Min arbetsgivare har inte betalat alla mina löner, och jag har bara fått lönespecifikationer på papper (inte via mail)

2019-01-18 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej,Min arbetsgivare betalade mig inte en del av mina löner. Efter att jag skickat beloppet till Kronofogden vägrade han att betala. Så jag skickade ärendet till tingsrätten. Mitt problem är att han hade gett mig mina lönespecifikationer i papper och inte via e-post. Jag undrar om han hävdar att de inte är de rätta vad kan jag göra. Tror ni att jag behöver en advokat för denna domstol?Tack på förhand.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad du kan göra för att ha bevismaterialJag tolkar din fråga som att arbetsgivaren i nuläget inte har hävdat att lönespecifikationerna är inte är korrekta, men att du är orolig att detta kan ske. Men om du har lönespecifikationerna på papper kanske arbetsgivaren har skrivit under dem? En underskrift är i så fall ett bra bevis. Om du inte redan har scannat in papperskopiorna rekommenderar jag att du gör det, så att de kan användas som bevis om det blir rättegång. Även om du har fått lönespecifikationer på papper borde din arbetsgivare ha originalen, troligen på dator alternativt i pappersform. Om det finns andra bevis, exempelvis anställningsavtal, om ni gjort något avtal om din lön osv kan det ha bevisvärde.Behöver du hjälp av en jurist?Du undrar om du behöver att behöva anlita en advokat. Det är svårt att säga, då jag inte vet hur komplicerat ärendet är. Om tvisten kommer att komma upp i domstol är det att rekommendera att du tar kontakt med en jurist. Du kan boka tid med en jurist från Lawline, länk för att boka här. Om du har en hemförsäkring kan det vara en god idé att kolla om den täcker ombudskostnader upp till ett visst belopp. Vad du kan göra nuOm du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Vad blir konsekvensen av en försäljning av aktier till underpris?

2019-01-18 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej, Jag är ägare och VD i ett onoterat bolag (bolaget är inte ett fåmansbolag) och skulle nu vilja sälja aktier till en anställd för ett pris under marknadsvärdet. Får jag göra det och vad kommer det att innebära för mig och den anställda gällande skatt?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om inkomstskatt finns i inkomstskattelagen. Det är möjligt att sälja aktier till ett underpris om man vill det. För din del innebär försäljningen av aktier att du kommer ta upp en vinst vid försäljningen som kapitalinkomst och denna beskattas med 30 % i statlig inkomstskatt. När du säljer aktierna till underpris utgör det om du gör det på grund av en gåvoavsikt till den anställde ett blandat fång, alltså dels en gåva och dels en försäljning. Vad gäller gåvodelen så utlöser det ingen beskattning. Den delen som säljs anses såld till marknadsvärdet. Detta förklaras enklast med ett exempel. Vi antar att aktiernas totala marknadsvärde är 10 000 men att du säljer dem för 5 000 kr till den anställde, vi antar även att du köpte samtliga aktier för 6 000 kr. Det innebär att hälften av aktierna har du gett bort och hälften av aktierna har du sålt för sitt marknadsvärde 5 000 kr. Den delen som är gåva utlöser ingen beskattning, beskattning av denna del sker först när din anställde sedan säljer aktierna. För den halvan som anses såld ska du ta upp försäljningspriset alltså 5 000 kr och dra av halva anskaffningsvärdet alltså 3 000 kr. Detta skulle innebära en vinst på 2 000 kr som ska tas upp till 5/6 alltså 1 666 kr eftersom det är onoterade aktier. Sedan tas inkomstskatt ut med 30 % av 1 666 kronor. Din anställde får en förmån i form av en möjlighet att köpa aktier till ett lägre pris än marknadsvärdet. Förmåner man får från sin arbetsgivare, eller någon med nära samband till arbetsgivaren som du i detta fall är, är skattepliktig inkomst på grund av tjänst. Förmånens värde är skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde och den ersättning som den anställde lämnar för aktierna. Detta värde ska alltså den anställde ta upp i sin deklaration som en inkomst på grund av tjänst och betala skatt på enligt den skattesats som gäller i den kommun där den anställde bor. Hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Vårddirektiv - juridiskt bindande? Delaktighet i vård, närstående

2019-01-18 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Patienters och närståendes delaktighetExisterar det något som kallas vårddirektiv som gör det möjligt för en make att vara mer delaktiga i vårdens planering när maken är oförmögen att ta egna beslut? T.ex. i samband med en olycka eller när livets slut närmar sig. Har läst om att man formulera skriftliga vårddirektiv innan något hänt mig men är osäker på om det ger mig tryggheten att veta att min vilja följs och/eller om den är juridiskt bindande.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VårddirektivVårddirektiv och så kallade livstestamenten har varit föremål för utredningar från lagstiftaren (se t.ex. statens offentliga utredningar (SOU), SOU 2004:112 s. 575-580 och SOU 2015:80 s. 412-428).I nuläget är vårddirektiv inte juridiskt bindande, istället användas de inom vården som ett hjälpmedel vid utrönande av patientens vilja när denne inte är i stånd att uttrycka denna inför en behandling eller ett ingrepp. Läs mer här. De lagar som reglerar sjukvård förutsätter många gånger att en person har förmåga att själv ta initiativ, lämna samtycke till åtgärder, vara delaktig i vården eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande (4 kap. 1 – 4 § patientlagen). Svensk lagstiftning saknar, med några få undantag, regler om hur vårdgivare och personal inom hälso- och sjukvården ska gå till väga i situationer som kräver att personer ska lämna samtycke men där deras beslutsförmåga är nedsatt. Hur vårdgivarna och personalen i allmänhet hanterar situationer där de bedömer att en person har behov av vård, men saknar förmåga att ta ställning till densamma, sker genom att patientens hypotetiska vilja söker utrönas, dvs. vilken inställning patienten skulle ha till den aktuella vårdåtgärden. Detta kan ske genom att personalen undersöker vad patienten har uttryckt i ett vårddirektiv. En närstående kan även framföra vad de känner till om patientens inställning i den aktuella frågan. Patienten själv kan dessutom i förväg låta meddela hälso- och sjukvårdspersonal, skriftligen eller muntligen, om vad som ska gälla i en framtida vård- och behandlingssituation. Tidsmässiga faktorer för när patienten framförde sina önskemål om behandling spelar här in, då patienten kan ha ändrat uppfattning. Tidigare framförda ställningstaganden ses endast som en viljeyttring, vilken ingår i underlaget för bedömningen av frågan om patienten skulle ha samtyckt till den aktuella vårdåtgärden. För att vara säker på att din vilja följs vid en olycka eller när livets slut närmar sig, bör du skriva ett vårddirektiv eller ett livstestamente som du regelbundet uppdaterar. Du bör även förmedla vilka vårdinsatser du önskar till anhöriga, så att de kan bekräfta vad som står i vårddirektivet. Om du får möjlighet kan du även framföra dessa viljeyttringar till sjukvårdspersonal om tillfälle uppkommer. NärståendeNärstående till en patient, som inte själv har förmåga att ta ställning i en fråga om vård, kan inte agera som ställföreträdare till patienten. Dvs. närstående kan inte ta beslut som rör vården för patienten enligt lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område. Närstående kan dock förmedla vad de känner till om den enskilde och dennes inställning i en aktuell fråga. Därigenom kan närstående bidra till att personalen får en bättre uppfattning om vad den enskilde själv skulle ha velat i en viss situation. Sådan information kan vara av stort värde när det gäller att t.ex. bedöma förutsättningarna för att patienten skulle ha samtyckt till den aktuella vården. Vidare finns det enstaka bestämmelser på hälso- och sjukvårdens område där närstående har tilldelats en särskild roll (se t.ex. 4 § transplantationslagen).Enligt 5 kap. 3 § patientlagen ska dock patientens närstående få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Bestämmelsen rör möjligheten för närstående att medverka dels i utformandet av vården, dels vid själva genomförandet av främst egenvård. Om patienten motsätter sig att en närstående medverkar anses det normalt sett inte lämpligt att involvera denne i vården.Ekonomiska och personliga angelägenheterDet är värt att nämna att det nu finns möjlighet att utse en person som tar hand om dina personliga angelägenheter, om du i framtiden inte längre kan ta hand om dem själv, genom en framtidsfullmakt. Tanken med en framtidsfullmakt är att den ska vara ett alternativ till att utse en god man eller en förvaltare, och därmed kan ge enskilda personer större integritet och självbestämmande i sina egna ekonomiska och personliga angelägenheter. Läs mer här och här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Vad kan man göra om någon som är skyldig pengar vägrar betala?

2019-01-18 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Jag har en bostadsrätt och har haft en hyresgäst som inte betalt för sig, jag har vräkt personen och han har flyttat.Men han har fortfarande inte betalt två månadshyror på 7500kr / månad, plus att han använt otroligt mycket el så jag har fått en räkning på 3000kr. Han lovade dyrt och heligt att betala när vi hade avstämning på städning vid utflyttandet. Kontrakt finns. Hur ska jag göra för att få betalt? Mvh
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du inte får betalt genom att vända dig till personen i fråga så kan du kontakta kronofogdemyndigheten och begära ett betalningsföreläggande.Ett betalningsföreläggande kan avse ett åläggande för hyresgästen att betala pengarna som denna person är skyldig dig (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).Hyresgästen kommer då att skickas ett brev och föreläggas att svara på ditt betalningsföreläggande. Hyresgästen kan då medge skulden och betala in denna till dig. Hyresgästen kan också låta bli att svara eller svara försent, vilket skulle medföra att kronofogdemyndigheten meddelar utslag och du kan få dina pengar tvångsvis (25 § och 42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning)Hyresgästen har också en möjlighet att bestrida föreläggandet, vilket betyder att man inte håller med om skulden. I sådana fall kan inte kronofogden göra mycket mer, utan man kommer istället överlämna tvisten till domstol, om du begär det (33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).Hur du bör gå vidareMitt råd till dig är att kontakta kronofogdemyndigheten för att få hjälp att utforma ett betalningsföreläggande. Om hyresgästen skulle bestrida detta så kan du som sista åtgärd gå till domstol med tvisten.Vänligen,

Hur ska fördelningen av efterarv ske om efterlevande make mottagit arv efter avlidne makes död

2019-01-18 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Behållningen i ett dödsbo består endast av likviden för en förra året försåld fritidsstuga, ca 1,2 milj. Gemensam stuga inköpt 1963. En make avled 1977, efterlevande maka avled 2018. Inga barn. Makan hade inga arvingar men ett testamente med utomstående förmånstagare. Makan hade fått några arv från 1979-1992 om ca 350000.Nu hävdar utredaren att dessa arv ska avräknas och i praktiken tilldelas testamentsinnehavaren. Men jag anser att dessa pengar inte finns kvar i boet utan är förbrukade sen tidigare. Vi, arvtagare till den först avlidne, hävdar att boet ska delas lika utan hänsyn till paragrafen i ärvdabalken.Tacksam om vi kan få ett vägledande svar.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make dör i ett äktenskap så ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). När en make går bort ärver den andra maken kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) med fri förfoganderätt. Det innebär att maken fritt får förfoga över tillgångarna och spendera dessa hur hen vill, men får alltså inte på något sätt testamentera bort eller på något vis ge bort kvarlåtenskapen i gåva. I ert fall skulle det därför innebär att änkan fick ärva allt efter sin man och fick alltså fritt förfoga över arvet. Nu när hon avlidit har i första hand syskon till den första avlidna maken rätt till så kallat efterarv (enligt 3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet beräknas genom en andel av kvarlåtenskapen (en kvot, man kommer fram till kvoten genom att vid bodelningen när första maken avled dividera arvet med den totala summan änkan erhöll (sin andel + makens)) som utgör den del som makan ärvde efter sin make. Det som sker med arvet nu är att kvoten av det som tillhörde maken ska räknas ut från makans totala kvarlåtenskap och sedan tilldelas till makens arvingar. Alltså ska man ta den procentsatsen som kvoten utgjorde och dra av det från det som finns kvar av änkans dödsbo. Om allting delades lika vid bodelningen är alltså kvoten 50 % och då ska alltså änkans kvarlåtenskap delas 50 % mellan hennes arvingar enligt testamentet och hennes makes. Att makan haft fått ett arv efter hennes make avlidit spelar ingen roll då man ändå ska dra av kvoten vid hennes död, man kan som huvudregel alltså inte ta hänsyn till att dessa pengar kommit in "extra" då makan haft äganderätt över den egendomen och således kunnat spendera de pengarna hur hon vill. Man får tänka på att om hon skulle spendera hela makens arv så har man som arvinge till maken ingen rätt att klander det heller. Ett undantaget till huvudregeln skulle dock vara om arvet hon mottog på 350 000 kr däremot hade villkoret att det skulle vara enskild egendom och makan sedan köpt något med det så kan den egendomen genom villkor i arvet också vara enskild egendom (enligt 7 kap. 2 § p. 3 och 6 ÄktB). Om hon dock sammanblandade de pengarna med resterande pengar och inte avskild de skulle det innebära att de ÄVEN om det varit villkorat som enskild egendom, har pengarna förlorat sin karaktär av enskild egendom då det inte går att urskilja vilka pengar som är giftorättsgods och vilka som är enskild egendom (exempel på detta kan man se i rättsfallet NJA 1992 s.773). Sammanfattningsvis så beror det på om pengarna som änkan fick i arv var villkorade som enskild egendom och om hon i så fall har avskilt dessa pengar från resterande. Om det inte varit villkorat eller om hon sammanblandat egendomen ska pengarna räknas som giftorättsgods och alltså ska arvet fördelas enligt kvoten (som då troligen är 50%) mellan hennes arvtagare och er arvingar från den förste avlidne maken. Hon kan nämligen som du säger förverka dessa pengar under sin livstid då hon hade full äganderätt till de. Om du har följdfrågor eller funderingar är du hjärtligt välkommen att kontakta mig på isabella.vasiliou@lawline.se så återkommer jag så fort jag kan! Vänligen,

Hindersprövning inför vigsel i Sverige

2019-01-18 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!Ska gifta mig med min thailändska flickvän i Thailand. Vilka dokument behöver vi fixa innan? Vi vill gifta oss borgerligt här i Sverige.
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inför vigsel i Sverige måste du ansöka om så kallad hindersprövning hos Skatteverket. Detta prövas enligt svensk lag (se 1 kap. 1 § första stycket lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, IÄL). Vidare innebär detta att en hindersprövning följer reglerna i 3 kap. äktenskapsbalken (ÄktB).Information om hur du gör en ansökan om hindersprövning kan du finna här. Prövningen innebär således att blivande makar måste vara över 18 år, inte vara nära släkt med varandra eller redan gift med någon annan (3 kap. 3 § ÄktB). Om kraven för hindersprövning är uppfyllt, så finns inga hinder mot att ingå äktenskap varav Skatteverket utfärdar intyg om detta (se 3 kap. 4 § ÄktB). Den som varken är eller skall vara folkbokförd här i landet skall vid hindersprövningen också visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.När hindersprövningen är klar så får du ett intyg om hindersprövningen och ett vigselintyg av Skatteverket. Intygen kan du be om få även på engelska. vänligen

Vad händer om man gör felaktiga avdrag i sin skattedeklaration?

2019-01-18 i Inkomstskatt
FRÅGA |Har en bekant som har dragit av 38000kr i resor till o från jobbet fast hon inte var berättigad till det.Har nu blivit anmäld till skattemyndigheten ett år efter av en anonym person.Vad kan hända?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man gör felaktiga avdrag i sin skattedeklaration kan det innebära att man har lämnat en oriktig uppgift vilket kan leda till skyldighet att betala skattetillägg. Oriktig uppgiftEn klart felaktig uppgift anses vara oriktig uppgift (49 kap. 5 § skatteförfarandelagen). Att yrka avdrag för utgifter som man i och för sig har haft men som inte är avdragsgilla utgifter kan innebära att man lämnat en oriktig uppgift. Det förutsätter att man inte redovisat på vilka grunder man har yrkat avdrag. Har man i sin deklaration skrivit in på vilka grunder man yrkat avdrag och öppet redovisat till vilket belopp man gör avdrag så är det inte en oriktig uppgift. Då har man själv i och för sig gjort en felbedömning och kommit till slutsatsen att man fått göra avdrag. Men eftersom man då har redovisat grunderna och omständigheterna så kan Skatteverket göra en riktig bedömning av avdragen vilket gör att uppgiften inte anses vara oriktig (49 kap. 5 § 2 st. skatteförfarandelagen). Om din bekant har gjort felaktiga avdrag utan att redovisa grunderna för detta kan det alltså innebära att hon lämnat en oriktig uppgift. SkattetilläggOm man lämnar en oriktig uppgift i sin deklaration som påverkar skatten så kan man bli skyldig att betala skattetillägg (49 kap. 4 § skatteförfarandelagen). Skattetillägget utgörs i så fall av 40 % av den skatt som din bekant har sluppit genom att göra det felaktiga avdraget (49 kap. 11 § skatteförfarandelagen). Alltså om vi antar att skattesatsen för din bekant är 30 % så skulle hon ha betalat 38 000x0.3= 11 400 kr mer i skatt om hon inte gjort avdragen. Skattetillägget blir sedan 40 % av 11 400 kr, alltså 4 560 kr. Detta är alltså ett exempel på hur det skulle kunna bli, men Skatteverket kan komma att göra bedömningar som leder till andra slutsatser. Man kan bli befriad från skattetillägg om det anses oskäligt att ta ut det på grund av att felaktigheten berott på ålder, hälsa, felbedömning av en regel m.m. (51 kap. 1 § skatteförfarandelagen). SkattebrottDen som på detta sätt lämnar oriktiga uppgifter kan även begå skattebrott (2 § skattebrottslagen). Detta kräver dock att det förelegat uppsåt. För att bli skyldig att betala skattetillägg krävs däremot inte att man haft uppsåt. Man kan inte både bli skyldig att betala skattetillägg och bli åtalad för skattebrott. Har man påförts skattetillägg på grund av att man lämnat en oriktig uppgift kan man alltså inte bli åtalad och riskera att bli straffad på grund av samma oriktiga uppgift. Hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Sälja ägarandel i handelsbolag

2019-01-18 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag vill sälja min del av vårat handelsbolag, men den andra delägaren är skeptisk till detta, får jag sälja min del hur jag vill eller avsluta min del på något vis? Hur skall jag göra för att det ska gå så fort och smidigt som möjligt att bli av med min del? Och hur räknar man ut ett försäljningsvärde på ett handelsbolag? Jag måste väl kunna bli av med min del även fast den andra delägaren inte vill detta?
Sara Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du kan sälja din andel i ett handelsbolag. Reglerna om detta finner man i lag om handelsbolag och enkla bolag (BL).Vad säger lagen? I ett handelsbolag råder avtalsfrihet mellan delägare, 2 kap. 1 § BL. Detta innebär att delägare är fria att själva bestämma sina interna relationer och vilka rättigheter/skyldigheter som ska gälla. I din fråga framgår inte om det finns något avtal mellan er delägare som reglerar försäljning av ägarandel. Skulle det finnas ett avtal, får din fråga i första hand försöka besvaras med hjälp av avtalet. Skulle det dock inte finnas någon reglering gällande försäljning av delägares andel i avtalet blir ovan nämnda lag aktuell. Utgångspunkten är att en ny bolagsman inte får inträda i ett handelsbolag utan samtycke från övriga bolagsmän (vilket blir aktuellt om du skulle sälja din andel), 2 kap. 2 § BL. För att du ska kunna sälja din andel krävs således samtycke från den andra delägaren. Det finns dock möjlighet för en bolagsman att i vissa fall säga upp bolagsförhållandet. Dessa regler återfinns i 2 kap. 24-25 §§ BL och de innebär att ett bolag upplöses. Rätten att kunna säga upp bolagsavtalet beror på om bolagsavtalet löper på obestämd eller bestämd tid, 2 kap. 24 § BL. Skulle bolagsavtalet löpa på obestämd tid har varje delägare rätt att säga upp bolagsavtalet med sex månaders uppsägningstid. Denna uppsägningsrätt är fri, vilket innebär att det inte behövs anges någon grund för uppsägningen. Skulle däremot bolagsavtalet löpa på bestämd tid kan avtalet inte sägas upp med stöd av 2 kap. 24 § BL. Bolaget inträder istället i likvidation när den avtalade tidsfristen har löpt ut. Det vanliga är dock att avtalet löper på obestämd tid. Vad gäller i ditt fall? Det första som du får göra är således att undersöka om det finns något avtalat mellan dig och den andra delägaren gällande försäljning av ägarandel. Om så inte är fallet blir lagens bestämmelser aktuella. Nästa steg blir att avgöra om bolagsavtalet löper på en bestämd eller obestämd tid. Skulle bolaget löpa på en obestämd tid kan du säga upp bolagsavtalet med stöd av 2 kap. 24 § BL. Istället för att bolaget då likvideras kan den andra bolagsmannen utesluta sig som bolagsman, med stöd av 2 kap. 30 § BL. I sådant fall ska du erhålla ett lösenbelopp som kan antas motsvara det som du skulle ha erhållit om bolagsskifte hade ägt rum. Om inte så sker, upplöses bolaget. Med detta sagt hoppas jag att du fått svar på din fråga. Skulle du ha några fler funderingar är du varmt välkommen att ta kontakt med oss igen.Med vänliga hälsningar,