Får en kommunal teknisk förvaltning använda felaktiga grunder beslut och kan jag få den frågan prövad, samt i vilken instans?

2018-09-21 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har fått avslag från en kommun om anslutning av en fastighet till kommunalt vatten i en punkt som jag sedan 25 år haft rätt att utnyttja. (Kommunen tog då initiativ till att överföra mig från en vattenförening till sitt egna nät med bibehållna villkor. Vattenföreningens stadgar tillät anslutning av nya fastigheter i tidigare anslutningspunkt.)Det enda motiv som skulle kunna ge stöd för kommunens avslag är farhåga för lågt vattentryck hos senare tillkomna brukare på samma ledning, En uppfattning som också kan ifrågasättas i sak. Flera andra motiv som kommunen lagt till grund för sitt beslut är helt felaktiga i sak och saknar all verklighetsförankring.Efter en första beslutsomgång där kommunen ej gett besvärshänvisning har samma beslut fattats på nytt. Jag är ointresserad av att pröva frågan om beslutet tillkommit i laga ordning, däremot är jag intresserad av att få prövat hur felaktiga grunder en kommun kan använda som beslutsunderlag. D v s kan en kommunal teknisk förvaltning använda helt felaktiga grunder för sina beslut, bara de följer den formella beslutsgången? Är det möjligt?Hur kan jag få den frågan prövad och vart vänder jag mig?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan inledningsvis konstateras (för tydlighetens skull), att det som efterfrågas i frågeställningen faktiskt avser huruvida beslutet tillkommit i laga ordning. Ett beslut som fattas på "felaktiga grunder" har nämligen inte tillkommit i laga ordning. Istället tolkar jag det som att du inte är intresserad av den materiella rätten (lagtextens innehåll), utan snarare den formella rätten (om beslut får fattas på felaktiga grunder = har beslut fattats i laga ordning?). Det ska även noteras, att det du efterfrågar utgör huruvida fastställelsetalan kan föras i detta skede.Jag kommer sålunda nedan redogöra för hur beslut överklagas i detta fall, huruvida fastställelsetalan kan föras i förevarande fall, samt tillhandahålla en rekommendation.Förvaltningsbesvär eller kommunalbesvär?Olika beslut överklagas på olika sätt. En del beslut överklagas medelst förvaltningsbesvär och en del medelst kommunalbesvär. Överklagan enligt förvaltningslagen (FL) kallas förvaltningsbesvär och överklagan enligt kommunallagen (KL) kallas laglighetsprövning eller kommunalbesvär (fortsättningsvis använder jag begreppet "kommunalbesvär"). Beslut av andra förvaltningsmyndigheter än de kommunala nämnderna överklagas i regel genom förvaltningsbesvär. I sådana fall ska överklagan ges in till allmän förvaltningsdomstol (40 § FL). Men även vissa kommunala nämnders beslut överklagas genom förvaltningsbesvär. Detta följer av bestämmelsen i 13:3 KL. Av den framgår, att reglerna om kommunalbesvär (reglerna i KL) inte gäller om det i en annan lag eller författning finns föreskrifter om överklagande. Sådana regler finns i många fall. När det gäller dessa beslut av den kommunala nämnden, som alltså inte ska överklagas genom kommunalbesvär, gäller enligt 2 § FL alla regler i förvaltningslagen och därmed även reglerna om överklagan av beslut genom förvaltningsbesvär.En kommunal nämnd å andra sidan är en förvaltningsmyndighet. Beslut av kommunala nämnder kan som utgångspunkt enligt 13:1-2 KL överklagas genom kommunalbesvär av en kommunmedlem. Av 13:3 KL följer dock (som nämnts ovan) att 13 kap. i KL och därmed reglerna om kommunalbesvär, inte gäller om det i en annan lag eller författning finns föreskrifter om överklagande.Beslut av förvaltningsmyndigheter överklagas alltså till allmän förvaltningsdomstol. Kommunala nämnders beslut överklagas till förvaltningsrätten. Finns speciallagstiftning regleras det i sådan hur beslut överklagas. Beroende på vilken lagstiftning den kommunala tekniska förvaltningen grundat beslutet på, kan det alltså finnas specialreglering för överklagandet.Förvaltningsrättens beslut överklagas till kammarrätten och kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (33 § FPL).FastställelsetalanFastställelsetalan utgör (i korthet) talan i syfte att klarlägga ett rättsförhållande. Detta får bara föras om det råder osäkerhet huruvida ett visst rättsförhållande består och osäkerheten om detta är till skada för käranden. I detta fall kan det inte anföras vara osäkert huruvida en kommunal teknisk förvaltning får använda helt felaktiga grunder för sina beslut; det får de nämligen inte.SlutsatsMed stor sannolikhet kan det fastställas, att du ska begära prövning av frågan vid förvaltningsrätt. I beslutet du tilldelats bör dock lagregleringen som beslutet grundats på finnas tillhanda. Återkom gärna med beslutet, alternativt regleringen, så kan jag undersöka till vilken instans överklagan ska ges in.Du kan inte väcka en fastställelsetalan avseende huruvida en kommunal teknisk förvaltning får använda helt felaktiga grunder för sina beslut. Du bör istället överklaga beslutet till förvaltningsrätt (om så är fallet) och yrka att domstolen ska fastställa kommunens beslut som att ha tillkommit på fel grunder. Domstolen bör i sådana fall fastställa att beslutet inte tagits i laga ordning, eftersom det fattats på felaktiga grunder; förutsatt så är fallet.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Falsk angivelse, bevis m.m

2018-09-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående en vän som fått ett samtal av polisen där dom sa att han är misstänkt för ett brott, dom sa aldrig vad det gällde, Men han kan ändå tänka sig vad det gäller. Han träffade en tjej en tid tillbaka, det hade träffats någon gång, legat och pratat vidare. En morgon så skulle han dit och hälsa på henne, de hade sex och därefter åt dom mat och senare skjutsade han henne till en fest. Någon dag senare påstår hon att han ska ha våldtagit henne, han förstår ingenting. De fortsätter ha kontakt och hon har känslor för denna killen men dom är inte besvarade med tanke på vad hon påstått att han ska ha gjort. Hon skriver att hon vill träffa han, mysa, ha sex osv men han vill inte. Hon skriver hela tiden till honom att hon tycker om honom osv. Nu nästan 8 månader senare så får han detta samtal från polisen. Han har kvar alla sms som dom skrivit. Alltså bevis på att detta inte kan ha hänt. Han har gått vidare och blivit sambo precis, allt tyder på svartsjuka. Hur ska han gå till väga, han vill självklart anmäla henne då detta inte är sant utan antagligen bara har att göra med att hon är svartsjuk och vill förstöra. Hur lång tid kan det ta innan/om det blir förhör? Och kan han anmäla för förtal eller någon sånt? Är dessa sms tillräckligt med bevis för att detta inte ska vara sant? Det enda hon har är att hon några dagar senare ska ha varit på gyn annars inget annat. Mvh
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!InledningIfråga om vad din vän (hädanefter kallad V) kan anmäla tjejen (hädanefter kallad T) för ser jag för mitt inre två möjliga brottsrubriceringar: förtal och falsk angivelse. Förtal blir inte aktuellt om T bara suttit och ljugit inför polisen, utan bestämmelsen hänger snarare samman med hur T agerat utanför den juridiska processen. Det kan handla om att hon spridit rykten om V bland vänner och bekanta (eller vilka som helst), skrivit felaktigheter på Facebook etcetera. Det finns fler kriterier som måste vara uppfyllda för att T ska göra sig skyldig till förtal. Jag tänker emellertid inte uppehålla mig vid dem, eftersom jag får intrycket av att det är själva falskanmälningen som är intressant för dig och V. Har jag fel i denna sak får du gärna återkomma i kommentarsfältet nedan, eller ställa en ny fråga. Falsk angivelseBrottet falsk angivelse stadgas i 15 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Stycket lyder: "Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falsk angivelse[…]". Det finns alltså tre kriterier som måste vara uppfyllda för att T ska anses ha begått brottet: Att T angivit V till åtal, att hon haft uppsåt till att V ska bli dömd samt att T varit medveten om att V varit oskyldig. Att göra en polisanmälan av det slag du antar att T gjort likställs med att ange till åtal. Att T haft uppsåt att V ska bli dömd säger nästan sig självt. Varför skulle hon annars ha anmält honom? För skojs skull? Nej, den saken är nästan klar, men bara nästan. T kan hävda att hon varit säker på att V skulle frias, och att hon bara ville sabotera V:s nya relation eller liknande. Att övertyga rättens ledamöter om den saken kommer dock inte bli lätt, men man vet aldrig. Att T känt till att ingen våldtäkt faktiskt ägt rum måste jag utgå ifrån. Smärre osäkerheter till trots rekommenderar jag V att upprätta anmälan.T har bevisbördanDet är inte V som ska bevisa sin oskuld. T ska bevisa V:s skuld. Det är värdet av eventuella bevis från åklagarsidan som vore verkligt intressant. V hade kunnat dyka upp i tingsrätten med en påse sand som bevis för sin oskuld om han velat. Det lär från åklagarsidan ändå inte finnas något substantiellt. Ingen rättsordning är dock fri från justitiemord, och jag förstår givetvis att det kan kännas tryggt att kunna styrka sin oskuld, även om det inte ska behövas. Räcker bevisningen? I Sverige råder fri bevisvärdering, vilket innebär att rätten formellt inte behöver ta hänsyn till några bevisvärderingsregler. Det finns dock omfattande bevisteorier och modeller som i praktiken blir relevant, och som jag inte finner det nödvändigt att gå närmare in på här. Jag nöjer mig med att besvara frågan såhär: Om allt är som du skrivit räcker bevisningen utan tvekan. Jag tror inte ens att T:s anmälan kommer leda till åtal över huvud taget.Frågan om hur lång tid det tar innan det blir förhör beror på polisens arbetsbelastning. Det kan ta allt ifrån några dagar, till veckor, till månader om det vill sig illa.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor, och lycka till!

Ärver sambo eller barn istället för en avliden testamentstagare?

2018-09-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit testamente med full äganderätt och enskild egendom bl.a. en bostadsrätt på 4,8 milj. kr till mitt enda barn, en vuxen son, som är sambo och de har 2 gemensamma barn 8 och 10 år? OM min son dör före sin sambo, ärver då min sons barn= mina barnbarn före sin mor och eventuell framtida man eller sambo? Min son och sambo har själva skrivit både samboavtal och testamente. Jag är frånskild och ensamstående och min sons far är avliden sen många år.Tacksam för snabbt svar.MVH
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver den egendom som du testamenterat med full äganderätt till din son ifall han dör före sin sambo och deras gemensamma barn. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Utfallet i denna fråga beror till stor del på om din son själv kan ta emot den testamenterade egendomen eller inte. Ett scenario är att din son (dvs testamentstagaren) lever vid din (testatorns) bortgång samt vid bouppteckningen och därigenom kan ta emot den testamenterade egendomen men sedan dör och efterlämnar sambo och gemensamma barn. Utgångpunkten enligt 2 kap. 1 § ÄB är att din sons barn i första hand ärver hans kvarlåtenskap. Sambos ärver inte varandra förutom i de fall då de upprättat testamenten som anger detta. Du nämner i din fråga att din son och hans sambo upprättat både samboavtal och testamente. Vad som står i din sons testamente blir avgörande för vem som kommer ärva hans kvarlåtenskap. Är det så att han förordnat hela sin kvarlåtenskap till sin sambo har hon rätt att ta emot egendomen. Att du i ditt testamente angett att egendomen ska vara enskild egendom påverkar inte din sons rätt att i sin tur testamentera bort den till t.ex. sin sambo. Däremot blir enskild egendom relevant i en eventuell bodelning mellan din son och hans sambo. I sådana fall kommer egendomen inte ingå i bodelningen (se 4 och 8 §§ Sambolagen). Om det är så att din son testamenterat sin egendom till sin sambo finns det dock en möjlighet för deras barn att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av det arv som skulle tillfallit barnet om din sons testamente inte funnits (7 kap. 1 § ÄB). I de fall din son går bort innan bouppteckningen efter din bortgång kan inte din son ta emot testamentet som du önskade utan då ska det istället ske en tolkning av ditt testamente. I första hand är det din vilja som ska försöka utrönas (se 11 kap. 2 § ÄB). Vidare finns det en specialbestämmelse som anger att testamentstagarens avkomlingar har rätt att ärva istället för den avliden testamentstagaren om det är så att dessa även skulle haft rätt till arvet om det inte funnits ett testamente (se 11 kap. 6 § ÄB). Eftersom dina barnbarn skulle haft rätt att ärva dig istället för deras pappa om det inte fanns ett testamente omfattas de av specialregeln. Förutsatt att det inte finns något i ditt testamente som anger annat än att detta skulle vara din vilja kommer dina barnbarn ärva istället för din son. Om du vill göra det tydligt vad som ska ske i händelse av att din son inte kan ta emot den testamenterade egendomen kan du förklara detta i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Får ett företag söka information inför en nyanställning?

2018-09-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Har ett företag rätt att på egen hand hitta uppgifter om en person som de vill anställa, som tex använda sig av en söktjänst, exempelvis Beinformed, för att se om personen har nåt i belastningsregistret?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du undrar om ett företag (jag förstår det här som att du menar den som är ansvarig för nyanställningar på företaget) har rätt att på egen hand företa undersökningar eller utredningar riktade mot en arbetssökande. Såsom jag förstår din fråga undrar du om detta är straffbart eller annars otillåtet. Jag utgår även ifrån att företaget är privatstyrt. Det finns ingen lag eller regel som förbjuder företag eller andra att söka upp information om en arbetssökande, exempelvis genom att googla dennes namn eller att använda en databas för att hitta information om dem. Svaret på din fråga är alltså att ett företag har rätt att självständigt söka upp information om en arbetssökande. Eftersom företaget också har rätt att själv välja vilka de vill anställa, får de också ta denna information i beaktande vid ett eventuellt anställningsbeslut. En förutsättning är dock naturligtvis att informationssökandet inte sker på ett sätt som är olagligt (t.ex genom att stjäla den arbetssökandes dokument). Men så länge det bara rör sig om vanliga googlingar och användandet av databaser, så är det helt okej. Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Lyckönskningar och hälsningar,

Får en hyresvärd säga upp hyresavtal av garage efter sent betalad hyra?

2018-09-21 i Hyresavtal
FRÅGA |Hyresvärd skickar uppsägning garage/verkstad pga av sen hyra(2-3 dagar) ingen påminnelse utskickad o inget om hur lång tids uppsägning?ska påminnelse skickas ut? O skriftlig varning innan?
Isak Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Generell informationJuridiskt sett räknas ett garage som ett hus, alternativt en del av ett hus. Då hamnar vi i 12 kap. Jordabalken (JB), som behandlar hyra.Här är det även värt att nämna att många regleringar inom området är så kallat dispositiva. Det innebär att man kan själv avtala bort det som står i lagen, och lagen får då en utfyllande funktion. Det avtal som ni har skrivit i samband med att du hyr garaget kan därför spela stor roll. Vad gäller kring uppsägning?I detta fall så antar jag att hyresavtalet ni har skrivit under gäller på obestämd tid. Hyresavtal som gäller på obestämd tid ska sägas upp för att sluta gälla. Detta skiljer sig ifrån hyresavtal på bestämd tid, som upphör att gälla när hyrestiden gått ut, se 12 kap 3§ JB.Hyresavtal som gäller för obestämd tid kan sägas upp för att sluta gälla, i detta fall så gäller det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen, se 12 kap 4§ JB. Detta gäller dock i situationer där inget fel har begåtts.Hyresvärdens möjlighet att säga upp avtalet vid sen betalningI detta fall betalade du hyran 2-3 dagar för sent. I 12 kap. 42§ JB så stadgas regler kring hyresrättens förverkande. Ett sätt som hyresrätten kan förverkas är genom att man inte betalar hyran. Dock enligt paragrafen så är det om man dröjer mer än en vecka med betalningen. Hyresvärden måste även säga upp avtalet innan den sena hyran betalas för att detta ska kunna vara en grund.Om din hyresvärd ändå vill säga upp avtaletDin hyresvärd kan ändå säga upp hyresavtalet när det inte finns någon grund för uppsägning. I ett sådant scenarion kan hyresvärden behöva betala ersättning, se 12 kap 57§ JB. Hur mycket det är stadgas i 12 kap 58b§ JB.SammanfattningHuvudsakligen gäller det hyresavtal ni har kommit fram till. Annars har din hyresvärd inte rätt att säga upp avtalet på grund av din 2-3 dagars försening. Däremot kan din hyresvärd välja att säga upp avtalet ändå men måste då ge dig viss ersättning.Jag hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsrätt för arvinge bosatt utomlands

2018-09-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, har Jag som särkullsbarn rätt till arv även on Jag inte är folkbokförd i Sverige?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är undrar om du trots att du är bosatt utomlands har rätt att ärva din förälder som har sin hemvist i Sverige. I artikel 21.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 framgår huvudregeln att de arvsbestämmelser som ska tillämpas är de som gäller i det land där arvlåtaren hade sin hemvist vid bortgången. Förutsatt att arvlåtaren hade sin sista hemvist i Sverige är det därmed de svenska arvsreglerna som ska följas. Att du som arvinge inte är bosatt i Sverige får ingen betydelse utan arvet ska fördelas enligt de svenska arvsreglerna. De svenska bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens barn det som ärver i första hand. Om arvlåtaren är gift ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens arvslotter med fri förfoganderätt medan du som särkullbarn kan välja på att antingen få ut din arvslott direkt alternativt avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få ut ett efterarv när hen går bort (se 3 kap. 1 § och 9 § ÄB). Om din förälder har upprättat ett testamente har du som barn även rätt påkalla jämkning för att få ut din laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten dvs hälften av det arv som skulle tillfallit dig om testamentet inte fanns (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Laglottens storlek och egendomsfördelning

2018-09-21 i Laglott
FRÅGA |Arvslott, laglott ?Min far har gått bort. Han var gift (ej med min mor). Det finns inga gemensamma barn. Jag är min fars enda bröstarvinge. Testamente fanns med lydelsen "den som av oss överlever dens andra skall med fri förfoganderätt erhålla all den först avlidnas kvarlåtenskap". Jag har begärt min laglott (och har alltså inte rätt till efterarv)Nu till konkret fråga: hur stor är min arvslott (varav hälften då utgör laglotten)?Boets nettotillgångar ca 5 MSK, Min fars "skiftestillgångar" är på 2,5 MSEK. Vem ska få vad i arvsskiftet?I Bankens förslag till arvsskifte får jag 0,7 MSEK. Är detta riktigt & rimligt ?På förhand tack//
Soroosh Parsa |Arvslott = 100 % av din fars kvarlåtenskap. Laglott = 50 % av din fars kvarlåtenskap.Boets nettotillgångar = din fars och hans makas samlade förmögenhet.Skiftestillgångar = din fars samlade förmögenhet.Dubbelkolla så att skiftestillgångarna inte innefattar några skulder. Undersök också om dödsboet har haft kostnader som dras av från skiftestillgångarna, t.ex. kostnader för förvaltning och jurist. Om inga skulder finns så ska din laglott uppgå till hälften av hans förmögenhet, dvs. 1,25 MSEK. Vem som får vad bestäms av dödsbodelägarna, vilka verkar vara du och din fars fru. Om inget framgår av testamente, så har ni inte rätt till specifik egendom; ni har rätt till ett visst värde. Ni får själva föreslå fördelning. Hör gärna av dig till mig enligt kontaktuppgifter nedan om du upptäcker att 0,7 MSEK fortfarande inte stämmer efter eventuella avdrag.Soroosh Parsa / soroosh.parsa@lawline.se

Kan en lokalhyresgäst säga upp ett lokalhyresavtal som löper på 5 år i förtid?

2018-09-21 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Jag har ett avtal till en lokal på 5 år nu har drivit min studio i cirka 2.5 år men det har inte alls gått bra, med det menar jag att jag har betalat hyran från min egen ficka. Jag vill säga upp avtalet men hyresvärden säger nej och hävdar att jag måste fortsätta betala hyran i 5 år. Jag trodde att man hade rätt till uppsägning 9 månader men han går inte med på det. Behöver hjälp.
Louise Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppsägning av tidsbestämt lokalhyresavtalLokalhyresavtal regleras i 12 kapitlet jordabalken (benämns ofta hyreslagen).Jag tolkar din fråga som att hyresavtalet är ingånget på en bestämd tid om 5 år och det ska upphöra att gälla vid avtalstidens slut. När det gäller avtal på bestämd tid är parterna bundna av hyresavtalet under hela avtalsperioden, om inte parterna avtalat något annat (3 § 2 stycket hyreslagen). Om avtalet varat i mer än nio månader måste avtalet sägas upp för att upphöra att gälla (se 3 § 2 stycket 3 meningen hyreslagen). Om ett tidsbestämt avtal ska sägas upp för att upphöra att gälla, och inte längre uppsägningstid är avtalad, ska uppsägningen ske senast 9 månader i förväg om hyrestiden är längre än 9 månader och det är fråga om en lokal (4 § 2 stycket 5 punkten hyreslagen). Bestämmelsen reglerar dock inte uppsägning i förtid, utan den uppsägningstid som gäller för att förhindra att ett tidsbestämt avtal förlängs.SammanfattningsvisDu kan inte frånträda avtalet i förtid utan du måste hyra lokalen tills hyrestiden löper ut. Det innebär att du måste betala hyra i 2,5 år till. Det du eventuellt skulle kunna göra är att överlåta lokalen till någon annan som också övertar verksamheten, det kräver hyresvärdens godkännande och tillstånd från hyresnämnden (36 § hyreslagen).Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,