Vilken testamenterad egendom tas laglotten från?
Hej! Min farmors vän har avlidit och efter sig har han lämnat ett testamente där det står att hans lägenhet med tillbehör ska tillfalla hans sambo och övriga tillgångar ska tillfalla min farmor. Hans enda son står då enligt testamentet arvslös. Sonen meddelade till sambon inom sex månader från delgivelse att han vill ha ut sin laglott.
Lägenheten med tillbehör är värd ca 500.000kr och hans övriga tillgångar är värda ca 300.000kr. Övriga tillgångar innebär 250.000kr i pengar och 50.000kr i en bil. Vilket ger sonen en laglott på 400.000kr.
Mina frågor är varifrån ska sonens laglott utges? Har hört något om att penninglegat ska utges före saklegat. Innebär det att min farmors 250.000kr först ska utges till sonen och sedan ska han få ut 150.000kr på lägenheten och bilen? Hur skulle man i sådant fall avgöra om det är min farmors bil eller sambons lägenhet som ska delas med sonen? Dessutom undrar jag om det spelar någon roll att han bara har meddelat sambon och inte min farmor, alltså bara den ena testamentstagaren att han vill ha ut sin laglott.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om arv, testamente och laglott finns i ärvdabalken (ÄB).
För det första kan sägas att om det står något i testamentet om i vilken ordning egendomarna ska utges så gäller det i första hand. Om det inte framgår något av testamentet får man istället gå efter lagens ordning. Enligt 7 kap. 3 § ÄB är det som går först saklegat – det vill säga att arvlåtaren har testamenterat en viss egendom till en testamentstagare. Därefter kommer penninglegat vilket är en särskild summa pengar som testamenterats. Efter det kommer universella förordnanden som inte avser någon särskild egendom. Eftersom att din farmor har ett universellt förordnande är det i första hand från hennes förordnande som laglotten ska tas. Vad gäller de saklegat som utgetts enligt testamentet är nedsätts dessa därefter proportionellt, vilket bör innebära att lika mycket tas från bilen och lägenheten så långt det går för att täcka resten av laglotten.
7 kap. 3 § ÄB är emellertid en tolkningsregel vilket innebär att man försöker tolka vad som var arvlåtarens vilja. Det kan därför i vissa fall vara mest i överensstämmelse med arvlåtarens vilja att sätta ner de olika testamentsförordnandena lika mycket.
För att få ut sin laglott ska en bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Detta kan antingen ske genom att denne väcker talan om detta eller genom meddelande till testamentstagaren om att denne vill jämka testamentet och få ut sin laglott. Det framgår emellertid inte av lagtexten huruvida det krävs att alla testamentstagare meddelas.
Med vänliga hälsningar
