck för viljan att underlätta för dig ekonomiskt och att det var därför avtalet skrevs. Skillnader mellan vårdnadsbidrag och omvårdnadsbidragDet som eventuellt skulle kunna bli till din nackdel är att vårdnadsbidraget och omvårdnadsbidraget faktiskt är två olika bidrag, även om de är ungefär likadana. I och med ändringen av bidraget har exempelvis bidraget delats upp i ett omvårdnadsbidrag och ett merkostnadsbidrag istället för att vara ett och samma bidrag. Det finns även vissa andra skillnader som hade kunnat medföra att avtalet ska tolkas så att omvårdnadsbidraget inte täcks av avtalsinnehållet. Om du vill läsa mer om skillnaderna mellan de olika bidragen rekommenderar jag att läsa på Försäkringskassans hemsida, jag länkar till den här. Om avtal inte omfattar omvårdnadsbidrag, vad gäller då?Om båda föräldrarna har ansökt om omvårdnadsbidrag ska bidraget delas upp i fjärdedelar och fördelas mellan dem beroende på hur mycket barnet bor och vistas hos vardera förälder (22 kap. 7 § andra stycket SFB). Om barnet bor mest hos dig har du rätt till en större del av bidraget även om avtalet i slutändan inte tolkas på ett sätt som är förmånligt för dig. SammanfattningAvtalsfrihet råder på området och avtal ska hållas. När man ska avgöra vad som är avtalsinnehållet är det ibland oklart och man måste använda sig av avtalstolkning. Man kan, vilket är fördelaktigt för dig, kolla på motiven bakom avtalet och parternas intentioner när avtalet ingicks och tolka avtalet utifrån det. Man kan även titta på ordalydelsen. Om inget avtal finns på området och båda föräldrarna ansöker om omvårdnadsbidrag ska bidraget delas upp i fjärdedelar och sedan delas mellan föräldrarna beroende på hur mycket barnet bor och vistas hos dem. Avslutande rådAvtalstolkning är ett område som är ganska svårt och kräver mycket argumentation då det inte finns något som är solklart rätt eller fel. Jag har försökt ge dig tips på hur en argumentation från din sida skulle kunna se ut för att avtalet ska tolkas till din fördel. Det är dock svårt att slutgiltigt säga hur avtalet skulle komma att tolkas vid en bedömning av domstol. Det är även svårt att föra en fullständig argumentation på grund av att jag inte har hela avtalet framför mig. Om du vill driva detta vidare rekommenderar jag därför att du tar kontakt med en professionell jurist på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta kan du kontakta mig på linn.lindelof@lawline.se så återkommer vi med en offert. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig tisdag 22/7 kl. 16.00. Om tiden inte passar vänligen hör av dig till mig på linn.lindelof@lawline.se.

Vad gäller vid bearbetning av affischer?

2019-07-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag köper, målar om och säljer second hand-möbler som hobbyverksamhet. Om jag köper en affisch i nån butik och klistrar hela eller en del av affischen på en möbel som en del av möbelrenoveringen, får jag då lov att sälja möbeln inom min hobbyverksamhet? Är det skillnad om det är tex ett "vanligt motiv" som t ex en solnedgång eller en känd figur som t ex Spindelmannen? Och är det skillnad om jag i framtiden vill göra samma sak som näringsverksamhet?Tusen tack för hjälpen på förhand!
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga hamnar inom ett rättsområde kallat immaterialrätt. Frågan kommer besvaras enligt upphovsrättslagens bestämmelser eftersom det gäller skyddet för konst. Jag kommer att svara på hur du kan använda affischer utan att det ska utgöra ett intrång i upphovsrätten. Allmänt om upphovsrättsskyddade verkUpphovsrätt omfattar litterära och konstnärliga verk som når upp till kravet för verkshöjd. Verket når verkshöjd om det är tillräckligt originellt och självständigt. Någon ska till exempel inte kunna framställa en likadan målning (1§ URL).Upphovsrätten är ett skydd som innebär att skaparen har en uteslutande rätt att förfoga över verket. Det innebär en ensamrätt att göra det tillgängligt för allmänheten och framställa exemplar (2 § URL). Vad gäller för privat bruk av möbel med affisch?För att besvara din fråga så utgår jag från att affischen är målad på ett sådant sätt att den är originell och självständig. Lagen gör ingen skillnad på till exempel Spiderman eller en solnedgång utan man skiljer på verk som når upp till verkshöjd. Affischen med verkshöjd skyddas då enligt upphovsrättslagen (1 § URL).För privat bruk av möbeln så behöver du inte hämta samtycke hos upphovsmannen eftersom det finns ett undantag för just privat bruk. Hobbyverksamhet kan omfattas det beror på hur den ser ur och vilka som kan ta del av möblerna. Det är tillåtet att framställa ett eller några få exemplar av ett verk. Dessa kan du sedan sätta på möbler som du vill (12 § URL).Vad gäller för försäljning av möbler med köpt affisch?För att besvara din fråga så utgår jag från att affischen är målad på ett sådant sätt att den är originell och självständig. Lagen gör ingen skillnad på till exempel Spiderman eller en solnedgång utan man skiljer på verk som når upp till verkshöjd. Affischen med verkshöjd skyddas då enligt upphovsrättslagen (1 § URL).Som utgångspunkt ska samtycke hämtas från upphovsrättsmannen för att kunna använda de verk som han skapat. Till denna huvudregel finns det några undantag som i ditt fall innebär att du inte behöver kontakta den som målat affischen. Eftersom du har köpt affischen så kan konsumtionsprincipen tillämpas. Har ett verk sålts med upphovsmannens tillåtelse så kan just detta verk säljas vidare. Du tillåts att använda det exemplaret av affischen du köpt för att placera på möbeln (19 § URL). Däremot så är det inte tillåtet att utan samtycke framställa flera exemplar av affischen för att placera på flera möbler och sälja vidare (2 § URL). Genom att placera affischen på möbeln så bearbetar du affischen. Beroende på hur mycket du bearbetar affischen så kommer situationen att skilja sig. Enligt min uppfattning så verkar det som att man fortfarande kommer att se motivet tydligt och oförändrat trots att du fäst den på möbeln. I detta fallet så kommer skaparen till affischen att ha kvar upphovsrätten och du har en upphovsrätt till möbeln med affischen du skapat. Det krävs då fortfarande tillstånd av den ursprunglige skaparen för att upphovsrättsligt förfoga över verket (4 § URL). SammanfattningSammanfattningsvis så kan du för privat bruk använda en affisch för att placera på möbler. Du kan även ta en eller några få kopior på affischen för att placera på flera möbler.För näringsverksamhet så kan du endast använda just det exemplar du köpt och för att framställa flera så krävs samtycke. Eftersom man tydligt ser affischen på möbeln är den inte tillräcklig omarbetad för att uppnå ett eget nytt skydd. För att du ska få en egen upphovsrätt, och på så vis kunna sälja föremålet som din egen konst, måste du göra om det i så hög grad så att det kan anses vara ett nytt och självständigt verk.För att du ska förstå hur omarbetat verket ska vara ska jag ge ett exempel. I princip så ska du genom att titta på ett verk få inspiration till att vilja skapa ett eget. Hoppas att jag kunnat svara på dina frågor. Behöver du fler svar så får du gärna skriva till oss igen. Allt gott,

Jag är orolig över att mina barn missar skolan, vad kan jag göra?

2019-07-20 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag undrar hur jag som mamma utan vårdnad kan se till att mina barn inte missar skolen pga pappan inte kan ta sig ur sängen och ta dom dit.Mina barn är 12 och 15, och jag är orolig att dom inte får samma chance i skolan som andra barn pga av detta.Jag bor i England men är självklart orolig nu!
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkolpliktAlla barn bosatta i Sverige har skolplikt (skollagen 7 kap. 2 §). Ansvaret för att barnen fullgör sin skolgång är delat mellan dels barnens vårdnadshavare och huvudmannen för den skola som eleven går i (skollagen 7 kap. 20-22 §§). Huvudman är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Staten är huvudman för sameskolan och specialskolan.Vad ska skolan göra om en elev har frånvaro?Om en elev har stor frånvaro måste skolan snabbt utreda orsaken och göra något konkret åt det. Rektorn ansvarar för att se till att någon gör en sådan utredning. Det är viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare får komma till tals. Ibland behöver elevhälsan och andra samhällsfunktioner också delta i utredningen. Skolan ska dokumentera sitt arbete med att utreda och åtgärda frånvaro (skollagen 7 kap. 19 a §). Vad kan kommunen göra om barnens vårdnadshavare inte ser till att barnen går i skolan? Dina barns vårdnadshavare måste se till att deras barn går till skolan och uppmana dem att gå till skolan. Om en vårdnadshavare inte har gör det och ser till att eleven lever upp till skolplikten får kommunen som eleven bor i (hemkommunen) förelägga vårdnadshavaren. Ett föreläggande är ett beslut som innebär att någon måste göra en viss sak. Kommunen får förena föreläggandet med vite. (skollagen 7 kap. 23 §). Vad kan du göra?Eftersom du inte har vårdnaden av barnen har du juridiskt sett inget ansvar att se till att barnens skolplikt uppfylls. Dock finns det självklart saker du kan göra om du är orolig över att dina barn missar skolan på grund av sin pappa. Du kan kontakta skolan i första hand angående din oro över att dina barn inte deltar i undervisningen, de har som jag beskrev ovan ett ansvar att utreda orsaken till ett barns frånvaro i skolan och göra något åt det. Du kan även kontakta barnens hemkommun angående din oro, eftersom kommunen kan företa åtgärder som jag beskrev ovan gentemot vårdnadshavaren om det är så att vårdnadshavaren hindrar barnen från att uppfylla sin skolplikt. Hoppas du fått svar på din fråga!

Bodelning och arv vid sambos bortgång

2019-07-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min bror och hans sambo äger gemensamt en bostadsrätt. Hon äger alltså redan halva lägenheten och min bror den andra halvan. Tillämpas sambolagen på min brors halva, om han skulle gå bort. Skulle det i så fall innebära att hans sambo kan begära bodelning på den halvan och därigenom tilldelas hälften av min brors andel? Det skulle i så fall innebära att sambon efter bodelningen skulle äga tre fjärdedelar av bostadsrätten och resten ingå i dödsboet efter honom. De har två gemensamma barn.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Precis som du säger är det sambolagen (SamboL) som är den lagen som kan svara på din fråga. Även ärvdabalken (ÄB) kommer jag använda mig av. Eftersom du inte tar upp om det finns något testamente med eller samboavtal så kommer jag utgå från att din bror och hans sambo inte har skrivit något sådant. Jag skriver en liten kortare sammanfattning i slutet så du kan välja om du vill läsa det långa svaret eller inte! Bodelning vid bortgång Precis som du nämner så krävs det att din brors sambo begär bodelning efter det att din bror gått bort för att den ska genomföras, (SamboL 8 §). Vid en bodelning ska samboegendomen delas lika mellan samborna eller dess arvingar vid bortgång, (SamboL 14 §). Det som utgör samboegendom är "sambors gemensamma bostad och bohag" om de har "förvärvat för gemensam användning", (SamboL 3 §). Detta innebär att din brors lägenhet därmed kommer vara samboegendom om den köptes med avsikten att de båda gemensamt ska använda sig av den. Eftersom båda samborna äger halva var antar jag att så är fallet och bostadsrätten därmed antagligen är samboegendom. Detsamma gäller det bohag som förvärvats för gemensam användning, exempelvis möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre (SamboL 6 §). Som tidigare nämnt ska samboegendomen (alltså bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk) vid bodelningen delas lika mellan samborna, (SamboL 14 §). För att kunna dela lika mellan samboegendomen beräknas först vadera sambos andel i samboegendomen, (SamboL 12 §). Vid denna beräkningen kommer eventuella skulder räknas bort, (SamboL 13 §). Det som sedan återstår av samboegendomen efter skuldavräkningen ska delas lika mellan samborna, (SamboL 14 §). Vad gäller situationen som du beskriver innebär detta alltså att både din brors del av lägenheten och hans sambos del av lägenheten kommer vara med i bodelningen. Eftersom de båda äger hälften var av lägenheten kommer de även ha ca. hälften var även efter bodelningen, men detta beror lite på hur mycket skulder som de båda har. Man kan tänka att allt som är samboegendom kommer läggas i en gemensam pott. Från potten kommer man betala av skulder. När skulderna är betalade så delas resterande belopp lika mellan de båda samborna eller arvingar vid bortgång. Din brors sambo skulle då inte tilldelas hälften av din brors andel utan skulle tilldelas hälften av den gemensamma kvarvarande samboegendomen. Om vi tänker bort gemensamt bohag så skulle det röra sig om ca hälften av lägenhetens värde, vilket sambon redan äger. Det innebär alltså att din brors del av lägenheten skulle ingå i dödsboet och hans arvingar därav skulle ärva ungefär hela hans del av lägenheten. Vem ärver vid bortgång? Som sagt så kommer din brors del av lägenheten ingå i hans dödsbo och det är därmed hans arvingar som kommer ärva ca halva värdet av lägenheten. Eftersom sambor inte ärver av varandra är det din brors barn som kommer ärva av honom, (ÄB 2 kap 1 §). Om det är så att barnen är minderåriga så kommer dock deras förälder vara förvaltare över pengarna. Det finns fri förvaltning vilket innebär att föräldern kan förvalta pengarna på bästa sätt men utan egentliga begränsningar. Det finns även kontrollerad förvaltning där överförmyndaren i kommunen har koll på pengarna också. Vad som avgör vilken typ av förvaltning det blir är beloppet på arvet.Sammanfattning Efter det att din bror går bort kommer det ske en bodelning där båda sambornas egendom kommer vara med. Det är sambolagen som reglerar detta. Detta innebär att om sambon begär bodelning så kommer den gemensamma samboegendomen delas lika mellan din brors sambo och broderns dödsbo. Eftersom din bror äger halva lägenheten kommer den vara kvar "på hans sida" efter bodelningen och hans sambo kommer inte ha rätt till hälften av din brors andel. Därefter är det din brors barn som kommer att ärva hans tillgångar efter det att bodelningen är genomförd. Alltså: din brors sambo skulle inte ha rätt till hälften av din brors del av lägenheten. Rekommendationer och avslutande ord. Som jag sa i början så antar jag att det inte finns något samboavtal eller testamente. Jag skulle rekommendera dig att ta reda på det eftersom det skulle kunna förändra hela situationen. Sen vill jag även poängtera att bodelningen utgår från värde av saker och inte sakerna som sådana. Exempelvis skulle din bror sambo få behålla lägenheten genom att betala för värdet av lägenheten till dödsboet. Som jag nämnde innan så kan det vara bra att veta att om barnen ärver när de är minderåriga så blir deras förälder förvaltare. Om det är så att du som farbror vill ha lite koll på barnens arv. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars får du gärna ställa ytterligare en fråga så ska vi försöka svara på den! Du kan även höra av dig till vår telefonrådgivning! Allt gott

Underhållsskyldighet när barnet flyttat hemifrån

2019-07-20 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Jag frågade och fick svar om underhåll till min 18åriga dotter. Men jag undrar nu, om hon har valt att flytta hemifrån och ändå går i skolan, är vi ändå underhållsskyldiga? Är vi det även som nu när det är sommarlov? Hur räknar man på vad man är skyldig att betala?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. I första hand gäller detta barnets grundläggande försörjning (de ska stå för barnets boende, mat med mera) (7:1 FB).Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Undantag finns dock om barnet fortfarande går i skola efter denna tidpunkt, då är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid skolgången pågår, dock längst till barnet fyller 21 år (7:1 2 st FB). Till studier räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning (det vill säga inte högskola/universitetsutbildning eller dylikt). Efter avslutat gymnasieutbildning upphör i regel underhållsskyldigheten. Skyldigheten tar inte sommaruppehåll.Underhållsskyldigheten gäller trots att barnet har flyttat hemifrån. Underhållsskyldigheten ska dock vara skälig utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7:1 FB). Därmed tordes inte underhållsskyldigheten bli större än när barnet bodde hemma (åtminstone som generell utgångspunkt). Ert barn bör inte kunna ställa krav på att ni ska betala ett boende om ni inte vill eller har ekonomisk möjlighet. Er underhållsskyldighet sträcker sig inte längre än barnets faktiska behov. Är det exempelvis så att skolan är väldigt långt bort ifrån där ni bor kan bedömningen eventuellt bli en annan, då det kan anses vara ett behov ert barn har (att flytta närmare). Sammanfattningsvis har ni fortfarande underhållsskyldighet även om barnet flyttat hemifrån. Det ska dock ske utefter vad som är skäligt, och täcka barnets behov. Vad som är skäligt, och vad som utgör barnets behov är en individuell fråga och något ni kan tala om sinsemellan. Med största sannolikhet kommer ni dock inte behöva försörja er dotter mer än ni tidigare gjort, istället kvarstår samma försörjningsbehov. Jag hoppas detta var svar på din fråga! Tveka annars inte att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar