Är det brottsligt att hårt hålla fast i någons arm?

2019-09-23 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej. För några dagar sedan träffade jag på min granne då jag precis kommit springande över en gräsmatta på vår gård då jag hade bråttom till bussen. I försök att runda honom för att springa vidare mot bussen greppade han hårt tag om min arm och höll fast mig medans han började skrika om att jag inte ska springa på gräsmattan. Tillslut lyckades jag rycka mig loss och sprang sedan vidare mot min buss. Denna händelse gjorde mig upprörd då jag kände mig både skakad och kränkt av min grannes konfrontation. Jag undrar om det finns någon juridisk åtgärd för att jag ska slippa oroa mig för att en likande situation ska uppstå, då jag nu mera skräms av att behöva gå förbi hans hus eller stöta på honom. Går det t.ex. att anmäla, och på vilka grunder i sånna fall? Tack på förhand för svar.
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i brottsbalken.Är det brottsligt att hårt hålla fast i någons arm? Det är inte tillåtet att hårt greppa tag om någons arm. Vilket brott som kan bli aktuellt är beroende på omständigheterna och hur "hårt" greppet var. Om det rör sig om ett väldigt hårt grepp som orsakat dig märken, eller skada som varat en längre period kan det röra sig om brottet misshandel(BrB 3:6). Annars kan brottet ofredande(BrB 4:7) bli aktuellt. Mitt rådMitt råd är att du ska polisanmäla händelsen. Även om det inte skulle leda till en fällande dom är det bra att du har dokumenterat händelsen ifall grannen skulle begå fler övergrepp mot dig i framtiden. T.ex. så kan flera fall av ofredande tillsammans bli det grövre brottet olaga förföljelse(BrB 4:4b).Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Elektronisk fotboja: ett alternativ till kortare fängelsestraff

2019-09-23 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Om man får ett straff som innebär fängelse 1år, kan man på något vis ansöka om fotboja tidigare än 6 månader?Te.x att den dömde har barn som behöver hjälp osv.
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är: Nej.Anledningen till att svaret på din fråga ska besvaras nekande beror på att när handläggare x på Kriminalvården ska pröva huruvida person y ska få undergå verkställighet av dom på fängelse utanför anstalt (genom så kallad elektronisk fotboja), så kommer handläggare x inse att den skriftliga ansökan brister i ett helt grundläggande rekvisit. Nämligen att Lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll (Intensivövervakningslagen) över huvud taget inte är tillämplig. I nämnda lag, första paragrafen framgår att lagen endast är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse om den dömde ska avtjäna fängelse i högst sex månader. Med andra ord är lagen INTE tillämplig om den dömde ska avtjäna fängelse längre tid än sex månader. Det innebär att om person y är dömd till ett längre fängelsestraff än sex månader så kommer det inte på fråga att tillåta person y att få en elektronisk fotboja i stället. Det gäller oaktat den dömdes barn. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Hur undviker jag skatt på försäljning av fastighet till en närstående?

2019-09-23 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Jag har ärvt en fastighet på Gotland som min dotter vill "köpa" av mej.Jag känner till att man kan sälja under taxeringsvärdet till så närstående. Finns det någon gräns hur mycket under tax.värdet beloppet måste vara för att undvika skatt på försäljningen?Med vänlig hälsning
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar till vilket pris du kan sälja din fastighet till din dotter för att slippa betala skatt på köpeskillingen. Saken regleras i inkomstskattelagen (IL) och av skatterättsliga principer. Huvudsaklighetsprincipen För överlåtelser av fastigheter gäller den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Principen innebär att överlåtelsen kommer att behandlas som en gåva i skattehänseende om överlåtelsen anses innefatta en gåvodel. En gåvodel anses finnas om den ersättning du får för fastigheten understiger fastighetens taxeringsvärde. Överlåtelsen kommer då i sin helhet att skatterättsligt betraktas som en gåva. För att transaktionen dock ska betraktas som en gåva krävs också att de så kallade gåvokriterierna är uppfyllda. Dessa är att en förmögenhetsöverföring ska ha skett mellan gåvogivare och gåvomottagaren, överlåtaren ska ha haft för avsikt att berika gåvomottagaren genom gåvan och slutligen ska överföringen ha skett frivilligt. Vid gåvor mellan närstående presumeras överlåtaren ha haft för avsikt att berika gåvomottagaren genom gåvan. Om överlåtelsen betraktas som en gåva innebär detta att du inte kommer behöva betala skatt på den ersättning du får av din dotter när hon köper fastigheten av dig till ett pris som understiger. Det innebär också, för din dotters del, att hon inte heller behöver betala skatt på gåvan, i och med att vi inte har gåvoskatt i Sverige (8 kap. 2 § IL).SammanfattningSom kortfattat svar på din fråga finns det ingen gräns för hur mycket under taxeringsvärdet beloppet måste vara för att man ska kunna undvika skatt på försäljningen. Det räcker att ersättningen understiger taxeringsvärdet för att det ska anses finnas en gåvodel i överföringen, vilket i sin tur kommer göra att medföra att överföringen skattemässigt behandlas som en gåva. Hoppas detta besvarade din fråga.Med vänliga hälsningar

TIlläggsavgift i kollektivtrafik vid god tro?

2019-09-23 i Avtal
FRÅGA |Jag har råkat ut för en tilläggsavgift på 1500 kronor hos Västtrafik då jag åkte på ungdomsbiljett istället för vuxenbiljett. Anledningen till att jag åkte på ungdomsbiljett är för att jag är student och har fått information från min högskola att studentpriser gäller på alla biljetter hos västtrafik men så var inte fallet enligt kontrollant. Jag har handlat i god tro då jag fått information gällande priserna och trodde verkligen att det gällde. Jag har bestridit avgiften men fått avslag. Kan jag använda rätten om god tro om jag fortfarande vill överklaga beslutet? MvhJennifer
Victor Strömwall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dessa typer av frågor regleras i Lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik, varpå lagens första paragraf föreskriver att den som bedriver kollektivtrafik "får under de förutsättningar som anges i denna lag taga ut tilläggsavgift av resande som ej kan förete giltig biljett. Undantag stadgas i 2 § som föreskriver att "Tilläggsavgift får ej tagas ut om avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet." Vad jag utläser från din fråga borde endast paragrafens sista rekvisit, alltså "annan omständighet" vara tillämplig. Att tolka vad detta skulle vara är givetvis svårt att avgöra, främst eftersom rättsfallen på området inte är många. Jag kan endast göra en jämförelse med fallet RH 2013:29, där en person också felaktigt rest på en ungdomsbiljett trots att denne inte var berättigad till detta. Det utreddes att personen köpt biljetten vid pressbyrån och således blivit såld fel typ av biljett. Både tingsrätten och hovrätten tyckte att detta inte var skäl nog för att bli ursäktad tilläggsavgiften.Med stöd (visserligen svagt) i rättsfallet ovan samt vissa hovrättsdomar jag kunnat läsa, borde bedömningen här vara snäv, om inte mycket snäv. Jag skulle personligen inte tro att din invändan om att du befunnit dig i god tro skulle godkännas av en domstol vid prövning. Med det sagt måste rättsläget förklaras oklart eftersom det enligt mina efterforskningar inte är direkt prövat. När du köper en biljett av västtrafik godkänner du även de villkor som föreligger vid deras resor, vilket föreskriver att du har personligt ansvar för att din biljett är rätt. Hoppas detta gav någorlunda klarogörelse i din situation och önskar dig lycka till!

Var hittar man domslut?

2019-09-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag skriver mitt Gymnasiearbete om den nya samtyckeslagen och ska undersöka hur praxis sett ut i uppklarade fall det första året sedan lagen infördes. Jag har dock svårt att hitta domslut och listor över brottmålsnummer för några av tingsrätterna (hittar bara för HD) Finns det listor/register över domslut alt brottsmålsnummer offentligt och i så fall vart? Måste jag annars ringa varje domstol för sig för att få ut informationen eller hur kan jag gå tillväga?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tyvärr inga listor som är tillgängliga på nätet förutom i betaltjänster, men du kan testa söka efter rättsfall i Karnov Juridik gratis i 14 dagar här. Det andra alternativet är att begära ut brottmålsdomar från tingsrätterna, precis som du säger. Lycka till med arbetet!Med vänlig hälsning,

Kan min hyresvärd kräva betalt retroaktivt?

2019-09-23 i Hyresavtal
FRÅGA |Bor sedan 2011 i en hyreslägenhet som jag hyr direkt från familjen som äger fastigheten, det finns ingen förstahandshyresgäst, utan de har hyrt ut på det här sättet i minst 15 år, och hyr ut 3-4 lägenheter i fastigheten på samma sätt, av totalt 20 lägenheter. Fick ta över lägenheten från min svåger som informerade att elen ingick i hyran. Ägaren har inte nämnt något om el & tar även högre hyra hos mig jämfört med förstahandshyresgäster, min uppfattning är att det ingått. En likadan lägenhet i huset ligger på 6999:-/månad, min 8700:-/månad.Upplägget var att jag skulle erhålla henne andrahandskontrakt en gång per halvår, sexmånadersavtal. Jag har skickat 3 avtal under tiden jag bott här varav enbart ett, det första, blivit påskrivet av henne. Vid inflytt 2011 låg hyran på 7700:- och 2018 höjer ägaren hyran till 8700:- då hon inte gjort några regleringar de senaste 7 åren. Vid det tillfället bad hon mig att återigen skicka ett halvårskontrakt till henne, då det var ett tag sedan & pga ny hyra, återigen uteblev hennes påskrivna exemplar. Nu har hon uppdagat att hon inte informerat mig att elen INTE ingår i hyran, ett misstag från hennes sida. Hon säger att hon inför framtiden kommer att kommunicera beloppen via mail. Men skriver också att hon önskar kompensation för det som redan är betalt.1. Kan jag enligt besittningsrätten ha rätt till lägenhetens förstahandskontrakt? Har stått skriven här i 8 år.2. Vad gäller elen, vad har hon för rätt till kompensation retroaktivt?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Vilken lag blir tillämplig?I vissa fall när någon hyr ut en bostad kan lagen om uthyrning av egen bostad bli tillämplig, i ditt fall blir lagen inte tillämplig eftersom din hyresvärd hyr ut så pass många lägenheter att uthyrningen är att anse som en del av näringsverksamhet (1 § lag om uthyrning av egen bostad). När hyresvärden regelmässigt hyr ut fler än två lägenheter som inte är en del av dennes bostad anses uthyrningen vara en del av näringsverksamhet (prop 2012/13:1 utgiftsområde 18 s.76, samt 1 § hyresförhandlingslag). Då blir istället reglerna i 12 kapitel jordabalk tillämpliga.Har du rätt till förlängning?Du skriver att du hyr direkt av dom som äger fastigheten, jag tolkar det som att din svåger inte längre står på kontraktet, det innebär att du är förstahandshyresgäst. Enligt jordabalken är huvudregeln rätt till förlängning. Det finns vissa undantag från detta (12:45 jordabalk) som inte är tillämpliga i ditt fall. Det finns ett annat undantag som innebär att man kan avtala bort rätten till förlängning, i så fall måste det göras skriftligt i en särskilt upprättad handling, alltså separat från hyreskontraktet (12:45a jordabalk). Huvudregeln är att när besittningsrätt avtalas bort så ska avtalet godkännas av hyresnämnden, men om besittningsrätt avtalas bort i en särskilt upprättad skriftlig handling efter att hyresgästen flyttat in, och därmed redan fått besittningsskydd, är avtalet giltigt utan nämndens godkännande. Vidare har man inte rätt till förlängning om man allvarligt misskött sig som hyresgäst och hyresrätten är förverkad, eller om huset ska rivas eller genomgå en större ombyggnation. Ingenting i din fråga antyder att något av ovanstående gäller i ditt fall, och därmed har du rätt till förlängning. Är du skyldig att betala elen retroaktivt?Svaret på din fråga beror på om ditt hyreskontrakt har en förhandlingsklausul eller inte (3 § hyresförhandlingslag). Har ditt hyreskontrakt en förhandlingsklausul om att en hyresgästorganisation ska förhandla fram hyran med din hyresvärd behöver din hyresvärd bara meddela vad resultatet av förhandlingarna blev (19 § hyresförhandlingslag). Har hyresvärden och hyresgästorganisationen kommit överens om det kan du krävas på betalningar retroaktivt. Har ni inte en förhandlingsklausul i avtalet så kan din hyresvärd inte kräva retroaktivt betalt. I så fall gäller att din hyresvärd måste meddela dig om hon önskar ändra villkoren för ert avtal om hon ska börja kräva separat betalning för elen (12:54 jordabalk). Om ni inte är överens om villkorsändringen kan ni hänskjuta frågan till hyresnämnden som prövar om villkorsändringen är skälig. Villkorsändringar kan dock inte göras retroaktivt (12:55d jordabalk). Hyresnämnden kan också pröva frågan om din hyra är skälig om du begär det, detta kan vara värt att överväga med tanke på att du säger att en likadan lägenhet i huset har en hyra som är 1700 kronor lägre än din hyra. SammanfattningDu har rätt till förlängning av ditt hyresavtal förutsatt att du inte har avtalat bort den rätten i en separat handling. Om du har en förhandlingsklausul i ditt hyreskontrakt är du skyldig att följa den överenskommelse som finns. Om du inte har en förhandlingsklausul kan din hyresvärd inte ensidigt ändra ert avtal och sedan tillämpa nya villkor retroaktivt. Om du har några följdfrågor eller vill komma i kontakt med vår juristbyrå är du välkomna att höra av dig till mig.ebba.ekstrand@lawline.se

Bedömning av brottets svårhet vid stöldbrott/misshandelsbrott

2019-09-23 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Som studerande inom privat juridik har jag en fråga angående stöld.1. Om en person låt oss säga en person som brutit sig in i huset där hen tar id-handlingar som pass och id-kort bor det klassas som ringa stöld eller stöld av idenitetshandlingar inom brottsbalken? 2. Om en person slår en annan person som i början slår tillbaka men är personen som slår ser att den som i början försvarar sig inte har en chans men fortsätter att slå bör det dömmas till misshandel? Om det döms till misshandel bör det dömmas till grov eller ringa misshandel då slagen kommer från personen själv utan användning av vapen?
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågorna besvaras med regler som finns i brottsbalken (BrB).Fråga 1 Vilken typ av brott rör det sig om? Den gärning du beskriver är ett stöldbrott. Genom inbrott har gärningsmannen olovligen tagit en annan persons ID-handlingar, se BrB 8:1-4.Vilken grad av stöld rör det sig om?Att gärningen har begåtts genom inbrott talar för att stölden ska anses vara grov, se BrB 8:4 st. 2. Detta gäller särskilt ifall brottet har begåtts i offrets bostad. Möjligen talar även det faktum att just identitetshandlingar har blivit stulna för att brottet ska bedömas som grovt. En förlust av ID-handlingar torde innebära att betydande olägenheter uppstår för offret när denne inte kan använda sitt pass och sitt ID-kort. Visst stöd för detta finns i rättsfallet NJA 1979 s. 153. BedömningMin bedömning är att omständigheterna som du beskriver talar för att brottet bör anses vara grov stöld. Brottet har begåtts genom inbrott och viktiga ID-handlingar har stulits. Fråga 2Tolkning av gärningenJag tolkar din beskrivning av situationen på följande sätt. Person A slår person B. Person B slår inledningsvis tillbaka men är chanslös mot person A. Trots detta fortsätter person A att slå person B. Vilken typ av brott rör det sig om?Det är inte lagligt att angripa en annan person med slag. Den gärning du beskriver är ett misshandelsbrott. Person A har genom slag tillfogat person B kroppsskada och/eller smärta, se BrB 3:5. Att person B slår tillbaka är en helt laglig form av nödvärn - person B kan därför inte anses ha begått något brott utan har enbart försvarat sig mot person A:s angrepp, se BrB 24:1.Vilken grad av misshandel rör det sig om?Ringa misshandel föreligger endast vid mindre allvarliga former av våld. Ett exempel på ringa misshandel är om A utdelar ett slag med öppen hand (örfil) mot B som drabbas av övergående smärta och lättare rodnad på huden. I det fall du beskriver pågår misshandeln under viss tid och våldet är dessutom för omfattande för att gärningen ska kunna bedömas som ringa misshandel. Brottet är därför inte ringa misshandel. Lagstöd för detta finns i BrB 3:5. Se även följande rättsfall: NJA 2009 s. 776, NJA 2003 s. 537. Grov misshandel föreligger exempelvis när det förekommer mycket allvarligt, eller rent av livsfarligt våld, inte sällan utövat med någon form av tillhygge såsom yxa, stickvapen, järnrör, skjutvapen eller liknande objekt. Vidare anses en misshandel vara grov när offret tillfogas allvarliga kroppsskador såsom förlust av syn, hörsel, talförmåga eller en liknande permanent försämring av en kroppsfunktion. Andra omständigheter som talar för att en misshandel ska bedömas som grov är om gärningsmannen angriper någon som saknar förmåga att försvara sig själv, om överfallet är oprovocerat, sker på öppen gata eller riktas mot en anhörig till gärningsmannen.Lagstöd för detta finns i BrB 3:6. Se även följande rättsfall: NJA 1992 s. 324, NJA 2000 s. 278, NJA 1983 s. 500, NJA 1975 s. 642. NJA 2007 s. 636. I sådana fall då våldet varken är mindre allvarligt eller förknippat med omständigheter som talar för att gärningen är grov, så får brottet anses vara av normalgraden. BedömningMin bedömning är därför att brottet åtminstone ska anses vara av normalgraden. Det finns dock goda förutsättningar för att argumentera för att brottet ska anses vara grov misshandel. Exempelvis framgår det att person B inte har förmåga att försvara sig själv. Vidare fortsätter A att slå B, även efter att A märker att B inte längre kan försvara sig. Det framgår inte exakt om angreppet är oprovocerat - men om så är fallet så talar även detta för att misshandeln bör anses vara grov. För att kunna avgöra om misshandeln är grov eller inte bör även offrets skador beaktas - dessa framgår emellertid inte i frågan. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Gäller en svensk skilsmässa i ett annat EU-land?

2019-09-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag har gifta mig i Grekland för 17 år sedan. Jag flyttade till Sverige för sex år sedan. Jag fick svenskt medborgarskap för 2-3 år sedan. Jag fick skilsmässa för ett år sedan har i Sverige. Vad kan jag göra för att min skilsmässa ska gälla också i Grekland?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du undrar vad du ska göra för att din skilsmässa, som du fått i Sverige, ska gälla även i Grekland. Då jag inte är fullt insatt i alla omständigheter i ditt ärende samt i hur den grekiska myndighetsordningen ser ut kommer jag att svara på din fråga på ett mer generellt plan. En gemensam förordning gör att äktenskapsskillnader meddelade i ett EU-land även erkänns i andra EU-länder Eftersom både Sverige och Grekland är med i EU kommer förordning (EG) nr 2201/2003 (Bryssel II-förordningen) att bli tillämplig. Denna förordning reglerar bland annat erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål, vilket gör att en svensk dom om äktenskapsskillnad omfattas av förordningens tillämpningsområde (art. 1.1 a) Bryssel II-förordningen). Att den dom på äktenskapsskillnad som du har fått i Sverige omfattas av förordningen innebär att Grekland ska erkänna äktenskapsskillnaden (art. 21.1 Bryssel II-förordningen). Detta innebär att äktenskapsskillnaden ska vara giltig även i Grekland. Grekland får inte lov att vägra erkänna äktenskapsskillnaden du fått i Sverige, även om det skulle vara så att skilsmässan inte skulle ha gått igenom om du ansökt om den i Grekland enligt grekisk lag (art. 25 Bryssel II-förordningen). I vissa undantagsfall har dock Grekland möjlighet att vägra erkänna din svenska äktenskapsskillnad, men det rör sig om verkliga undantagsfall där exempelvis ett erkännande av äktenskapsskillnaden uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen i Grekland (art. 22 Bryssel II-förordningen). Sammanfattande råd i ditt fallSom nästintill absolut huvudregel erkänns svenska äktenskapsskillnader även i Grekland, vilket innebär att den äktenskapsskillnad du fått i Sverige med största sannolikhet även kommer att vara giltig i Grekland, så länge inget av de ganska ovanliga undantagen i art. 22 i Bryssel II-förordningen skulle vara tillämpliga. Om du vill att din svenska dom på äktenskapsskillnad ska erkännas i Grekland, bör du ge in en ansökan om detta till distriktsdomstolen för mindre tvistemål på den ort där din före detta make bor eller där du vill att domen ska verkställas. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar