Öppet köp mellan privat personer?

2019-03-19 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Oktober 2018 sålde jag en märkes vinterjacka via Shpock till en tjej. Den jackan är köpt i butik så den borde vara äkta men det är inte något jag har kollat upp i efterhand utan det förutsätter jag att den är. Hon swishade mig pengar i förväg och jag kontaktade henne när jag postade jackan. Jackan fick hon fram utan problem i oktober 2018. 4 Februari 2019 hör hon av sig via sms och skriver att vinterjackan är en piratkopia enligt en Johnells klädbutik. Jag svarade inte. Hon fortsatte att smsa med en tids mellanrum tills den 6 mars 2019 skriver hon att hon ska anmäla mig eftersom jag har sålt en oäkta jacka. Jag hade ingenaning om att jackan var oäkta och tycker att det är något som inte stämmer. Jag kontaktar Johnells som säger att de inte kan garantera att en jacka är äkta eller inte om den inte är köpt hos dem men de kan säga sina egna personliga åsikter men ingen garanti. Så vi har nu försökt lösa det här sinsemellan och pratat via telefon där vi igår kom fram till att hon ska ta fram ett intyg på att jackan är oäkta innan vi går vidare i så fall. Om hon tar fram ett intyg kan hon anmäla mig för att ha sålt en oäkta jacka (som jag inte visste om)?Som köpare har man också en skyldighet att kolla upp om man är nöjd med varan, hur lång tid är öppet köp som privatperson? Tänker att det hade gått en väldigt lång tid innan hon började klaga på jackan.
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstått dig rätt så gäller detta ett köp mellan två privat personer. Det har gått ungefär 5 månader från att hon köpte jackan av dig. Med utgångspunkt i detta kommer här svaret.Öppet köp termen finns inte mellan privat personer utan den gäller bara mellan konsumeter och näringsidkare. Om jackan visar sig felaktig och det inte beror på köparen har hon rätt till prisavdrag eller hävning av köpet samt dessutom rätt att kräva dig på skadestånd, 30 § köplagen (KöpL). Köparen måste ha reklamerat köpet inom skälig tid från det att hon upptäckte att jackan var felaktig, har detta inte gjorts inom två år från köpet har hon förlorat den rätten, 32 § KöpL. I ditt fall har det gått lite över en månad från att hon upptäckte felet tills hon meddelade dig vilket är att se som skälig tid. Hon kan nog anmäla dig för att sälja en oäkta jacka men är osäkert vad det skulle leda till då du enligt uppgift agerat i god tro om att jackan var äkta.Hoppas du fick svar på din fråga.

När börjar preskriptionstiden att löpa vid skadestånd i brottmål?

2019-03-19 i Preskription
FRÅGA |Frågan gäller när preskriptionstiden börjar löpa för en fordran med anledning av skadestånd i brottmål. Tingsrätten dömde mig i maj 2001 att betala skadestånd till målsäganden i ett brottmål och hovrätten faställde i juni samma år avgörandet.Ett inkassobolag har nyligen krävt att jag ska betala ett regresskrav. (Det är för närvarande något oklart när och i vilken omfattning inkassobolaget har skickat preskriptionsavbrytande påminnelser om kravet.) Preskriptionstiden är 10 år men jag är osäker på från vilken tidpunkt preskriptionstiden börjar löpa. I 2 § preskriptionslagen står det att en fordran preskriberas tio år efter "tillkomsten". Men vad avses med "tillkomsten"? Avses med "tillkomsten" tidpunkten för det skadeståndsgrundande brottet? eller från tidpunkten för tingsrättens dom på skadeståndsskyldighet? eller från tidpunkten för hovrättens lagakraftvunna dom?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Preskriptionstiden för skadestånd med anledning av brott regleras i 2 § preskriptionslagen. I vissa fall kan den löpa enligt 3 § preskriptionslagen, men detta gäller främst på grövre brott där domen kan meddelas senare än 10 år efter brottet. Jag utgår i mitt svar från att 2 § gäller i ditt fall, alltså en preskriptionstid på 10 år.Preskriptionstiden på 10 år börjar löpa efter tillkomsten av fordran. Enligt förarbeten till lagen så gäller då att tiden räknas från den dag brottet begås, alltså inte från tiden domen meddelats.Vänligen,

Måste en arbetstagare som fått för mycket lön betala tillbaka? Fråga om condictio indebiti.

2019-03-19 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Jag fick för mycket betalt av min arbetsgivare den 25:e februari och fick ett mejl för 2 dagar sen där de sa att jag var återbetalningsskyldig. Beloppet var 6540 kronor för mycket vilket jag inte tänkte på när jag fick betalt. Arbetsgivaren säger att hen inte har fått informationen om att jag hade slutat. Så jag fick betalt för hela februari istället för halva. Skulle uppskatta eran rådgivning i denna fråga.Mvh
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Genomgång av rättslägetJag tolkar din fråga som att du har fått för mycket pengar utbetalat av din arbetsgivare. Din situation aktualiserar en princip som kallas condictio indebiti. Den innebär att misstagsbetalningar som huvudregel ska gå åter. Detta har uttalats i praxis, exempelvis i NJA 1999 s. 575. Detta innebär att om principen hade tillämpats enligt huvudregeln hade du behövt betala tillbaka pengarna till din arbetsgivare. Det finns dock undantag till denna princip. Ett av undantagen är när mottagaren i god tro har inrättat sig efter/konsumerat beloppet. Med god tro menas att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft anledning att upptäcka att betalningen var felaktig. En person som inte förstått eller haft skäl att förstå att pengarna utbetalats felaktigt ska därmed inte behöva betala tillbaka pengarna. Du har inte upptäckt att du fått för mycket i betalt, men det går att ifrågasätta om du kanske borde ha upptäckt felet. Detta eftersom du fått dubbelt så mycket betalt i jämförelse med vad du borde ha fått av arbetsgivaren (om du har fått betalt för hela månaden istället för halva). Det skulle därför kunna vara så att du inte anses ha varit i god tro. Detta beror dock även på andra faktorer, exempelvis om du brukar ha en stor summa på kontot som gör att 6540 kr inte gör någon direkt skillnad. En annan faktor som kan ha betydelse är om du får inkomster från flera olika företag och därmed inte heller har anledning att märka 6540 kr för mycket. Något som talar till din fördel i detta fall är att det är en arbetsgivare som har gjort fel, och det brukar då kunna krävas mer när det gäller att utbetalningar ska ske korrekt. En arbetstagare bör kunna räkna med att lönen som betalas ut är rätt. Om du anses ha varit i god tro finns ett annat krav för att undantaget ska vara tillämpligt, vilket är att du har inrättat dig efter betalningen/konsumerat beloppet. Detta betyder enkelt sagt att du har sett pengarna som dina egna samt använt dem. Om du har gjort det framgår inte av frågan. SammanfattningDet finns inte något tydligt svar på din fråga. Du skulle kunna omfattas av undantaget och därmed inte behöva betala tillbaka pengarna. Då krävs dock att du har varit i god tro. I ditt fall skulle det kunna falla på att du borde ha upptäckt misstaget. Det finns dock faktorer som talar för att du har varit i god tro, exempelvis för att det är din arbetsgivare som har gjort fel. Om du inte skulle anses ha varit i god tro måste du betala tillbaka beloppet. Mitt råd till dig är att hävda att du har varit i god tro samt inrättat dig efter beloppet när du svarar din arbetsgivare.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Har min dotters mamma rätt till underhållsbidrag?

2019-03-19 i Underhåll
FRÅGA |Jag har gemensam vårdnad för min dotters. Min dotter bor vanligtvis hälften av tiden hos mig. Nu har dotterns mor mot min uttryckliga vilja tagit en betydligt större del av vårdnaden. Jag har absolut inte brustit i mitt ansvar som förälder. Jag har nyligen blivit sambo vill jag nämna i sammanhanget. Nu vill dotterns mor att jag skall betala underhållsbidrag till henne för min dotter. Har hon rätt till underhållsbidrag i ett sånt här läge? Trots att inget absolut inget annat vill jag att min dotter bor hälften av tiden hos mig.
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten för underhållsskyldigheten är att föräldrarna svarar för underhållet till deras samlade ekonomiska förmåga. Underhållet ska även beräknas utifrån vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov. Underhållsskyldigheten fullföljs vanligen genom att föräldern som barnet bor hos betalar barnets mat, boende, kläder med mera. Vid gemensam vårdnad ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. (7 kap. 1 § föräldrabalken.)Enligt 2 § ska en förälder betala underhållsbidrag till barnet om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.Underhållsbidrag bestäms genom dom eller avtal. Du och din dotters mamma måste alltså komma överens om underhåll i ett avtal eller så kan du väcka talan i domstol (görs till tingsrätten i barnets hemvistkommun). Avtalet ska godkännas av socialnämnden. Domstolen kan besluta om att vårdnaden ska delas lika vilket ni kom överens om från början och att ni ska betala lika mycket i underhåll. Dock om en av er tjänar betydligt mer kan denne behöva stå för fler kostnader trots att ni delar lika på vårdnaden. (Se NJA 2013 s. 955: När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk.)Enligt RH 1993:64: Barn, som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad och är folkbokfört hos modern, har yrkat underhållsbidrag av sin far. Barnet har vistats hos denne i så stor omfattning att barnet ansetts ha bott varaktigt inte endast hos modern utan även hos fadern. Talan om underhållsbidrag har ogillats.Du behöver inte betala något till din dotters mamma utan domstolsbeslut. Din dotter har också rätt till att spendera lika tid hos båda sina föräldrar. Beroende på hur gammal din dotter är har hon ju äldre hon är mer rätt att bestämma var hon vill bo. Om hon vill bo mer hos en förälder är det hennes beslut. Dock ska hänsyn tas till ålder och mognad. Från och med tolv års ålder brukar barnet få ta fler egna beslut. (6 kap. 2 a § och 11 § föräldrabalken.)Om du skulle ha någon kortare uppföljande fråga är du välkommen att höra av dig till mig på greta.apelman@lawline.se.Med vänlig hälsning

Måste man flytta ut ur sitt hyreshus om fastighetsägaren säljer denna?

2019-03-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hyr idag två st hus på en genansen tomt av en privat hyresvärd. Har bott här i ett och ett halvt års tid och alltid betalt hyran i tid. Hyresvärden säger sig nu inte ha råd med nödvändigt underhåll. Fick stopp i avlopp pga rötter i rören. Hyresvärden vägrar åtgärda detta och vill istället sälja husen. Har vi någon form av besittningsrätt eller är det bara för oss att förbereda oss på en ev. flytt?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en fastighet går över på en annan ägare, och ni hyr denna så finns det i princip fyra fall då ni får fortsätta hyresförhållandet:1.Om ägaren har gjort ett förbehåll mot förvärvaren av fastigheten att hyresrätten som ni har ska bestå (7 kap. 11 § jordabalken). 2.Om den nya ägaren kände till, eller borde ha känt till, att ni hyrde bostaden vid tidpunkten för överlåtelsen (7 kap. 14 § första stycket jordabalken). 3.Upplåtelsen av hyresförhållandet har skett skriftligen och ni har tillträtt fastigheten innan överlåtelsen har skett (7 kap. 13 § första stycket jordabalken). 4.En inskrivning av rättigheten (er rätt att hyra fastigheten) har skett innan den nya ägaren söker lagfart (7 kap. 11 § och 17 kap. 1 § jordabalken). Det finns alltså en skyldighet för fastighetsägaren att göra ett förbehåll för er rättighet. Om personen ändå inte har gjort detta så får ni bo kvar om en av punkterna 2-4 föreligger. I ert fall är punkt 3 relevant. Om avtalet mellan er är skriftligt så kommer ni få bo kvar, så länge ni redan tillträtt fastigheten.Om det skulle vara så att ingen av punkterna föreligger och ni därför måste flytta så kommer fastighetsägaren som underlät att göra ett förbehåll åt er att bli skadeståndsskyldig för den skada ni har lidit (7 kap. 18 § jordabalken). Vänligen,

När kan en polisman gripa en misstänkt?

2019-03-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Hur länge efter att ett brott har begåtts får en polis gripa en misstänkt gärningsperson? Tex. Polis kommer till en lägenhet där en misshandel inträffade för två dagar sedan, gärningspersonen och målsägande finns kvar i lägenheten. Kan polisen gripa gärningspersonen om det finns häktningsskäl? Eller är det samma regler som för envar, att polisen också måste gripa gärningspersonen på bar gärning eller flyende fot? Vad betyder "i brådskande fall" i sammanhanget?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i princip två olika omständigheter där en polisman kan gripa en. Detta regleras främst i 24 kap. 7 § rättegångsbalken. AnhållningsbeslutOm ett anhållningsbeslut föreligger så får en polisman gripa en person. Ett sådant beslut meddelas av åklagaren (24 kap. 6 § rättegångsbalken). Gripande utan anhållningsbeslutDet finns också en möjlighet för en polisman att gripa en person utan ett anhållningsbeslut. För att detta ska vara möjligt krävs dock att det handlar om ett brådskande fall, samtidigt som det finns skäl att anhålla personen.Ändamålet med gripandet är att säkerställa att den misstänkte inte avlägsnar sig innan åklagaren hunnit pröva anhållningsfrågan. Detta betyder att bestämmelsen inte får tillämpas om åklagarbeslut i anhållningsfrågan kan avvaktas. Med brådskande fall avses nämligen att omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att åtgärden skulle gå om intet om den inte genomförs omedelbart. Uttrycket brådskande fall avser därför främst att gripandet inte kan skjutas upp. Det har inte nödvändigtvis att göra med tiden som gått sedan brottet faktiskt begicks.Om en polisman skulle komma till en lägenhet där en misshandel inträffade för två dagar sedan finns det alltså en möjlighet för polismannen att gripa någon. Denna möjlighet beror dock på omständigheterna i fallet. Till exempel så skulle man kunna argumentera för att polismannen har tid till att kontakta åklagaren, men samtidigt kan det vara så att polismannen bedömer att den misstänkte kan avvika om denne inte grips. Det beror alltså på omständigheterna.Vänligen,

Hur gör vi för att gåvorna till barnen, ska ses som förskott på arv?

2019-03-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Vi har och avser att hjälpa våra barn ekonomiskt. Vi har både särkullbarn och ett gemensamt barn. Gåvorna är olika stora, beroende på barnens olika behov, men vi vill förstås att det ska bli rättvist på sikt och därför ska gåvorna ses som förskott på arv.Hur gör vi för att det ska bli rätt?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga! Bestämmelserna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Allmänt om förskott på arv Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor ska avräknas från arvet gäller dock endast om ni inte uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Mot bakgrund av uppgifterna i er fråga, verkar det alltså inte aktuellt i ert situation. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv. SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckts att en avräkning inte ska ske. Vidare ska varken sedvanliga gåvor eller kostnader som en förälder lagt ner för att fullgöra sin underhållsskyldighet, avräknas från arvet.Det sagda innebär, att de kostnader ni lagt ner på era barn, presumeras utgöra förskott på arv, med undantag för de situationerna jag ovan beskrivit. Hoppas ni fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,

Får jag skriva om workshopövningar i min bok, trots att jag inte vet vem som har kommit på dem m.m.?

2019-03-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag funderar på att skriva en bok med mina erfarenheter som utgångspunkt. I den boken vill jag ha med tips och exempel på olika workshopsövningar som läsaren kan använda sig av i sitt arbete framöver. Flera av dessa övningar är sådana som jag har läst eller hört talas om, varit deltagare i eller utfört själv för andra deltagare. Flera av övningarna används av många projekt- och/eller workshopsledare och jag kan inte hitta ursprunget för de, dvs vem som har hittat på dessa övningar från första början. Jag skulle kunna fråga en person om lov att ha med deras i boken men eftersom det mest troligt inte är den personen som hittat på övningen från början antar jag att det inte funkar. Så, får jag använda dessa övningar i min bok om jag säger att jag utgår från min erfarenhet och upplevelse och anger att jag inte kunnat identifiera upphovsmannen? Jag är dessutom osäker på om en del av övningarna är mina originella (även om jag tycker att jag har hittat på de själv) eftersom de kan vara liknande någon annans övning eller att jag helt enkelt inte lyckats googla fram om någon annan har gjort samma övning tidigare. Kan jag ändå använda övningen i boken då? Stort tack på förhand!
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom din fråga rör upphovsrätt är lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, upphovsrättslagen (URL) aktuell. Upphovsrätt till sitt verk har den individ som har skapat ett konstnärligt eller litterärt verk. Detta förutsatt att verket har verkshöjd, dvs. att det finns en särprägel, originalitet och en egenskapande insats.I detta fall kan övningarna ha gjorts inom en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal m.m. eller kommit till uttryck på något annat sätt, 1 § 1 st. första och sjunde punkten URL. De övningarna du har läst om kan därför vara skyddade av upphovsrätt. Detsamma med de övningar du hört talats om. Uppräkningen av vad som är ett litterärt eller konstnärligt verk är inte fullständig, vilket betyder att upphovsrätt kan finnas inom fler sorters verk än de som anges i paragrafen. Upphovsrätt innebär enligt 2 § 1 st. URL en uteslutande rätt att förfoga över sitt verk. Detta genom att bl.a. framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten i t.ex. ursprungligt eller ändrat skick. Inom dessa s.k. ekonomiska rättigheterna finns även rätten att sprida sitt verk och överföra den till internet.När upphovsmannens verk utnyttjas har denne rätt att bli angiven, den s.k. namngivelserätten. Den regleras i 3 § 1 st. URL och är inom upphovsmannens s.k. ideella rättigheter. Då upphovsmannen anges ska denne angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. God sed är exempelvis att ange på radio vilken låt det var som spelades och vilken artist det var, eller att skriva ned författaren till ett litterärt verk. Ifall något ska citeras gäller även 22 § URL som förutom god sed beskriver att citatet får göras i den omfattning som motiveras av ändamålet.Du beskriver att du försökt hitta igen upphovsmännen till de olika övningarna, men utan resultat. Att ta reda på vem som är upphovsman till verket är en skyldighet inom ramen för namngivelserätten. Det är viktigt att vara noggrann i sökandet. Du kan t.ex. fråga personen som du inte tror är upphovsmannen till en av övningarna ifall han eller hon kanske vet vem upphovsmannen kan vara. I sådana fall kommer du längre i sökandet, vilket är bra, eftersom det bästa är ifall du vet vem som är upphovsman. Det är en fördel att du har kvar underlag från sökandet, ifall upphovsmannen i efterhand skulle tillkännages och ha olika sorters anspråk, så att du visar att du gjort ditt jobb.Hittar du inga upphovsmän, trots sökande, kan du använda övningarna i boken om du skriver att upphovsmannen är okänd och att du inte kunnat identifiera honom eller henne. Detta i syfte att visa att det inte är din övning, så att du inte gör något upphovsrättsintrång. Vart du hört talats om övningarna kan även nämnas, så att du visar att du gjort det som krävs för att ta reda på vem upphovsmannen är. Din andra fråga var om du kunde skriva om övningar som du har hittat på, men som kan vara liknande någon annans övning. Det är alltså frågan om övningarna har omvandlats så pass mycket att det har skapats ett nytt och självständigt verk, eller om det är en bearbetning av en övning du hört talats om innan. Detta regleras i 4 § URL. Den som bearbetat ett verk eller överfört det till en annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till den gestalten. Exempelvis då någon har översatt en bok, eftersom de väsentliga dragen i originalboken behållits. Rör det sig om ett nytt och självständigt verk har du istället upphovsrätten till övningen. Övningen kan du skriva om i boken, men då är frågan om det är du som åtnjuter upphovsrätten till den eller om det är en bearbetning eller liknande. Det beror på skillnaderna mellan övningarna och omständigheter jag inte har några förutsättningar till att redogöra för.Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Med vänlig hälsning,