Påverkar framtida arv pågående skuldsanering?

2019-11-13 i Skuldsanering
FRÅGA |Hej. Om jag ärver pengar efter ett dödsbo, ska kronofogden få de pengarna då för jag har skuldsanering? Mvh
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina fråga regleras dels i utsökningsbalken (UB), dels skuldsaneringslagen. Jag kommer i mitt svar till dig först gå igenom vad som gäller vid pågående skuldsanering och under tiden kommer ärva egendom genom framtida arv. Därefter kommer jag kort förklara vilken egendom som får utmätas i samband med detta.Påverkar framtida arv skuldsaneringen?Av uppgifterna du lämnat i frågan nämner du att för närvarande har skuldsanering. När beslut om skuldsanering beviljas upprättar man i samband därmed en återbetalningsplan (29 § skuldsaneringslagen). Skuldsaneringsplanen löper vanligtvis under fem år (34 § skuldsaneringslagen).Om man vid pågående skuldsanering kommer att ärva egendom genom arv, kommer det arvet betraktas som en förmögenhetstillgång, beroende på på arvets storlek (beloppsmässigt). Det innebär att det kommer påverka din förmåga att betala av dina skulder enligt den återbetalningsplan som har upprättats sedan tidigare.Skulle Kronofogden (KFM) göra den bedömningen att det du genom arv kommer få ärva, också skulle leda till att dina ekonomiska förhållanden avsevärt förbättras, kan det leda till att man kommer ompröva ditt tidigare beslut om skuldsanering; återbetalningsplanen (48 § p.7 skuldsaneringslagen).Det innebär alltså din nuvarande återbetalningsplan, kan komma att ändras om det efter en bedömning av KFM, visar sig att du efter ha ärvt pengarna, också kommer kunna betala av större delen av dina skulder till följd av det, ändra planen vad avser exempelvis det belopp du månadsvis betalar av.Vilken egendom får KFM utmäta?KFM har rätt att utmäta all egendom som tillhör den som är betalningsskyldig och sådan egendom som kan förväntas inbringa pengar för att betala av skulder (4 kap. 3 § UB). Rätten att utmäta gäller även om gäldenären genom arv kommer få ärva pengar (4 kap. 2 § UB)Undantag från utmätningKFM får däremot inte utmäta egendom som det enligt lag, är undantaget. Exempel på detta är sådan egendom som genom föreskrift vid gåva eller testamente inte får överlåtas. Vilket innebär att egendomen inte får bli föremål för utmätning (5 kap. 5 § UB).Sammanfattningsvis: om det framgår av arvet du kommer att tilldelas, genom särskild föreskrift att egendomen inte får överlåtas, får inte egendomen bli föremål för utmätning. Bestämmelsen gäller även om man har pågående skuldsanering; saknas sådan föreskrift kan arvet utmätas.Det innebär vidare att din nuvarande återbetalningsplan, kan komma att ändras om det efter en bedömning av KFM, om det du genom arvet kommer få ärva, kommer kunna göra så att du kan betala av större delen av dina skulder, också ändra din nuvarande återbetalningsplan.Om du känner att du behöver vidare hjälp med din frågeställning skulle jag råda dig ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig i ärendet och andra eventuella frågor. Du kan boka tid direkt här: https://lawline.se/bokaHoppas dock att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!

Vem ska betala för skador vid trafikolycka?

2019-11-13 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Jag äger en mopedbil som min dotter och hennes kompis var ute och åkte. Kompisen körde och backade in i en båttrailer och sedan kört ner i diket. Vem bär ansvaret för att betala?
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag har förstått din fråga rätt handlar den om vem som ska betala för skadan som uppstått när du lånat ut din mopedbil till den personen som orsakade skadan – du eller den skadeorsakande personen? För att besvara den frågan kommer jag att ta hjälp av Trafikskadelagen och Skadeståndslagen. En mopedbil måste ha minst trafikförsäkring.Alla motordrivna fordon, vilket din mopedbil är, ska ha en trafikförsäkring om den ska vara laglig att köra i trafiken (2 § Trafikskadelag). Jag utgår därför ifrån att du har det på din mopedbil, eftersom du mest troligt inte hade låtit din dotter låna den om den var olaglig att köra i trafiken. Försäkringen är kopplad till det motordrivna fordonet och inte till någon person.Trafikförsäkringen du har på din mopedbil är inte kopplad till dig som person utan till just din mopedbil. Det spelar alltså ingen roll om det är du som kör den, eller om du har lånat ut den till någon annan. Oavsett vem som sitter bakom ratten när en olycka sker så kommer trafikförsäkringen att gälla. Detta framgår inte direkt av lagtexten, vilket kan göra det svårt att förstå sig på hur det ligger till. Vad som är viktigt att se på är dock att trafikförsäkringen inte täcker alla uppkomna skador efter en olycka. En bedömning måste göras i varje enskilt fall, men jag ger dig en kort "hjälp på traven" nedan, så du kan se vilka delar som täcks av trafikförsäkringen och vad som gäller för resterande skador/belopp eller liknande. Skador som täcks av trafikförsäkringen (se 8-10 §§ Trafikskadelagen)- Personskador som uppkommer till följd av olyckor i trafiken; enbart den andra parten och alltså inte dig själv.- Sakskador som uppkommer till följd av olyckor i trafiken; enbart den andra partens fordon och alltså inte ditt eget fordon. - "Tredjemans" skador; exempelvis om du backar in i grannens staket täcker försäkringen staket, men inte eventuella skador på din bil. Sammantaget kan man säga att trafiksäkringen ger ut en ersättning till den part i en olycka som inte varit med och vållat olyckan. Den person som däremot har vållat olyckan får ingenting ersatt genom denna försäkring, utan får därefter vända sig till eventuella andra försäkringsbolag (om man har sådana) för att få ersättning för sina egna skador. Trafikförsäkringen är menad att ersätta den motsatta parten till "samma ekonomiska läge" som innan olyckan – alltså ska man få den ersättning som krävs för att man inte ska gå med förlust. Sakskador är enklare att bedöma: om du krockar med en bil kommer trafikförsäkringen täcka kostnaderna för att återställa bilen till hur den var innan olyckan.Vad gäller personskador är detta mer av en bedömningsfråga men några exempel på sådant som trafikförsäkringen kan täcka är: inkomstförluster, kostnader för läkarvård eller sveda och värk. Bedömningen i ditt fallI ditt fall, med olyckan som har inträffat, gäller att din trafikförsäkring kommer att täcka eventuella skador på den båttrailer som din dotters kompis har backat in i. Om din mopedbil har fått skador kommer de inte att täckas genom ovannämnda försäkring, vilket framgår av 11 § Trafikskadelagen. Vad du får göra gällande dessa skador är att vända dig till det försäkringsbolag du har och anmäla olyckan. Beroende på vilket försäkringsbolag du har och vilken typ av försäkring du har (halv, hel, vagnskada osv) kan olika mycket av skadorna att täckas. Oftast har försäkringsbolag också olika regler kring självrisken vid olyckor, vilket också kan komma att påverkas av det faktum att du inte själv körde fordonet. För att kompisen ska bli skyldig att ersätta dig för skadorna måste hon dels anses vara den skadevållande, men hon måste också anses ha orsakat skadorna genom uppsåt eller vårdslöshet, vilket du kan läsa dig till i 2 kapitlet 1 § Skadeståndslagen. Detta blir självklart en bedömningsfråga, men eftersom det inte framgår av de uppgifter du lämnat att exempelvis en polisanmälan har gjorts där vårdslösheten hade kunnat fastställas av polisen samt att mer låter som att kompisen, tillsammans med din dotter, förlorat kontrollen över mopedbilen och därefter hamnat i diket, gör jag bedömningen att någon vårdslöshet inte har förelegat. Kompisen kan, med min bedömning, inte anses vara ersättningsskyldighet för skadorna. Slutsatsen jag vill ge dig är att jag tycker du först ska anmäla olyckan, så att de eventuella skadorna på båttrailern kan ersättas genom trafikförsäkringen. Därefter bör du anmäla olyckan till ditt eget försäkringsbolag för att få svar på om även skadorna på din mopedbil kan ersättas. Jag hoppas du fått svar på din fråga och att detta var en liten hjälp på vägen. Om du undrar något mer är du mer än välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Annars önskar jag dig lycka till med ersättningen och önskar dig en fortsatt trevlig dag!Mvh

Hyresgäst ansvar för utryckningskostnad vid onödigt larm

2019-11-13 i Skadestånd
FRÅGA |Hej. Vårat aktiebolag hyr en lokal, och vi är hyresgäster sedan 190901. Vi gjorde renoveringen av lokal själva i augusti, och innan vi påbörjade renoveringen så frågade vi hyresvärden om vi fick riva ner en vägg, och om det gick el i väggen. Vi fick svaret att det bara var att riva ner. Vi fick ingen information om eventuella aktiva brandsensorer eller info överhuvudtaget om lokalen. När vi sedan rev väggen (gipsvägg) så gick brandlarmet, detta trots att vi hade en industridammsugare som vi sög upp dammet med för att skona han som rev väggen. Hela byggnaden evakuerades och brandkåren kom. Sedan fick vi en faktura på utryckningskostnaden. Vi anser inte att den är våran att betala, då vi frågat om det bara är att riva ner väggen, och fått svaret OK. I efterhand har vi fått veta att vi ska ringa vaktmästaren för att stänga av våra brandsensorer innan vi utför liknande arbeten. Vi var inte hyresgäster när det här hände och med rätt information hade aldrig larmet gått. Vad är det som gäller här, rent juridiskt? Vill gärna ha svar i text.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ansvar för brandlarm Inledningsvis ska jag lite allmänt redogöra för vad som generellt sett gäller ifråga om ansvar för brandlarm i hyresgästförhållanden. Enligt 2 kap. 2 § lag om skydd mot olyckor (LSO) är ägare eller nyttjanderättshavare för en byggnad ansvarig för att byggnaden är skyddad mot brand och har därmed även ansvar för en fungerande brandlarmsanläggning, dess status, underhåll samt de larm anläggningen genererar. I många fall åläggs ägaren eller nyttjanderättshavaren med en avgift vid onödiga larm. Med onödiga larm menas att larmet inte har orsakats av brand eller annat nödläge, och därmed inte krävt en egentlig räddningsinsats enligt 1 kap. 2 § LSO. Brandlarm i hyresförhållanden När det kommer till hyresförhållanden kan det, precis som du beskriver i din fråga, finnas bestämmelser i hyresvillkoren som reglerar vilka åtgärder som skall vidtas antingen i förebyggande syfte för att brandlarmet inte ska utlösas eller för att förhindra spridning om en brandolycka inträffat. Genom att bli hyresgäst och godkänna dessa villkor finns möjlighet för hyresvärden, som ägare av fastigheten, att kräva hyresgästen på utryckningskostnaden för ett onödigt larm. Dessa villkor kan tolkas som en beskrivning på hur hyresgästen förväntas uppfylla vårdplikten denne är ålagd med enligt 12 kap. 24 § Jordabalken (JB). Eftersom det är fråga om en lokal och inte bostad är det fullt möjligt att reglera detta i hyresavtalet (jfr 12 kap. 25 § 5 st. JB). För att hyresvärden ska kunna grunda sin rätt att kräva er på utryckningskostnaden utifrån dessa angivna villkor om larmet, måste dessa ha kommunicerats mellan parterna. I detta hänseende framgår det inte av din fråga om hyresavtalet var påskrivet vid larmtillfället men att själva tillträdesdagen inträdde vid ett senare tillfälle. Om förhållandena är sådana torde hyresvärden kunna återkräva bolaget på utryckningskostnaden om bolaget måste anses ha brustit i sin vårdplikt. Vid denna bedömning är två tänkbara lösningar möjliga. Den första är beroende av om bolaget tagit del av eller borde tagit del av de särskilda villkoren angående larmutrustningen (exempelvis genom att de fanns som bilaga till hyresavtalet eller genom hänvisning från hyresvärdens sida). Om detta är fallet har bolaget, genom att inte följa dessa åtgärder, brustit i sin vårdplikt och kan därmed även krävas på utryckningskostnaden. Den andra lösningen utgår istället från att det inte fanns några som helst villkor eller hänvisningar om dessa åtgärder i varken hyresavtal eller någon annan källa hyresgästen tagit del av eller borde tagit del av. Hyresvärden har helt enkelt muntligen upplyst om detta i efterhand. Bedömningen om huruvida hyresgästen brustit i sin vårdplikt får i detta fall göras utifrån huruvida bolaget borde tagit reda på vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och i så fall vilka säkerhetsåtgärder som skulle vidtagits innan en renovering påbörjades. Om bolaget borde tagit reda på denna information men inte gjort det kan de anses ha brustit i sin vårdplikt och kan därför krävas på utryckningskostnaden. Att hyresvärden inte lämnat uppgifter om detta innan kan ha viss betydelse, men är dock inte avgörande. Om hyresförhållande inte föreligger Det ovan anförda resonemanget utgår som sagt från att bolaget redan skrivit på ett hyresavtal och därmed måste anses vara bunden av vårdplikten, trots att tillträdet ännu ej skett. Men om situationen istället skulle vara den, att parterna kommit överens om att bolaget skulle renovera lokalen och sedan skriva på ett kontrakt närmare inflytt torde möjligheten att kräva bolaget på utryckningskostnaden grundas på de "vanliga" skadeståndsrättsliga reglerna. Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ska den som av uppsåt eller oaktsamhet orsakar annan skada ersätta skadan. Oaktsamhetsbedömningen blir i detta fall lite detsamma som det tidigare presenterade resonemanget; d.v.s. huruvida bolaget vetat eller borde vetat vilket larmsystem som fanns i byggnaden/lokalen och vidtagit säkerhetsåtgärder därefter. Här kan även poängteras att ni installerat en industridammsugare för att minimera spridningen av damm. Huruvida denna åtgärd är tillräcklig för att ni inte ska anses vållande till brandlarmet är dock ingen bedömning jag kan göra. Sammanfattning och slutsats Huvudregeln är att ägaren av byggnaden ansvarar för brandlarmet och de eventuella kostnader som uppstår i samband med larmet. Samtidigt är hyresgästen ålagd med en vårdplikt och ska iaktta den aktsamhet som utmärker en ordentlig person, och är även skyldig att ersätta de skador som uppkommer i hyresrätten om hyresgästen brustit i sin tillsyn och omsorg. Vid hyra av lokal har hyresvärden även möjlighet att utvidga hyresgästens vårdplikt och kan ställa ytterligare krav på hyresgästens vårdande av hyresrätten. Om hyresgästen brister i sin vårdplikt, antingen genom att inte följa de särskilda villkor hyresvärden ålagt hyresgästen med, eller är oaktsam vid nyttjandet av hyresrätten kan denne krävas på skadestånd för den skada som uppstått på grund av dessa förhållanden. Om den bristande vårdplikten eller oaktsamheten lett till ett onödigt larm kan hyresvärden alltså kräva hyresgästen på de kostnader som orsakats. Om det inte är fråga om ett hyresförhållande kan eventuella utryckningskostnader krävas tillbaka baserat på skadeståndsrättsliga regler. Om den som orsakat det onödiga larmet varit oaktsam och kanske borde iakttagit mer försiktighet eller vidtagit ytterligare åtgärder för att undvika skada, kan skadestånd även i detta fall krävas. Sammantaget är alltså möjligheten att kräva er på utryckningskostnaden beroende av vad ni vetat eller borde vetat samt vad ni gjort eller borde gjort. Det går i detta sammanhang inte att enbart förlita sig på uppgifter lämnade av hyresvärden, utan krav ställs även på er som hyresgäst/renoverande part i lokalen att ni ska ha vidtagit erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerhet och minimera risk för skada. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,

Ärver halvsyskon lika mycket som helsyskon?

2019-11-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag har en fråga Jag har en helbror och han har inga barn och en halvbror om min helbror går bort hur är arvslotten då? Ärver jag och min halvbror lika mycket då.Med vänlig hälsning
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på hur familjeförhållandena i familjen ser ut, vilken av helbroderns föräldrar som är gemensamma med halvbroderns m.m. Nedan har jag redogjort för det fall att det är pappan som är den gemensamma föräldern för er och er halvbror. Det blir ingen materiell skillnad om den gemensamma föräldern istället är mamman, principen är densamma.Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvet till syskon ut?Om en person utan bröstarvingar (dvs barn, barnbarn osv) avlider och inte har upprättat något testamente kommer hans kvarlåtenskap att i första hand fördelas på hans föräldrar (2 kap. 2 § ÄB).Kvarlåtenskapen fördelas till föräldrarna i två lika stora delar. Är någon av föräldrarna avliden tar dennes bröstarvingar och delar på förälderns del av arvet. Är båda föräldrarna avlidna fördelas deras respektive del av arvet på deras egna bröstarvingar, dvs till den avlidnes syskon. Det kan således vara både den avlidnes hel- eller halvsyskon. Man ärver bara via sin egen förälder vilket innebär att ett helsyskon ärver via både mamman och pappan medan ett halvsyskon endast ärver från sin förälder. Ärver jag och min halvbror lika mycket?Hur arvet ser ut beror på om den avlidnes föräldrar är i livet eller ej. I första hand kommer din helbrors arv att fördelas på hans föräldrar i två lika stora delar. Är exempelvis mamman i livet men pappan avliden behåller mamman sin del av arvet medan pappans del fördelas på hans bröstarvingar. Om både du och din halvbror är bröstarvingar till din pappa kommer hans del av arvet att fördelas lika mellan er. Är båda föräldrarna avlidna blir situationen annorlunda. Om du och din halvbror är bröstarvingar till din pappa delar ni precis som ovanstående på hans del av arvet. Om även din mamma är avliden fördelas hennes del av arvet till hennes egna bröstarvingar. Eftersom ett halvsyskon endast är bröstarvinge till en av helbroderns föräldrar kommer han endast att ärva från sin förälder. Ett helsyskon ärver via båda sina föräldrar. Är båda föräldrarna avlidna kommer således en helbror att ärva mer än en halvbror eftersom han ärver via båda föräldrarna medan halvbrodern bara ärver via sin egen förälder. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en kommentar här under eller skriva en fråga till. Med vänliga hälsningar

Kan en sambo kasta ut sin partner?

2019-11-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min kille står på förstahandskontraktet på en hyresrätt. Han har bott där i cirka 3 år. Jag skrev mig på adressen för ett år sedan. Vi har nu separerat. Har han rätt att kasta ut mig och vad har jag rätt till invändigt (möbler, prydnad osv) ? Tack på förhand!
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Av frågan förstår jag det som att din före detta partner flyttade in i hyresrätten före dig och att du flyttade in där för ett år sen. Jag kommer att använda mig av Sambolagen för att kunna besvara din fråga, eftersom jag tolkar det som att ni var sambos. Separation mellan samborOm du eller din före detta sambo begär en bodelning ska eran samboegendom delas upp mellan er, en begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter den tidpunkt då ni separerade (8 § Sambolagen). Jag tolkar det som att hyresrätten inte införskaffades för att ni skulle kunna bo där tillsammans och ha det som ert gemensamma hem, utan att det var din före detta sambo som hyrde hyresrätten för att kunna bo där själv. På grund av detta räknas inte hyresrätten som samboegendom och hyresrätten kommer inte att ingå i en bodelning (3 och 5 §§ Sambolagen). Men du har bott i hyresrätten i ett år (jag tolkar det så pga informationen i frågan), under denna tid är det möjligt att ni har köpt möbler eller liknande saker tillsammans. Möbler, prydnader och sådana saker som ni har köpt för gemensam användning kommer att ingå i en bodelning (3 och 4 §§ Sambolagen). SammanfattningsvisDu har rätt att kräva en bodelning av de möbler och liknande saker som ni köpte under erat samboförhållande för gemensam användning, dock finns det inte någon lag som säger att man inte kan kasta ut sin sambo. Eftersom din före detta sambo är den som hyr och har rätt till lägenheten har han "rätt" att kasta ut dig. Jag råder dig att prata med före detta sambo och att ni genom en dialog med varandra försöker lösa problemet tills du har hittat ett bostad. Jag hoppas att du fick svar på din frågaMed vänliga hälsningar,

Nedlagd polisanmälan bedöms som civilrättsligt ärende, vad innebär det?

2019-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är registrerad ägare av en husbil. Min mamma har använt husbilen och vägrar nu att lämna tillbaka den till mig, för att hon anser sig ha rätt till den. Jag har försökt att diskutera med henne, men hon är oresonlig. Därmed så polisanmälde jag händelsen, i hopp om att få hjälp att få tillbaka den. Det inleddes dock inte ens en förundersökning då "det är uppenbart att brottet inte går att utreda." Och: "Ärendet bedöms vara civilrättsligt".Vad menas med detta? Ska min mamma kunna bete sig hur som helst, ta vad hon vill av mig utan konsekvenser? Är stöld/olovligt förfogande inte ett brott pga att vi har blodsband?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott kan begås även om det finns blodsband mellan personerna i fråga. Däremot är i ditt fall inte rekvisiten för stöld uppfyllda. För att stöld ska vara för handen krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det och om det innebär en skada. Eftersom din mamma inte olovligen tagit husbilen (utan den t.ex. lånats ut) rör det sig inte om stöld. Att ärendet bedöms vara civilrättsligt innebär att du själv får väcka talan i domstol och hävda bättre rätt till husbilen. Om du anser att du kan bevisa att husbilen är din kan du väcka en fullgörelsetalan med yrkande om att din mamma ska lämna tillbaka husbilen till dig.För det fall att du behöver hjälp med att vända dig till domstol kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.Vänligen,

Finns det möjlighet att fastställa att jag inte är far till ett av mina barn?

2019-11-13 i Faderskap
FRÅGA |Hej Lawline! Jag undrar om det finns någon laglig möjlighet att tvångsmässigt fastslå om jag är far till ett av våra fyra gemensamma barn eller ej? Jag är pensionär och det aktuella barnet är i 30-årsåldern och jag har en bra relation till modern, men en långvarig och mycket dålig relation till det aktuella barnet. Mina relationer till de andra 3 barnen är goda och normala. Jag och modern har varit skilda i 20 år. I förrgår frågade jag modern och hon förnekade att någon annan än jag är far till barnet. Men vad som gjorde mig synnerligen misstänksam var hennes milda, harmlösa och närmast menlösa reaktion över den synnerligen känsliga frågan. Hon kan i andra sammanhang nämligen hetsa upp sig ordentligt, om hon anser sig illa behandlad över något.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet du efterfrågar i din fråga är en ett hävande av faderskap eller en negativ faderskapstalan. En negativ faderskapstalan innebär att man för talan vid domstol med yrkande att man inte ska vara far till ett barn.Faderskap kan uppkomma antingen genom presumtion, bekräftelse eller dom. En man som är gift med barnets mor vid födseln, ska som utgångspunkt anses som barnets far (1 kap. 1 § Föräldrabalken, FB). Det finns dock sådant som bryter presumtionen och rätten ska förklara att mannen i äktenskapet inte är far till barnet om någon av omständigheterna i 1 kap. 2 § FB är uppfyllda. Är mannen och kvinnan inte gifta vid barnets födsel finns det möjlighet att skriftligen bekräfta faderskapet (1 kap. 4 § FB) eller genom att domstolen genom dom fastställer att mannen är far till barnet (1 kap. 5 § FB). För det fall att det finns ett faderskap genom bekräftelse är det möjligt att föra en negativ faderskapstalan. I de fall faderskapet är fastställt genom dom krävs det däremot att det beviljas resning av domen. Som jag tolkar din fråga har du presumerats vara far till barnet då du och modern var gifta när det föddes (jfr 1 kap. 1 § FB). Du har då möjlighet väcka talan mot barnet om att du inte är dess far. Talan ska väckas mot barnet vid rätten där barnet har sin hemvist (3 kap. 1 § och 3 § FB). För att du inte ska anses vara far till barnet krävs att någon av omständigheterna i 1 kap. 2 § FB är uppfyllda. De omständigheter som är för handen är om det är utrett att modern har haft samlag med annan än mannen under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre, det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen ej är barnets fader, eller barnet har avlats före äktenskapet eller under det att makarna levde åtskilda och det ej är sannolikt att makarna ha haft samlag med varandra under tid då barnet kan vara avlat.Det är möjligt att begära att domstolen ska förordna om blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper som kan ske utan nämnvärt men (t.ex. DNA). Förordnandet kan avse såväl modern som barnet (1 § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap). Om faderskapet fastställts genom en dom krävs det att resning beviljas för att rätten ska förordna om en blodundersökning. Har faderskapet fastställts genom bekräftelse kan rätten förordna om blodundersökning först om det framkommit omständigheter som ger anledning till antagande att någon annan man än den som fastställs vara far har haft samlag med modern under tid då barnet kan vara avlat (1 a § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap). Som svar på din fråga finns det således vissa möjligheter att fastställa att du inte är far till barnet, dock lite beroende på hur faderskapet är fastställt. Som jag tolkar din fråga utifrån hur den är ställd har du presumerats vara far till barnet eftersom du var gift med modern vid dess födsel. Det är då möjligt att väcka talan om hävande av faderskapet och att rätten ska förordna om blodundersökning.Om du vill ha hjälp av en jurist från Lawlines juristbyrå med att vända dig till domstol är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hyreshöjning för inneboende

2019-11-13 i Hyresrätt
FRÅGA |En pojke från Afghanistan är inneboende hos oss. Han har tillfälligt uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Han har CSN- bidrag som inkomst och ibland en liten extrainkomst på grund av arbete. Jag och min man som äger huset han bor i är pensionärer och har egentligen inte råd att stå för de utgifter, som det medför med en 20-åring i familjen. Tacksam för svar.
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Vad gäller för inneboende?Du nämner i din fråga att du och din man upplever det tungt att stå för er inneboendes kostnader. Med kostnader antar jag att du menar sådana löpande kostnader som exempelvis mat, toalettpapper och hygienartiklar. Det finns inga lagregler som säger att hyresvärden ska stå för den inneboendes sådana utgifter. Detta är däremot någonting som hyresvärd och inneboende kan komma överens om i sitt hyreskontrakt. Med andra ord kan ni i erat hyresavtal skriva att exempelvis ett mål mat om dagen samt toalettpapper och hygienartiklar ska ingå, mot en ersättning som motsvarar kostnaden.Först och främst: Vad är en rimlig hyra för bostaden?Eftersom ni själva äger huset där pojken är inneboende faller uthyrningen under privatuthyrningslagen, men kompletteras av bestämmelser i 12 kap Jordabalken.En skälig hyra när det gäller privatbostäder fastslås enligt 4 § stycke 2 privatuthyrningslagen inte få påtagligt överstiga bostadens driftkostnader och kapitalkostnader. Driftkostnaderna ska relatera till hyresvärdens faktiska kostnader, och kan exempelvis innefatta hushållsel, vatten och bredband. Hyrs rummet ut möblerat kan detta motivera ett tillägg på hyran, eftersom visst slitage av möblemang sker. Ett påslag för möblemang får uppgå till max 10 - 15 procent. Kapitalkostnaden ska beräknas som en rimlig årlig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde. Ett par procent över riksbankens referensränta anses som en rimlig avkastningsränta. För att få hjälp att räkna ut vad som är en hyra kan jag varmt rekommendera att ni använder er av boupplysningen.se, som har ett mycket praktiskt verktyg för att räkna ut en skälig hyra.Utöver detta kan ni göra tillägg för andra kostnaderStår ni dessutom för andra kostnader, såsom hygienartiklar, mat etc. bör ni få ersättning även för detta ovanpå den hyra ni fastställt som skälig för själva rummet. Tillägg för övriga kostnader ni står för reglerar ni lättast genom att skriva in i erat hyresavtal. För att få en siffra på vad som kan vara en rimlig ersättning kan jag rekommendera er att antingen sammanställa vad kostnaderna för er inneboende uppgår till varje månad med stöd av kvitton och liknande eller utgå från konsumentverkets förslag på summor. Exempelvis beräknar konsumentverket att en rimlig matkostnad under en månad för en 20-åring som äter alla måltider utom lunch hemma år 2019 är 2000 kr. Äter er inneboende alla måltider hemma hos er bortsett från lunch kan en rimlig ersättning för maten per månad med andra ord vara 2000 kr, ovanpå hyran för själva rummet. Ingår andra saker som exempelvis toalettpapper och rengöringsmedel är detta också saker ni får göra tillägg för, just eftersom ni som jag skrev inledningsvis inte har några skyldigheter egentligen att stå för er inneboendes utgifter.Om hyran är för låg får ni höja hyranÄr det så att den hyra er inneboende betalar idag är lägre än vad som får anses skäligt har ni rätt att höja hyran. Som hyresvärd är det nämligen tillåtet att genomföra hyreshöjningar för en inneboende så länge som höjningen är skälig. Om hyran är skälig eller inte kan ni som jag nämnde ovan enkelt räkna ut med hjälp av verktyget på boupplysningen.se.Det ni måste göra om ni vill kräva en högre hyra är att meddela er inneboende om detta skriftligen, 12 kap 54 § stycke 1 JB. För att vara på den säkra sidan kan detta göras i ett rekommenderat brev. I meddelandet bör det framgå hur stor hyreshöjningen är, vad den nya hyran blir och när den nya hyran ska börja gälla. Meddelandet ska även innehålla information om att er inneboende blir bunden att betala den nya högre hyran om han inte innan en viss angiven dag ger dig som hyresvärd ett meddelande om att han motsätter sig höjningen. Denna angivna dag bestämmer du som hyresvärd men den måste vara minst två månader fram i tiden från dess att meddelandet lämnats. Meddelandet skall också innehålla din adress, en upplysning om att hyresnämnden kan pröva skäligheten av den begärda hyran samt en uppgift om vad inneboende behöver göra för att en sådan prövning skall komma till stånd. 12 kap 54 § a stycke 2 JB.SammanfattningsvisEftersom ni upplever att kostnaderna för er inneboende är höga är mina råd att först och främst se över om själva hyran för rummet är skälig eller om den kan höjas. Därefter bör ni mer noggrant kontrollera vilka och hur stora kostnader som ni betalar för er inneboende. Eftersom ni inte är skyldiga att betala inneboendes löpande kostnader är mitt förslag att ni ber om detta som ett tillägg på hyran.Om ni kommer fram till att ni vill höja hyran måste ni meddela detta på rätt sätt. Var då noga med att ta med all information och beakta de tidsgränser jag nämnde här ovan i mitt svar.Lycka till! Vänligen,