Vilken rätt har särkullbarn till viss egendom?

FRÅGA
Hej! Min mamma har gått bort och lämnat efter sig särkullbarn samt ett barn med efterlevande make. Det finns inget testamente eller äktenskapsförord och arvsskiftet är inte undertecknat. Efterlevande maken vill inte dela med sig av lösöret, vi särkullbarn får inte se vad som finns och han säger att han eventuellt ska sälja mammas smycken. Vilka regler gäller, vad har vi särkullbarn för rättigheter till mammas lösöre? Ärver efterlevande make mammas smycken och personliga tillhörigheter? Tacksam för svar
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar hur lösöret efter din mamma ska fördelas. I mitt svar kommer jag att utgå ifrån att lösöret inte utgör enskild egenom.

I Ärvdabalken (ÄB) regleras hur ett arv lagligen ska delas upp. Arvingarna delas in i klasser - i första hand är det arvlåtarens barn som ärver (bröstarvingarna), se 2 kap. 1 § ÄB. I arvsordningen prioriteras dock en efterlevande make före gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB. De gemensamma barnen har rätt till arv genom efterarv, vilket innebär att barnen får sin arvslott då även den efterlevande maken avlider. Särkullbarn har däremot rätt att direkt efter sin förälders död få ut sitt arv. Din mammas och hennes makes gemensamma barn kommer att ha rätt till del av arvet i ett senare skede, genom efterarv. Du och övriga särkullbarn har däremot rätt till er andel direkt.

Inledningsvis ska det göras en bouppteckning. Eftersom din mamma var gift ska även en bodelning göras. Alla som har rätt till arvet blir dödsbodelägare, se 18 kap. 1 § ÄB. Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta egendomen. Det betyder att du och övriga delägare naturligtvis har rätt till insyn i dödsboet.

Utgångspunkten vid en bodelning är att makarnas egendom (giftorättsgodset) hälftendelas. Vid lottläggningen ska vardera make huvudsakligen få sin egen egendom, eller den del av egendomen som maken önskar ( tex. lösöre i form av smycken). Samma rätt gäller även för en avliden makes rättighetsinnehavare. Det finns dock inte någon regel som kan tillämpas för att ta hänsyn till affektionsvärde på egendom. I huvudsak ska dock varje delägares önskemål tillgodoses så långt som möjligt. Då den faktiska fördelningen av egendomen sker enligt 23 kap. 3 § ÄB bör dina önskemål tas i beaktande.

Om ni (delägarna i dödsboet) inte alls kan komma överens om hur arvet ska fördelas, kan ni även begära att en skiftesman på tingsrätten gör arvskiftet.

Vänligen,

Ellen Hägerström
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (825)
2019-05-20 Möjligt att begära tilläggsbouppteckning då testamente inte inkluderades i bouppteckningen?
2019-05-18 Hur fördelas en bostadsrätts värde vid ena partens dödsfall?
2019-05-15 Hur ge bort bostadsrätt som delvis ägs av dödsbo?
2019-05-11 Vilken rätt har särkullbarn till viss egendom?

Alla besvarade frågor (69227)