Företag drar olovligen pengar från mitt bankkonto och skickar felaktiga fakturor.

2021-12-08 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vill anmäla ett företag som heter Svensk Bolagsförmedling AB Org nummer 559007-7375 för bedrägeri. 22/11 drogs 3521 kr från mitt konto och den 23/11 2297 kr. Detta har gjorts utan att jag skrivit på några papper och enligt Skatteverket kostar det inte 3521 kr. Dom har dessutom skickat en ny faktura på 3522 kr för något jag inte har en aning om. Med vänlig hälsningKim Svenssonkkl.svensson@gmail.com0730657544
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att ett företag olovligen drar pengar från ditt bankkonto och skickar felaktiga fakturor till dig och du undrar vad du kan göra åt saken.Ett företag som anger fel faktureringsadress gör sig skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken).Ifall ett företag olovligen drar pengar från ditt bankkonto, utan ditt medgivande, ska du kontakta din bank. De kan spåra transaktionen och på så sätt kan du få reda på vem det är som drar pengarna från ditt konto. I fall att det rör sig om bedrägeri ska du kupprätta en polisanmälan.Om du har fått en faktura trots att du inte har beställt något från företaget ska fakturan bestridas i dess helhet. Kontakta företaget både per telefon och skriftligen, exempelvis via mejl, och spara alltid kopia på bestridandet för säkerhets skull. Om det är så att fakturan är från ett företag du aldrig varit i kontakt med, eller helt enkelt inte har ett avtal med, ska du göra en polisanmälan eftersom det eventuellt kan vara fråga om en bluffaktura. Om företaget går vidare till inkasso kommer du att få ett inkassokrav, vilket du även detta skriftligen kan bestrida genom att kontakta inkassoföretaget både per telefon och skriftligen med samma uppgifter som i ditt tidigare bestridande.Går det så långt att fakturan skickas till Kronofogden kommer du att delges (29 § LBH). Även detta ska bestridas om du är helt säker på att du inte är skyldig företaget pengar. Bestridandet till Kronofogden görs skriftligen och ska innehålla all relevant information och eventuell bevisning (31-32 §§ LBH). Här kan du även begära ersättning för kostnader med anledning av den felaktiga fakturan (eller bluffakturan). När Kronofogden fått in bestridandet kommer de vända sig till företaget som skickat fakturan och låta företaget avgöra om de vill att ärendet ska gå vidare till domstolen eller om det ska skrivas av. Hoppas du fick svar på din fråga!

Problem vid hyra av lokal på bestämd tid

2021-12-08 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, vi har sedan 4 veckor hyrt en kontorslokal (3 år/ca 113 m2) där hyresvärden/mäklaren lovat en "tyst lokal" men efter inflyttning visat sig att hyresgästen under bedriver verksamhet där man behöver några gånger per dag/timmar använda fläkt/utsugsutrustning som låter och stör vår verksamhet. Detta har värden försökt att åtgärda men med dåligt resultat - vi störs fortfarande. Det finns flera saker som värden inte har åtgärdat efter 3 veckor, trots många påminnelser i både tal o skrift har vi inte fått rätt kodbricka för att slänga sopor, ljudabsorbenter i taket är inte monterade som står i avtalet, problem med entre dörren som ska låsa automatiskt men inte gör det dörren står och tjuter så det stör. Största problemet nu är att värden inte svarar på varken mail, sms eller telefon sedan ca 10 dgr (eller mer).I övrigt trivs vi i lokalen men problemen har stor negativ påverkan för vår verksamhet (redovisningsbyrå/personal och kunder på besök). Men värst kanske är att värden inte går att nå.Vad bör vi göra? Helst vill vi stanna kvar och få allt att fungera. Vilka förutsättningar finns att häva avtalet?Vilka förutsättningar finns stoppa avtalet för att omförhandla avtalet där utestående punkter avtalas om med tidplan, viten samt att värden förbinder sig att återkomma och svara när vi söker honom?MvhPer
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad ni som hyresgäster har för rättigheter gentemot hyresvärden när lokalen ni hyr inte lever upp till förväntningarna.Din fråga regleras i första hand i 12 kap. jordabalk (1970:994) (hädanefter JB).Till att börja med ska det poängteras att man i 12 kap. JB genomgående använder sig av ordet lägenhet när man talar om ett hus eller en del av ett hus som hyrs ut. Enligt 12 kap. 1 § 3 st. JB är allt som hyrs ut för att i första hand tjäna som boende en bostadslägenhet. Allt annat, alltså lokaler som används för diverse rörelser, heter också lägenheter i lagens mening men man menar då lokaler. Jag kommer att dela in din fråga i olika delar för att det ska bli lättare att överblicka svaret.Uppsägning av avtalet?Enligt 12 kap. 3 § 2 st. JB gäller tidsbestämda avtal för hela tiden som avtalats, och det är endast i vissa fall man kan säga upp avtalet, vilket jag kommer redogöra för nedan. Rätten att omförhandla avtalet råder avtalsparterna över och där står det er fritt att förhandla om ni nu kommer i kontakt med hyresvärden.Hinder i hyresrätten och nedsättning av hyraVid hinder i hyresrätten talar 12 kap. JB om ett par typfall. I fall som avses i 12 kap. 10 § och 11 § är det fråga om en skada som uppstått innan hyresgästen har flyttat in i lokalen och som stör nyttjanderätten. I ert fall är det ingen skada utan snarare yttre faktorer som stör ert nyttjande av lokalen. Enligt 12 kap. 16 § 1 st. 3 p. JB har ni samma rättigheter vid allmänna hinder i hyresrätten som inte beror på er som hyresgäster, som ni har enligt 10 och 11 § och därför är de bestämmelserna av intresse. Jag kommer i mitt svar främst fokusera på bullret från grannarna och ljudet från entrédörren, och i viss mån ljudabsorbenterna. Problemet med nyckelbrickorna är i sammanhanget av mindre vikt skulle jag säga.Beroende på hur allvarlig skadan är hamnar man antingen i 12 kap. 10 § eller 11 § JB. 10 § reglerar när lokalen blivit förstörd, vilket innebär att avtalet förfaller. Detta är inte aktuellt i ert fall.Vid ringare skada har hyresgästen enligt 12 kap. 11 § JB rätt till ett par saker. För det första kan avtalet sägas upp om det är fråga om ett fel som är av väsentlig betydelse för hyresgästen och hyresvärden inte har åtgärdat problemet efter att hyresgästen har sagt till. I ert fall är det svårt att säga om problemen är så pass omfattande att det kan ge er rätten att säga upp avtalet. Eftersom du säger att ni trivs i lokalen (bortsett från alla problem) kan i stället rätten till nedsättning och reducering av hyran vara av intresse.Nedsättning av hyra innebär att man betalar en del av hyran till Länsstyrelsen tills frågan om hyresreducering är utredd mellan parterna. Rätten till nedsatt hyra gäller oavsett om bristen beror på hyresvärden eller någon utomstående part, se NJA 1950 s. 151. Hyresvärdens ansvar i de här frågorna omfattar så väl de brister som man direkt kan lasta hyresvärden för, som buller från grannar eller liknande som stör en hyresgäst, se NJA 2019 s. 445. Detta betyder alltså att hyresvärden inte kan komma undan genom att säga att det inte beror på denne att er verksamhet störs. Här kan det vara bra att veta att rätten till reducering av hyran inte gäller för den period som man har betalt hyra utan att påpeka bristerna, se NJA 1916 s. 148. Eftersom ni genomgående har påtalat bristerna för er hyresvärd kan ni dock eventuellt vara berättigade reducering för tidigare hyra, men det är inget jag kan säga definitivt.Nedsättningen av hyraNedsättning av hyra regleras i 12 kap. 21 § JB. Det går till så att hyresgästen betalar den delen av hyran som man anser att man inte bör betala till Länsstyrelsen. Alltså om hyran är på 100% men man av olika anledningar tycker att man bara ska betala 70% betalas resterande 30% till Länsstyrelsen.Det är viktigt att man när man gör detta följer reglerna om det till punkt och pricka för att inte hamna i en situation där man anses vara i dröjsmål med hyran.Här kan du läsa mer om vad man ska tänka på innan man nedsätter hyran:https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/bo-och-leva/om-pengar/deponera-pengar/deponera-hyra.htmlAvtalet kan påverka era rättigheterOm det är så att lokalen hyrts ut i befintligt skick får ni dock endast åberopa sådana fel som gör att lokalen inte är fullt brukbar, och som ni inte visste om vid avtalets ingående, och som ni inte borde ha upptäckt med "vanlig uppmärksamhet", se 12 kap. 11 § 2 st. 2 p. JB. Jag vet inte hur avtalet ser ut med er hyresvärd men det kan vara bra att ha i med sig i processen. Dock verkar det på er som att problemen med oljuden är något som kommit som en överraskning.Det kan också vara bra att veta att rätten till reducering av hyran kan avtalas bort, se 12 kap. 16 § 3 st. JB. Dock krävs det att grunden till problemen som man avtalar bort rätten kring tydligt framgår av avtalet. Man kan alltså inte generellt säga att hyresgästen inte har rätt till hyresreducering.Problemen med att nå hyresvärdenDet finns en lagstadgad skyldighet för hyresvärden att meddela var man kan nå denne, se 12 kap. 18i § JB. Dock finns det ingen direkt sanktion mot att inte svara vid kontaktförsök, men bristande kommunikation kan eventuellt stärka er position i en tvist om hyrans storlek vid hyresnämnden eftersom ni kan visa på en vilja att kommunicera kring problemet.SlutsatsUtifrån läget som du beskriver det är min bedömning att ni kan göra nedsättning av hyran till Länsstyrelsen, och att ni kan eventuellt också har rätt till hyresreducering eftersom problemen är omfattande och är pågående. Det är dock inte möjligt för mig att säga hur mycket ni kan nedsätta hos Länsstyrelsen, eller vad ni kan begära som hyresreducering eftersom detta bestäms utifrån hyran och lokalens storlek, samt omfattningen av problemen.Jag ser att du har bokat telefonuppföljning. Jag kommer därför att ringa dig måndagen den 13/12 kl. 17.00, skulle tiden inte passa eller skulle du missa mitt samtal får du gärna kontakta mig på mejl. Jag kommer att ringa från dolt nummer så att du vet.Skulle du ha några följdfrågor eller frågor om telefontiden når du mig på: Daniel.Hogman@lawline.seHoppas du fick svar på din fråga!

Granne klipper buskar på min tomt, m.m.

2021-12-08 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |hejvår granne har satt en stolpe på vår tomt han har klippt i våra träd och buskar han skyfflar upp snö på våra buskar.De har också planterat blommor på vår tomt. Min fråga är får en granne göra så?Om inte vad kan jag göra åt det? Har konfronterat honom om detta men han blir bara arg
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din granne inte respekterar era tomtgränser genom att bl.a. klippa i dina träd och buskar och du undrar om detta är ok eller ej.Om rot eller gren tränger in på en grannes tomt och innebär en olägenhet för grannen får denne själv ta bort roten/grenen (3 kap. 2 § JB). Dock ska tomtägaren, vars rot/gren tränger in hos grannen, först få möjlighet att själv ta bort den. Har grannen rätt att ta bort något så är det den del som tränger in på dennes tomt, detta ska dock även ske med försiktighet så inte växten skadas. Denna regel blir dock troligtvis inte tillämplig i ditt fall, eftersom din granne kapat delar av din buske som inte hänger över på hans tomt, utan som jag förstår det, är på din tomt. Dessutom har hen satt upp en stolpe, planerat blommor och skyfflat snö på din tomt.Din grannes handlande kan med det sagt falla in under flera brott. Det kan vara tal om ett hemfridsbrott om din granne olovligen tagit sig in i din trädgård genom att "inträngt" i din trädgård (4 kap. 6 § BrB). Det kan t.ex. röra sig om en grind, en buske eller ett staket som din granne hoppat över eller brutit upp. Vidare kan din granne ha gjort sig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § BrB) respektive skadegörelse (12 kap. 1 § BrB) vilka kan resultera i skadestånd, böter eller fängelse. Egenmäktigt förfarande och skadegörelse är brott som polisanmäls, utreds och sedan eventuellt resulterar i böter eller fängelse. Den person som med uppsåt eller vårdslöshet orsakar en sakskada ska, genom skadstånd, ersätta skadan (2 kap. 1 § SkL).Jag rekommenderar att du kontaktar grannen och försöker föra en dialog om vad som hänt och om ersättning för den skada han orsakat. Skulle ni inte komma överens kan du polisanmäla honom. Skulle polisen bedöma att det inte finns grund för åtal kan du ändå yrka på skadestånd.Hoppas du fick svar på din fråga!

Närmast anhörig - vem är det?

2021-12-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Räknas min pappas sambo, som han varit tillsammans med i 50 år , som närmast anhörig? Eller är det min halvbror som anser vara närmast anhörig i juridisk mening?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar vem som räknas som närmast anhörig mellan sambo och halvbror.Det finns i lag ingen definition av "närmast anhörig". Det är alltså inte juridiskt reglerat vem som ska anses som någons närmaste anhörig. Närmast anhörig kan betyda olika saker i olika sammanhang men vanligtvis syftar man då på makar, sambor, barn och föräldrar. Går man på denna definition innebär det således att sambo prioriteras över halvbror.Hoppas du fick svar på din fråga!

Varför säljs inte alkohol i matbutiker?

2021-12-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Det råder fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor inom EU. Men varför är det inte tillåtet att köpa starköl på ICA?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar varför alkohol inte säljs i matbutiker i Sverige med tanke på reglerna om fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor inom EU.Försäljning av alkoholhaltiga drycker regleras i Alkohollagen. I Sverige har Systembolaget så kallat detaljhandelsmonopol på alkohol vilket innebär att endast Systembolaget får sälja alkohol i butik till konsumenter (5 kap. 2 § Alkohollagen). Detta innefattar spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vidaresålt autogiro

2021-12-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har utan att veta om det blivit debiterad via autogiro för medlemskap i (X)-träningscenter under 5 år. Jag har aldrig haft kontakt med (X), aldrig tecknat något avtal med dem och aldrig besökt något av deras gym. Debiteringen gjordes via autogiro under namnet "(Y)", men jag har aldrig gett något godkännande till vare sig (Y) eller (X) att automatdebitera. De har "köpt" tillståndet att autogirera genom att köpa upp ett gym som jag var medlem i 2016, och som låg intill min dåvarande arbetsplats. Gymmet jag var medlem i försvann och min anställning intill var också avslutad när (X) tog över och började debitera mig. Jag fick ingen information om detta vad jag vet, troligen för att de hade min gamla jobb-mail som jag inte längre hade tillgång till när de tog över. Mailen från (X) har studsat tillbaka, och de har även i sina system kunnat se att jag aldrig någonsin besökt något av deras gym. Ändå har de autogirerat i 5 år. På min internetbank kan man inte sortera kontotransaktioner (bara "betalningar" där autogiro inte ingår) så jag upptäckte inte att det var en återkommande månadsdebitering förrän nyligen då jag såg över alla mina kontotransaktioner. Det var inte lätt att upptäcka detta!Min fråga: Hade (X) rätt att dra pengar från mitt konto under dessa omständigheter?(EDIT: Lawline har bytt ut företagsnamn till X och Y)
Vidar Wicklund |Hej och tack för att du vänder dit till Lawline med din fråga!Du har alltså varit medlem i ett gym för länge sedan, och nu insett att ett bolag som köpt upp gymmet fortsatt ta betalt utan att du informerats.AutogiroAutogiro är en tjänst som i praktiken innebär att en betalare ger fullmakt till en betalningsmottagare att dra pengar från betalarens konto. Autogiroavtalen innehåller alltid uppgifter om vem som ska ha rätt att dra pengarna, alltså företagsnamn och organisationsnummer.Eftersom autogiro liknar en fullmakt är min uppfattning att avtalslagen (1915:218), AvtL, 2 kap blir tillämpligt. Det finns ingen rätt att överlåta fullmakten på någon annan enligt den lagen. Om betalningsmottagaren bytts har den alltså sannolikt ingen rätt att ta betalt via autogiro utan ditt samtycke.Det primära avtaletEftersom autogirot bara är en rätt att begära pengar måste det finnas ett annat avtal som anger hur mycket mottagaren har rätt till och när betalningar ska ske. Detta kallar jag det primära avtalet, eftersom det är det viktigaste avtalet och reglerar rättsförhållandet mellan dig och gymmet.När du gick med i det gamla gymmet skrev du på ett avtal. Avtalet gav dig rätt att träna i deras lokaler, och skyldighet att betala. Dessutom skrev du på ett autogiroavtal som gav gymmet rätt att dra pengar från ditt konto.Eftersom det är primäravtalet som grundar själva betalningsskyldigheten, så är det relevanta i ditt fall om primäravtalet har sålts vidare på rätt sätt.Rätt att sälja vidare avtaletAvtal regleras i AvtL. Avtal binder som huvudregel två parter mot varandra.Man får inte sälja vidare sina förpliktelser, alltså det man ska göra, enligt avtal om det inte står i avtalet. Det innebär att gymmet inte får "skicka vidare" dig till ett annat gym. Om de slutar bedriva gymverksamhet begår de avtalsbrott och din skyldighet att betala upphör enligt allmänna avtalsrättsliga principer.När det gäller att sälja vidare sitt betalningskrav gäller lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL. Man får alltså byta betalningsmottagare. Viktigt är att den nya betalningsmottagaren inte har bättre rätt än den ursprungliga (SkbrL 27 §). Det betyder att om gymmet slutar med sin verksamhet, så har inte den nya betalningsmottagaren rätt till dina pengar.Det som kanske har häntAtt gymmet inte skulle ha rätt till dina pengar bygger på att de har bytt avtalspart eller upphört med sin verksamhet. Kanske finns den ursprungliga betalningsmottagaren kvar, den som tog emot betalningar för det gamla gymmet. Det skulle betyda att det rent formellt inte är någon annan som tar dina pengar. Vidare kan det finnas ett villkor i avtalet som ger gymmet rätt att byta lokaler på något sätt. Eftersom jag inte har avtalet kan jag inte säga något om detta.Om avtalet är löpande, den ursprungliga betalningsmottagaren fortfarande tar betalt och det finns en rätt att byta lokaler, är tyvärr chanserna att få tillbaka pengarna små. I annat fall bör du få tillbaka dina pengar.Vad du kan göraJag vill föreslå att du läser igenom avtalet som ni har, och kollar upp om det är ett annat bolag som tar emot pengarna än vad det var ursprungligen. Om det inte står något om byte av plats, eller om det är ett nytt bolag som tar betalningar, kan det vara så att betalningarna är felaktiga och således ska gå tillbaka. Beroende på vad som står i avtalet kan det alltså vara så att gymmet inte har rätt att dra pengar från dig.Om du vill ha hjälp att få tillbaka pengarna, eller om du vill ha hjälp att tolka avtalet, får du gärna höra av dig till mig på vidar.wicklund@lawline.se så kan jag vidarebefordra dig till byrån!Vänligen,

Får styrelsen i en bostadsrättsförening inspektera lägenheter efter en vattenskada utan innehavarens medgivande?

2021-12-08 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag sitter som ordförande i en bostadsförening. Det har varit en stor vattenskada i vår fastighet, och alla lägenheter i ett trapphus måste inspekteras. Man får dock inte kontakt med alla i fastigheten, och då vill man att två från styrelsen skall vara med då man går in med huvudnyckel. Detta utifrån hänvisning till "skydd av fastighet". Finns det lagstöd för det, kan vi styrelsemedlemmar delta i detta?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går att utläsa ett lagstöd för att ni ska beredas tillträde till lägenheterna. Nedan följer en förklaring.BostadsrättslagenI bostadsrättslagen framgår inte explicit att ni beviljas tillträde till lägenheterna, om det inte gäller utrotande av skadedjur, se 7 kap 13 § bostadsrättslagen. Det finns heller ingenting som hindrar föreningen att skriva in villkor i stadgarna om tillträdesrätt. Om ni inte har reglerat det i stadgarna finns det en annan lösning.FastighetsrättInom fastighetsrätten uppstår ofta komplicerade situationer som inte går att lösa med en lagparagraf. Detta beror till stor del på att en av de fundamentala lagarna, jordabalken, är gammal. Många problem måste därför lösas med stöd av tidigare rättsfall.LagtolkningAv 7 kap 12 § bostadsrättslagen framgår det att bostadsrättshavaren svarar för det inre underhållet. Föreningen svarar för de gemensamma ytorna. Det går också att utläsa av 7 kap 12 a § bostadsrättslagen att en bostadrättshavare kan hållas ansvarig för skada som uppkommer på annans egendom, i det fall bostadsrättshavaren agerat vårdslöst. Vad som sägs i tredje stycket i 7 kap 13 § bostadsrättslagen är att bostadsrättshavaren är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, vilket ger föreningen tillträde till lägenheten. Detta gäller enligt ordalydelsen bara vid utrotning av skadedjur.I förarbetena (arbetet med lagstiftningens mening och funktion) till bostadsrättslagen framgår det att det går att göra analogier (liknelser) med bestämmelserna i jordabalken. Utgångspunkten för bestämmelserna i bostadsrättslagen kommer alltså från jordabalken.7 kap 13 § bostadsrättslagen tar sikte på 12 kap 26 § jordabalken. 12 kap jordabalken kallas hyreslagen. Av 12 kap 26 § jordabalken framgår det att hyresvärden äger omedelbar tillträdesrätt till lägenheten för att förhindra skada, eller nödvändig tillsyn.Praktisk bedömningDitt problem har prövats i ett tidigare rättsfall. Problemet var detsamma. Föreningens rätt till tillträde. I det fallet var frågan om föreningen hade rätt att tillträda en lägenhet mot nyttjandehavarens vilja. Föreningen behövde komma åt en vindslucka för att komma upp på taket för att skotta snö, vilket åligger föreningen. Målet avgjordes i hovrätten. Domen heter RH 2010:76.Utgången i målet var att domstolens tolkning av förarbeten, 12 kap 26 jordabalken samt innebörden av 7 kap 13 § bostadsrättslagen, kom fram till att föreningen ägde rätten att tillträda lägenheten.SammanfattningBrand och vattenskador räknas typiskt sett till skador som måste åtgärdas omgående. Risken för att den vattenskada ni vill besiktiga kan ge skador på stora delar av fastigheten är överhängande. Med argumentationen som jag redogjort ovan finner du lagstöd i 7 kap 13 § bostadsrättslagen.Om du behöver ytterligare hjälp i ärendet, eller hur ni kan formulera era stadgar är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Umgänge med LVU-placerat barn.

2021-12-08 i Alla Frågor
FRÅGA |LVU plaserat barn ska de verkligen träffa sina drogad förälder? Soc medger det. Tycker det är fel
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undar om ett barn som är omplacerat med hjälp av LVU har rätt att träffa sina föräldrar.Socialnämnden har ett ansvar för att den unges behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt som möjligt tillgodoses, eftersom man anser det förenligt med barnets bästa att upprätthålla barnets kontakt med sina föräldrar (14 § LVU). Föräldrar ska tillsammans med handläggaren på socialen komma överens om hur umgänget och kontakten ska ske. Det finns ingen generell kontakt- eller umgängestid reglerad i lag utan den bestäms utifrån varje familjs egna förutsättningar främst utifrån vad som är det bästa för barnet. I vissa fall får dock nämnden besluta om umgängesbegränsningar men detta ska ske i undantagsfall i beaktande av den unges vårdbehov. Utgångspunkten är att sådana begränsningar inte ska gå utöver vad krävs för att barnet ska ges den nödvändiga vården. Att inte låta ett parn träffa sina föräldrar med hänsyn till drogmissbruk får generellt sett anses oproporitonerligt om det t.ex. inte rör ett mycket tung missbruk som kan komma att påverka barnet negativt. Noterbart är även att så länge det inte finns ett formellt beslut om (reglering) umgänge kan socialnämnden i princip inte begränsa vårdnadshavarens möjligheter att träffa sitt barn så mycket som denne önskar. Om inget formellt beslut finns har Socialnämnden ingen rättslig grund att neka vårdnadshavaren att umgås med barnet enligt JO (JO 2004/05 s. 249). Hoppas du fick svar på din fråga!