Rätt att retroaktivt ta betalt för lokalhyra?

2019-05-27 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej,Jag hyr en lokal sen 1997 i SolnaDen används som kontor samt del av lokal som övernattning. ( rätt till övernattning finns inskrivet i hyresavtalet. Bor i skärgården så övernattning nyttjas numera sällan.)Har haft den i två tidigare bolag varav ett är sålt och det andra avvecklat. Sen dec 2005 har jag den i ett handelsbolag.Nu säger värden att de räknat fel på index och vill påföra det felaktiga beloppet?Har de rätt att räkna upp hyran retroaktivt?Vet ej belopp ännu men värden påstår att det är en betydande summa för att låta vara oreglerad.Jag påstår att de får göra korrigering av index på kommande hyra och ej retroaktivt.Tacksam för klarläggande vad hyreslagen säger.Med vänlig hälsning
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du undrar huruvida hyresvärden har rätt att ta betalt för hyra retroaktivt, då de tidigare beräknat hyresbeloppet felaktigt. Regler om hyra finns i 12 kapitlet Jordabalken. Indexklausuler eller andra klausuler om rörlig hyra är endast tillåtna vid ett hyresavtal som löper på bestämd tid i minst tre år. Så verkar vara fallet i din situation. Det innebär att hyran kan bestämmas enligt en indexklausul och hyran ökar därmed lite varje år. Svaret blir beroende av vad som står i ert avtal. Som jag förstår din fråga framgår detta index av avtalet. Huruvida avtalet har tillämpats eller ej är ännu en faktor och svaret blir således beroende även av det. Utgår man från att avtalet gäller och att index tidigare har tillämpats i enlighet med detta, får hyresvärden som huvudregel inte ta ut hyra retroaktivt. I en situation där hyran redan är framförhandlad och värden kan bevisa att de räknat fel på index samt visa upp det rätta indexet är det dock sannolikt att hyran får tas ut retroaktivt. Så länge hyresförhållandet fortfarande pågår gäller inte heller special-preskriptionstiden i 61 § 12 kapitlet Jordabalken. Istället tillämpas den allmänna preskriptionslagen (1981:130) som stadgar en preskriptionstid på tio år (2 § Preskriptionslagen). Detta innebär att det felberäknade hyresbeloppen innan år 1999 är preskriberade och får inte tas ut retroaktivt. Om index däremot inte har visat sig på tidigare hyresavier har du i praktiken kanske haft en fast hyra eftersom du inte har betalat index i enlighet med avtalet. Att då komma i efterhand och påföra ett indexbelopp kan bli problematiskt. Det är svårt att bedöma utan att ha tillgång till avtalsvillkoren, men det är mycket möjligt att det vid en tolkning av ert avtal kan vara så att det framförhandlade index inte gäller då båda parter tillämpat något helt annat. Då blir det mycket riktigt så att ni får teckna ett nytt avtal med korrigeringen och det nya beloppet kommer att synas på kommande hyror. Observera att jag för ett fullgott svar skulle behöva tillgång till avtalsvillkor och mer information kring situationen. Vänliga hälsningar,

Brottsligt att ljuga i ett CV

2019-05-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Är det brottsligt att ljuga om tidigare praktikplatser och erfarenheter i ett CV? Vad kan man få för straff för det ifall man skulle göra det?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du lämnar uppgifter i ett CV som är oriktiga skulle du kunna göra dig skyldig till brottet bedrägeri. För att det ska kunna röra sig om ett bedrägeri enligt 9 kap. 1 § Brottsbalken måste du ha begått brottet uppsåtligen. Arbetsgivaren måste också ha lidit en ekonomisk skada. Den som döms för bedrägeri kan få fängelse i högst två år. Andra påföljder som t.ex. samhällstjänst kan också vara aktuella i stället för fängelse. Skulle du i samband med detta förfalska eller ändra i betyg, intyg eller liknande skulle du kunna göra dig skyldig till brotten urkundsförfalskning eller brukande av falsk urkund. Detta framgår av 14 kap. 1 § och 10 § Brottsbalken. Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Är det okej för arbetsgivaren att efter 1 års vikariat provanställa personen?

2019-05-27 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat som vikarie på en skola i 1 år. Nu vill dom anställa mig tillsvidare...men med 6 månaders provanställning. Får dom göra så? Det är en privatskola i Sverige.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arbetsrättslig karaktär och regleras främst i lagen om anställningsskydd (LAS).Tidsbegränsad anställningProvanställning är en tillåten form av tidsbegränsad anställning som får belöpa på maximalt sex månader (6 § LAS). En förutsättning för att man ska få använda provanställning är dock att det finns ett prövokrav. Har man arbetat innan hos arbetsgivaren är prövokravet kanske mindre, men man kan ändå tänka sig att man får nya arbetsuppgifter som kan behöva prövas. Det är inte möjligt att genom domstol överpröva det större eller mindre behov av en provanställning som kan anses föreligga i en viss situation. Det finns dock exempel på praxis där Arbetsdomstolen (AD) ansett att det varit uppenbart omotiverat med en provanställning (se AD 1991 nr 40). I detta fall hade arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i 19 år utan klagomål och sedan ville de provanställa arbetstagaren. AD sa att detta var uppenbart omotiverat och det var inte en okej provanställning.SammanfattningDet är arbetsgivaren som bestämmer om det föreligger prövobehov eller inte generellt sett. Provanställning är en enligt lagen accepterad form av tidsbegränsad anställning. Även om det finns exempel i praxis där man kommit fram till att det är omotiverat med provanställning är det i undantagsfall och den starka huvudregeln är att det är arbetsgivaren som bestämmer om det är motiverat eller inte.

Vem ärver avliden om make och särkullbarn finns men inga gemensamma barn?

2019-05-27 i Arvsordning
FRÅGA |Jag och min man är gifta utan äktenskapsförord. Jag flyttade in hos honom, i hans hus 2016, och sedan gifte vi oss 2018. Vi har varsin kull med vuxna barn, inga gemensamma. Vad händer med huset om han går bort före mig? Jag har inte köpt in mig i huset. Hur ska vi göra för att jag ska kunna få bo kvar, ifall han går bort? Maken tror att jag automatiskt är delägare i huset eftersom vi är gifta - är det rätt? Vad händer ifall jag går bort först? Om huset räknas som 50% mitt - ska mina barn ärva då? Direkt? Det vill vi inte ska ske. Vår önskan är att huset, som hans barn vuxit upp i, ska få gå till dem så småningom, när inte jag orkar bo kvar. Samtidigt undrar vi förstås liknande över möblemanget, bilarna, bankkontot etc.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av såväl familjerättslig karaktär som arvsrättslig. Den familjerättsliga delen regleras främst i äktenskapsbalken (ÄktB) och den arvsrättsliga främst i ärvdabalken (ÄB). Ägarförhållanden i äktenskapUtgångspunkten är att varje make äger sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Man blir alltså inte automatiskt gemensamma ägare till all egendom bara för att man gifter sig. Vid samäganderätt till egendom är det partsviljan som är avgörande, alltså vad makarna själva vill ska gälla. Det kan dock vara svårt ibland att avgöra vad parterna faktiskt velat. Därför har Högsta domstolen (HD) tagit fram vissa presumtionsregler. Vad gäller fast egendom presumeras makarna vara samägare om fastigheten köpts för gemensamt bruk samt det funnits ekonomiskt bidrag från den påstådda ägaren (NJA 2013 s. 242). För bohaget gäller presumtion för samägande om båda makar har inkomster samt hjälps åt med gemensamma kostnader (NJA 1992 s. 163). Utifrån ovanstående verkar det som att du kanske inte i framtiden vid ett eventuellt dödsfall kommer ses som samägare till bostaden, men möjligtvis till bohaget. Vem ärver?Utgångspunkten när man är gift är att maken ärver i första hand (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Har man dock särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma med den andra maken, har dessa rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att ifall din make avlider först kommer dennes barn att ärva före dig, alltså kommer de få bostaden osv. Du har dock rätt till egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket). Ifall du avlider först kommer dina barn inte få bostaden eftersom du sannolikt inte räknas som ägare till den. Avslutande rådFör att åstadkomma det upplägget du beskriver i frågan är det bäst att skriva ett testamente där ni skriver att du ska få bostaden om din make dör först och att hans barn ska få bostaden sen när du dör eller när du inte längre vill bo kvar. Om ett testamente skrivs gäller det före lagen. Observeras bör dock att laglotten inte kan testamenteras bort (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Hoppas detta var till hjälp för dig. Har du fler funderingar eller behöver hjälp med att utforma ett testamente kan du kontakta vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Vad kan jag göra för att få ersättning av min ex-man för vårt gemensamma barn?

2019-05-27 i Underhåll
FRÅGA |Hej,Min ex-man vill inte längre bidra ekonomisk vad gäller vår gemensamma dotter, 18 år och som snart går ut gymnasiet. Hon bor till minst 85% hos mig (och min sambo) och tidigare har min ex-man kompenserat mig motsvarande underhållsbidragets storlek (ca 1 200 kr/månad). Sedan 14 månader fungerar inte detta längre och han har inte betalat någonting för dottern. Hans förklaring är att jag har fått denna ekonomiska kompensation under vårt äktenskap. Vad har jag för lagliga möjligheter att få ersättning för mina kostnader kring vårt gemensamma barn och kan han hävda att jag fått kompensation tidigare? Vi har varit skilda i ca 5 år och gjorde då en ekonomisk avräkning som båda vid tillfället var nöjda med.
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du ska få ekonomisk kompensation av din ex-man genom underhållsbidragFrämsta möjligheten för att få ekonomisk kompensation är genom så kallat underhållsbidrag. Bidraget ska betalas av den föräldern som inte bor tillsammans med barnet till den som gör det (föräldrabalken (FB) 7 kap. 2§ första stycket). Eftersom att du skriver att din dotter bor minst 85% hos dig och resten hos din ex-man, så räknas det inte som att hon bor hos ex-mannen utan bara hos dig (se bl.a. rättsfallet NJA 1998 s. 267). Det betyder att han måste betala underhållsbidrag för er dotter. Eftersom att du skriver att din dotter är 18 och snart ska sluta gymnasiet, så kan det först och främst vara bra att känna till att både du och din ex-man inte har någon skyldighet att betala för dotterns underhåll efter hon slutat gymnasiet (FB 7 kap. 1§ andra stycket). När din dotter slutar gymnasiet har alltså din man inte någon skyldighet att betala något för henne eftersom att hon är över 18, men fram tills dess har han det Hur stort underhållsbidraget ska vara beror på flera saker. Det är bland annat dotterns behov och din ex-mans förmåga att betala, hans levnadskostnader och om han har fler barn (se FB 7 kap. 1§ 1 stycket och FB 7 kap. 3§). Det är därför lite svårt för mig att uppskatta det här och nu, det får du kanske vända dig till någon som har mer specifik insikt i detta fallet. Men att din ex-man har en sådan skyldighet att betala är klart. Det finns två sätt att bestämma hur underhållsbidraget ska betalas, antingen genom en dom eller ett avtal mellan er (FB 7 kap. 2§ andra stycket). Ni verkar ha haft ett avtal tidigare, vilket du skriver funkade bra. Det bästa hade förstås varit om ni kunde avtala om nytt avtal igen eller återuppväcka samma, och slippa en tråkig domstolsprocess. Men om du tycker att det verkar otroligt, så kan domstolen (tingsrätten) bestämma att han måste betala ändå (FB 7 kap 6§). Du får i så fall ansöka om stämning vid tingsrätten där ex-mannen bor (rättegångsbalken 10 kap. 1§ första stycket och 13 kap. 4§ första stycket). Redan det kanske kan få honom att ändra sig, om han inser allvaret i situationen. Ex-mannen kan då välja att frivilligt gå med på att betala eller så kan domstolen bestämma det för honom. Du har då också rätt att kräva underhållsbidrag för upp till 3 år tillbaka i tiden (FB 7 kap 8§).Sammanfattning och råd -Din ex-man ska betala underhållsbidrag-Ex-mannens skyldighet att betala slutar dock när din dotter tar studenten, som du säger är ganska snart-Får du inte underhållsbidraget så kan du ansöka om stämning hos domstolen, som då kan bestämma att han ska betala-Det bästa hade förstås varit om ni kom överrens och slapp en krävande domstolsprocess-Vill du ha mer kvalificerat juridiskt råd kan du alltid boka tid med en jurist hos Lawline på vår hemsida Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad gäller i vårdnadsfrågan när modern inte vill att fadern ska vara delaktig i frågor avseende barnet?

2019-05-27 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! När en kvinna har blivit gravid med en man som hon inte vill ha med i bilden (men mannen vill ha delad/hel vårdnad, utan att ha någon relation till mamman), vad gäller då?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten i svensk rätt är att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet om de är gifta med varandra när barnet föds (6 kap. 3 § första stycket föräldrabalken). Modern erhåller således ensam vårdnad om föräldrarna inte är gifta vid födseln. I det fall barnet står under vårdnaden av en förälder och någon av föräldrarna vill ha ändring i vårdnaden, ska rätten besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller att en av föräldrarna ensam ska ha vårdnaden om barnet (6 kap. 5 § första stycket föräldrabalken). I bedömningen ska rätten utgå utifrån vad som är bäst för barnet (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Vidare ska rätten beakta föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I det fall föräldrarna inte ska komma överens, ska rätten även beakta orsakerna till detta (6 kap. 5 § andra stycket föräldrabalken). Det kan till exempel tala till en förälders nackdel om han/hon motsätter sig gemensam vårdnad och om detta agerande indikerar på att föräldern inte har ett intresse av att barnet och den andra föräldern ska ha en god relation. Emellertid kan det finnas orsaker till ett sådant motstånd från den ena föräldern, såsom att han/hon blivit utsatt för våld eller trakasserier av den andra föräldern. Detta är omständigheter som rätten beaktar. Sammanfattningsvis kan alltså fadern väcka talan i tingsrätten och begära att vårdnaden ska vara gemensam. Rätten kommer då att göra en helhetsbedömning med barnets bästa i fokus.Vänligen,

Makar ärver som huvudregel varandra framför gemensamma barn

2019-05-27 i Make
FRÅGA |Mina föräldrar har varsitt bankkonto och de disponerar varandras konto. Min mamma undrar om hennes make dör kan hon ändå disponera dessa pengar? De står bägge två på kontonUndrar Inga-Lisa
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om jag tolkar dig rätt undrar då om din mor kommer kunna disponera fritt över de pengar som ligger på hennes makes konto (och som hon idag har dispositionsrätt till) vid dennes frånfälle. I sådant fall aktualiseras arvsrättsliga frågor och bestämmelser du finner i ärvdabalken (ÄB).Makar ärver varandra före gemensamma avkomlingarHuvudregeln i svensk rätt är att makar ärver varandra med fri förfoganderätt före sina gemensamma barn (ÄB 3 kap. 1 §). Det innebär att den efterlevande föräldern helt enkelt får behålla makens egendom och disponera fritt över den fram till sin egen bortgång, då barnen ärver båda sina föräldrar samtidigt. Ett undantag från detta gäller emellertid för särkullbarn, alltså barn till den ena, men inte den andra maken. Dessa barn har alltid rätt att ärva egen förälder direkt. Med hänsyn ttill sin styvförälder/förälders make, kan särkullbarnen emellertid skjuta upp sitt arv, och – precis som gemensamma barn – vänta in båda makars död innan de tar ut sitt arv (ÄB 3 kap. 9 §). SlutsatsJag vet inte hur er familjekonstellation ser ut, men du skriver att frågan gäller mellan dina föräldrar. Detta innebär att din mor i vart fall kommer ärva sin make (din pappa) före dig. Men skulle han ha egna barn, som alltså är dina halvsyskon (ej gemensamma med din mor), har de i princip rätt att ärva hans tillgångar direkt vid hans bortgång. Att din mor har dispositionsrätt över kontot förändrar inte i sig den saken. Har han inte några egna särkullbarn, eller skulle dessa välja att avstå sitt omedelbara arv med hänsyn till din mor, kommer hon i så fall ärva pengarna på hans konto med fri förfoganderätt. Detta förutsätter emellertid också att han inte heller testamenterat en del av pengarna till någon annan. Det går i så fall före.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Går det att ogiltigförklara ett äktenskap pga. bland annat tvegifte?

2019-05-27 i Brott mot familj, 7 kap. BrB
FRÅGA |HejKan man få äktenskapet ogiltigförklarat när den andra parten har ljugit om sitt namn, ålder och även gift med en annan kvinna från Afrika (han själv är afrikan) det finns inga registreringar om äktenskap från deras hemland eftersom man inte gör det där?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar både regler kring äktenskapets giltighet och eventuellt även bestämmelsen om brottet tvegifte. Det finns inga uttryckliga regler om ogiltigförklaring av äktenskap, varför jag kommer gå igenom den frågan med hjälp av praxis och allmänna avtalsrättsliga principer. Bestämmelsen om tvegifte hittar du i brottsbalken (BrB) 7 kap. 1 §. Olagligt att gifta sig med mer än en personInledningsvis kan frågan om tvegifte behandlas. Det kan exempelvis begås om någon som redan är gift ingår i nytt äktenskap utan att ha skiljt sig från det förra äktenskapet. En förutsättning är emellertid att äktenskapet gäller i Sverige, varvid man får beakta svensk internationell privaträtt. Utgångspunkten enligt dessa regler är att utländska äktenskap är giltiga även i Sverige, om de var giltiga i det land där de ingicks (Lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 1 kap. 7 §). Tyvärr har jag ingen möjlighet att avgöra huruvida detta är fallet i din situation eller inte, men om du säger att äktenskapen vanligtvis inte registreras i mannens hemland kan det mycket väl innebära att ett oregistrerat äktenskap ändå är giltigt. Det är varje lands eget regelverk som avgör giltighet av äktenskapet. Hur det än förhåller sig med saken innebär mannens eventuella tvegifte inte att ert äktenskap ogiltigförklaras. Huvudregeln i svensk rätt är att ett giltigt ingånget äktenskap endast kan upplösas genom skilsmässa eller den ena partens bortgång (äktenskapsbalken 1 kap. 5 §).Ett litet utrymme finns för att förklara ett ingånget äktenskap ogiltigtVanliga avtalsrättsliga regler anses inte gälla angående äktenskap och som utgångspunkt kan en vigsel inte ogiltigförklaras genom "svek" eller bristande okunnighet om vissa förutsättningar. I en dom från högsta domstolen har emellertid ett snävt utrymme för att ogiltigförklara äktenskap med hänsyn till omständigheterna vid dess ingående, om det finns skäl att ifrågasätta parternas faktiska äktenskapsvilja (NJA 2010 s 648 p.9). Denna ogiltighetsgrund tar dock sikte direkt på samtycket vid själva vigselceremonin, och ska uttryckligen utgöra ett undantagsfall. I ditt fall var du vid äktenskapets ingående i total okunnighet om den förutsättning som hade fått dig att avstå från att ingå äktenskap och du samtycke antagligen helhjärtat till vigseln. Att han ljugit om ålder och namn talar också för att du antagligen inte lämnat ett samtycke om du haft insikt om de faktiska förhållandena, men det ändrar inte det faktum att du vid vigseltillfället faktiskt samtyckt. I ett sådant fall – när bristande samtycke först i efterhand uppstått – bedömer jag att det inte är möjligt att ogiltigförklara äktenskapet rakt av. Istället krävs antagligen att du genomför en skilsmässa på regelmässigt vis.Jag hoppas du fick svar på din fråga!