Beskattning av kryptovalutor

2021-04-12 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Jag har under några år investerat i olika former av kryptovaluter och planerar att sälja en viss del av min portfolio under en snar framtid. Min tanke är att sälja till den Amerikanska Dollarn och undrar då om den transaktionen blir skattepliktig i Sverige eller gäller det bara om jag säljer till den Svenska kronan?Min andra fråga är hur jag redovissar/skattar räntan jag tjänar genom kryptovalutor på tillexempel Blockfi.io MVH
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du har två stycken frågor, den första frågan tolkar jag som att du undrar över om en kapitalvinst är skattepliktig i Sverige även om den är en följd av en transaktion av utländsk valuta (i ditt fall USD). Den andra frågan tolkar jag som att du undrar över hur du ska redovisa ränteintäkter från kryptovalutor. I det följande har jag därför valt att dela upp svaret i två delar som var för sig berör dina frågor. Reglerna om beskattning återfinns som utgångspunkt i inkomstskattelagen (hädanefter IL).Skatteplikt i Sverige kvarstår trots försäljning till utländsk valutaFörutsatt att du antingen är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här, eller har bott här och fortfarande har väsentlig anknytning till Sverige, kommer du som fysisk person vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Det innebär att du är skattskyldig för alla dina inkomster i Sverige och från utlandet. (3 kap. 3 § och 3 kap. 8 § IL)Den som uppfyller något av de nämnda kriterierna är således skatteskyldig i Sverige oavsett om denne avyttrar en tillgång mot ersättning av utländsk valuta eller om ersättningen är av svensk valuta. Det innebär alltså att du fortfarande kommer vara tvungen att betala kapitalvinstskatt i Sverige även om du säljer dina tillgångar mot ersättning av USD. Om tanken därutöver är att så småningom växla den erhållna ersättningen i utländsk valuta tillbaka mot svensk valuta, så kommer du beskattas för den eventuella kapitalvinsten vid växlingen av valuta. Du skulle således beskattas två gånger, en gång för försäljningen av tillgångarna och en gång för växling av den utländska valutan till svenska kronor. Det finns dock ett undantag från att bli beskattat två gånger på det nämnda sättet. Det är nämligen så att om växling sker inom trettio dagar från avyttringen, tillämpas den kurs som används vid växlingen också vid beräkningen av värdet på ersättningen. (44 kap. 16 § IL)Det innebär att kapitalvinsten eller kapitalförlusten på valutan räknas in i vinsten eller förlusten på tillgångarna.Mer information om beskattning av tillgångar mot ersättning i utländsk valuta hittar du på skatteverkets hemsida här.Redovisning av ränteintäkter från kryptovalutorSom jag tolkar scenariot för din andra fråga så har du lånat ut kryptovaluta och då samtidigt fått en fordran som du erhåller ränta på. Vid utlåning av kryptovaluta ser skatteverket det som att valutan byter ägare och att den således har avyttrats. Du skall då redovisa utlåningen som en avyttring på blankett K4 avdelning D. Angående räntan som du erhåller på den fordran du har till följd av utlåningen så ska den redovisas året efter det att du erhållit den. Redovisningen för denna inkomst gör du under ruta 7.2 i deklarationen.Om den kryptovaluta du har utlånat senare lämnas tillbaka till dig så kommer skatteverket se det som en avyttring av den fordran du hade och som ett köp av kryptovaluta. En sådan avyttring redovisar du på blankett K4 under avdelning D.Mer information om beskattning av kryptovalutor hittar du på skatteverkets hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Avtal under påverkan av psykisk störning

2021-04-12 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Dement mor vill överföra fonder till dotter. Hur är det möjligt?
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om rättshandlingsförmåga under påverkan av psykisk sjukdom, vilket aktualiserar lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning.Enligt ovan nämnda lag är avtal som ingåtts av en person med en psykisk störning ogiltiga. Begreppet "psykisk störning" i lagen omfattar bland annat personer som lider av demens.Huvudregeln vad gäller avtal slutna på detta vis är att avtalet anses ogiltigt och prestationerna ska återgå, d.v.s. fonderna ska återgå till modern. Detta gäller inte om modern har en god man eller förvaltare som bistått vid överlåtelsen av fonderna. Under förutsättning att det skett på rätt sätt så är en sådan överföring tillåten.Den som påstår att avtalet är ogiltigt bär bevisbördan för att påvisa att modern led av den psykiska störningen vid överlåtelsen. Här måste personen kunna visa på att det förelegat ett orsakssamband mellan överföringen och demensen, alltså att sjukdomen påverkat modern att överlåta fonderna till dottern. En person som lider av demens har fortfarande rättshandlingsförmåga och kan ingå giltiga avtal, men det måste kunna påvisas att det skett när personen i fråga är i sina sinnens fulla bruk och att handlingen inte påverkas av sjukdomen.En person som lider av demens och därmed inte kan bevaka sin rätt kan få en god man eller förvaltare som företräder personen i fråga och hjälper till med bland annat förvaltning av egendom (11 kap. 4 § föräldrabalken, 11 kap. 7 § föräldrabalken och 11 kap. 9 § föräldrabalken). Om modern i din fråga har en god man eller förvaltare så bör avtalet vara giltigt.Sammanfattningsvis kan alltså en person som lider av demens ingå bindande avtal så länge rättshandlingen företas när personen är i sina sinnens fulla bruk och sjukdomen inte påverkar avtalet. Kan det bevisas att det finns ett orsakssamband mellan demensen och fonderna ska avtalet anses ogiltigt.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kan man vara god man åt någon om man själv har ekonomiska problem?

2021-04-12 i God man
FRÅGA |Hej jag har en bekant som har en god man o har skuldsanering . Nu är min fråga kan hon o får hon vara en god man till en äldre man på 83 år o ha hand om hanns ekonomi??
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar om en person med ekonomiska svårigheter kan vara god man för någon annan. För att vara god man måste man vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig personGod man är en fysisk person som anordnas av tingsrätten för att uträtta vissa uppdrag. Vilka uppdrag som omfattas anges i förordnandet av tingsrätten. Mer om när man kan bli förordnad en god man regleras i 11 kap. 4 § Föräldrabalken (FB). Vidare i 11 kap. 12 § FB anges att till god man ska det utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Vad detta innebär beror lite på anledningen till godmanskapet. Om en god man exempelvis har förordnats för att sörja för personen, så kan det anses lämpligt att en släkting utses till god man. Om det däremot är mer kvalificerad egendomsförvaltning eller rättsliga frågor kan det anses lämpligt att förordna en person med ekonomisk och/eller juridisk kunskap. Om man förekommer i Kronofogdens register anses man vanligtvis inte som en lämplig personInnan man blir förordnad som god man ska lämpligheten kontrolleras i den utsträckning det behövs. I kravet på lämplighet brukar man i normalfallet inhämta belastningsregister och uppgifter från Kronofogden. Förekommer man i dessa register är det stor sannolikhet att man inte anses lämplig för uppdraget att ta hand om någon annans ekonomi. Den enskilde kan emellertid önska en person som den vill ha som god man, men detta frångår inte kravet på att personen som utses fortfarande måste vara lämplig för uppdraget. Som svar på din fråga, kommer din bekant mest sannolikt inte anses som lämplig om hon dels själv har en god man samt är beviljad skuldsanering vilket följaktligen innebär att hon inte kommer kunna vara god man åt någon annan. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Gäller socialförsäkringsbalken eller handläggarens bedömning?

2021-04-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Vad gäller? Socialtjänstchefen i Norrtälje säger att socialförsäkringsbalken inte gäller då det är en ramlag. Att det är handläggarens bedömning som gäller.Hur väl stämmer detta?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ramlag är en lag som i stor utsträckning uppställer mål, riktlinjer och mer grundläggande regler som sedan får utvecklas och preciseras i andra föreskrifter. Huvuddelen av bestämmelserna om de olika socialförsäkringsersättningarna finns i socialförsäkringsbalken. Balken är därför väldigt omfattande. Det finns dock ett antal anslutande författningar, t.ex. förordningar, som kompletterar balken. Dessutom finns kompletterade föreskrifter, som innehåller detaljerade bestämmelser. Bestämmelserna i socialförsäkringsbalken ska följas. Den offentliga makten ska utövas under lagarna (1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen). En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen (5 § första stycket förvaltningslagen). En myndighet måste därför följa regelverket. En handläggare kan inte godtyckligt frångå socialförsäkringsbalken om bestämmelserna ska tillämpas. Handläggaren måste iaktta gällande rätt. Det kan dock vara möjligt att socialförsäkringsbalken inte gäller i det specifika fallet på grund av att en annan bestämmelse i stället ska tillämpas. Det är dock handläggarens beslut (utifrån hur regelverket ser ut) i ärendet som verkställs och blir gällande. Om en part inte är nöjd med beslutet kan det överklagas inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet (44 § förvaltningslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan banken spärra kunds konto innan kunden kontaktats?

2021-04-12 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. Jag har blivit spärrad från min bank och bankID och har inte tillgång till mina pengar alls. Troligtvis är det för jag (dumt nu i efterhand) tog ut 5000 till en kille som behövde hjälp då han glömt kortet så han swishade mig. Historien om detta är längre men inte speciellt relevant. Detta hände fredagen 26 mars och på måndagen spärrade banken allt (fick inte veta något). Jag kontaktade dem på tisdagen men fick inga svar utan de hänvisade bara till ett brev som de skickat ut. På torsdagen har fortfarande inte brevet kommit så jag ber dem skicka ut ett nytt då de första brevet verkar ha försvunnit. Sen är det en del röda dagar pga påsk. Idag 7 april fick jag då brevet. De vill att jag ska förklara alla transaktioner mellan datumen 26-29 mars. Jag förstår då att det i huvudsak handlar om de 5000kr jag fick swishade och tog ut. Men eftersom de vill att jag ska redogöra för alla transaktioner under helgen så har jag svårt att nu snart två veckor senare minnas allt. Jag kommer heller inte in på min bank så kan inte se dom. Fick dom skicka transaktioner som jag ska redogöra för. De vill även att jag bifogar kvitton (vilket jag inte har till något).Pappret från banken kommer tidigast komma på fredag. Sen ska jag skicka in detta pappret som kommer kanske vara på banken onsdag 14 april. Min fråga är då, är det verkligen rimligt att de spärrar mig innan jag ens kunnat fått förklara mig och för så liten summa? Jag förstår till viss del åtgärden med tanke på uttaget.
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här frågan regleras främst av Penningtvättslagen.Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför vill banken inhämta information om transaktionerna?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Den information som inhämtas av kunden behandlas konfidentiellt och omfattas givetvis av banksekretess.Vad innebär detta för dig? Av det ovan anförda kan det konstateras att bankerna idag har högt ställda krav i arbetet mot penningtvätt och terrorism. Kunden, i detta fall du, måste kunna visa var pengarna kommer i från. Eftersom penningtvättslagen uppställer höga krav på bankerna måste banken spärra kontot direkt vid misstanke om penningtvätt. Det utan att kunden kontaktas i förväg. Det är en obligatorisk del av bankernas arbete mot penningtvätt. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Uppskov av skatt vid avyttring av privatbostadsrätt som inte är permanentbostad

2021-04-12 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej!jag vill sälja min bostadsrätt och söka om uppskov av vinstskatt, jag vet att det finns alternativen att man måste ha bott i bostaden det senaste året eller bot där totalt 3 år av 5 totalt fast det inte behöver vara sammanhängande år. Jo mitt problem är att jag har hyrt ut min lägenhet och de senaste 5 åren kommer jag upp i tiden 30 månader jag har bott där, det saknas 6 mån för att komma upp i tiden 3 år, finns det något man kan gör i den situationen?eller måste jag helt enkelt flytta tillbaka dit i 6 mån och därmed betala dubbla hyror, för att vi behöver bo kvar i vår nuvarande lägenhet av olika skäl.det känns så onödigt!, om man kunde jag någon slags avdrag från skatt?mvhGlenn
Josefine Ljungberg Palm |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du beskriver finns två möjligheter till uppskov av skatt vid försäljning av bostadsrätt. Detta regleras i inkomstskattelagen.Jag kommer i mitt svar utgå från att bostaden i fråga är en privatbostadsrätt, en så kallad äkta bostadsrätt, 2 kap. 18 § inkomstskattelagen. Att det rör sig om en äkta bostadsrätt alternativt en privatbostadsfastighet är nämligen en förutsättning för att uppskov av skatt ska vara möjligt. I 47 kap. 2 § inkomstskattelagen uppställs krav för att uppskov ska medges. Där stadgas att det ska röra sig om en ursprungsbostad. Privatbostadsrätten måste vara den skattskyldiges permanentbostad för att kunna utgöra ursprungsbostad. Vad som utgör en permanentbostad, är just som du säger, antingen att man varit bosatt i bostaden under minst 1 år före avyttringen eller att man varit bosatt under minst 3 av de senaste 5 åren, 47 kap. 3 § första och andra punkten inkomstskattelagen. Lagen ger inte något utrymme för att sträcka ut dessa tidsgränser.Om du skulle flytta tillbaka till bostaden ifråga så att du om 6 månader uppfyller kravet på bosättning under minst 3 av de senaste 5 åren måste du dessutom uppfylla kraven för ersättningsbostaden. Ersättningsbostaden är den bostad som du tänkt bosätta dig i efter avyttringen av bostaden som du nu hyr ut, permanentbostaden. För uppfyllande av kraven för ersättningsbostaden beror det helt enkelt på om du sedan tänkt bo kvar i den bostad som du nu är bosatt i och hur länge som du varit bosatt där. Det finns nämligen en tidsgräns för förvärvet av ersättningsbostaden, antingen att ersättningsbostaden förvärvats tidigast året före det år då ursprungsbostaden avyttras eller senast året efter det år då ursprungsbostaden avyttras, 47 kap. 5a § inkomstskattelagen.SammanfattningDet krävs att du varit bosatt i permanentbostaden antingen under minst 1 år före avyttringen eller under minst 3 av de senaste 5 åren.Därutöver krävs att ersättningsbostaden förvärvats tidigast året före det år då ursprungsbostaden avyttras eller senast året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.På Skatteverkets hemsida finner du information om uppskov.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är ett företag skyldigt att ersätta skada på fastighet i samband med tjänst?

2021-04-12 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Byggbolaget skadade mitt nylagda terassgolv när de skulle sätta upp en markis. Kan jag kräva att de byter ut de skadade brädorna?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en näringsidkare åt en konsument utför arbete på en fastighet, är konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig (se 1 § KtjL). I ditt fall är alltså KtjL tillämplig, eftersom du är konsument och företaget är en näringsidkare som arbetade på din fastighet.Om konsumentens egendom skadas under näringsidkarens kontroll, är näringsidkaren skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom (32 § KtjL). Eftersom brädorna i ditt fall skadades i samband med att företaget satte upp en markis, innebär det alltså att skadan skedde under företagets kontroll. Med andra ord är byggbolaget ersättningsskyldiga för den skada som du har åsamkats på ditt terassgolv. Detta förutsätter dock att bolaget inte visar att de inte varit försumliga. Min slutsats är dock att det är svårt för bolaget att visa, då det oftast är försumligt att skada annans egendom. Min slutsats är därför att du har rätt till ersättning för skadan på ditt terassgolv. Därför rekommenderar jag dig att kontakta företag och kräva reparation av golvet eller ersättning för kostnad av reparation.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jag råkade överföra pengar till fel konto, hur får jag pengarna tillbaka?

2021-04-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag gjorde av misstag en penningöverföring till fel konto och nu vägrar mottagaren betala tillbaka pengarna (7500:-)Vad blir påföljden vid en stämning.
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att anta att du har råkat överföra pengarna till en annan privatpersons konto, och att personen bekräftat att vederbörande fått en felaktig betalning.Den rättsprincip som sätts i spel i det fall du beskrivit kallas condictio indebiti. Huvudregeln när det beskrivna händelseförloppet utspelat sig är att pengarna ska gå åter. Undantaget till huvudregeln har utarbetats i praxis och får den följden att mottagaren kan få behålla pengarna. Mottagare ska i första hand vara i god tro om att pengarna är deras, detta innebär att de inte vetat om att beloppet av misstag överförts till dem, och de ska ha inrättat sig därefter genom att spendera dem eller på annat sätt sluta avtal som binder upp pengarna. Dessutom ska avsändaren (i detta fall du själv) ha förhållit sig passiv till överföringen. Detta skulle du enkelt kunna undvika om du kontaktar personen i fråga. Av din frågeställning framgår att personen vägrar betala tillbaka, detta antyder att du haft kontakt med personen och att denne erkänt att det finns pengar på vederbörandes konto som av misstag förts över. Om så är fallet så personen inte i god tro om pengarna på kontot, dessutom kan även det faktum att det är en stor summa pengar tala för att personen inte kan vara i god tro. Detta sistnämnda får emellertid bero på vem mottagaren är (privatperson/bank/medelstort företag) och hur kontot i övrigt ser ut, men om det är så som jag antagit att personen bekräftat att hen är medveten om förmögenhetsöverföringen så utesluter det god tro.Sammanfattningsvis innebär principen om condictio indebiti som utgångspunkt att pengarna ska återbetalas. Undantaget aktualiseras om personen är i god tro om överföringen, men eftersom du antagligen fått en uttrycklig vägran vid förfrågan om återbetalning så är god tro svårt att vidhålla för din motpart. Denna kommunikation, oavsett om den skett via mail, sms eller på andra sätt, gör du rätt i att dokumentera genom att ta skärmbilder eller dylikt. Detta eftersom de utgör bevis avseende personens onda tro och kan med fördel användas vid tvist. Eftersom situationen är tidskänslig så är mitt främsta råd att du snarast hör av dig till personen igen och meddelar att du avser att lämna in en stämningsansökan vid tingsrätt och yrka på fullgörelse för det fall personen inte återbetalar beloppet. Om mitt antagande är fel och du inte har haft någon kontakt med personen är mitt första råd att omedelbart söka kontakt med vederbörande och meddela dina avsikter. Förutsatt att motparten tappar målet så får du dels ditt yrkade belopp (de 7500 kronorna + ränta) dels dina rättegångskostnader (avgift för stämningsansökan) betalda av motparten. Rättegångskostnader kan även omfatta juridiskt ombuds arvode, om sådant anlitas. För att utfärda stämningsansökan kan du fylla i den här blanketten som även kan lämnas in digitalt. Eftersom bedömningen är beroende av omständigheterna i de enskilda fallen och informationen i frågan är knapphändig så kan jag inte med säkerhet säga hur det ligger till i just ditt fall, men den bedömning jag gjort utefter de angivna antagandena talar till den hypotetiska avsändarens fördel. Ju mer korrekta mina antaganden är desto mer talar det alltså till din fördel. Oavsett om du väljer att ta dig an tvisten själv eller med vår hjälp så är mitt främsta råd (och det tål att upprepas) att du snarast kommunicerar till mottagaren att du står på rigid laglig grund och att personen kan komma att behöva återbetala hela beloppet inklusive ränta och rättegångskostnader om vederbörande inte snarast återbetalar det felaktigt överförda beloppet. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss om du är intresserad av att anlita vår hjälp i ditt ärende. Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00Jag hoppas att du fått svar på din fråga, tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har följdfrågor eller om jag varit otydlig. Vänligen,