Vilken påföljd kan det bli om man döms för bedrägeri? Kan det vara bra att anlita en försvarare?

2021-08-29 i Påföljder
FRÅGA
Hej! Min man är just nu misstänkt för bedrägeri, han har aldrig varit misstänkt förut eller blivit dömd, är alltså ostraffad, är idag 34 år gammal har fru och två barn och har fast jobb sedan några år tillbaka. Har ännu inte fått veta vad det gäller mer än att han ska in på förhör misstänkt för bedrägeri. Har homom veterligen begått EN oaktsam handling för 2-3 år sedan då en person vilseleder honom till att skriva på ett papper så denne kunde ta ut pengar från en bostadsförening vi var medlemmar i. Detta fick han veta i efterhand när det uppdagades av övriga medlemmar men att detta ska ha blivit löst genom att hon betalat tillbaka summan hon enligt henne "lånade". Detta är det enda som kan ha hänt men tycker det känns osannolikt då det ska vara löst. Avsade sig försvarare när polisen ringde då han inte gjort något. Var detta dumt? Om han skulle bli dömd, vilket straff tror du att han skulle kunna få?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!

Läs detta först – Jag börjar med att kommentera din fråga om ev. påföljd om det nu är så att din man blir dömd, för att sedan kort säga något om anlitandet av en försvarare. Frågor om påföljdsbestämning är ofta svåra och invecklade, och av nödvändighet kommer även mitt svar i den delen bli väldigt utförligt. Vill du bara ha ett snabbt, sammanfattat svar på dina frågor kan du titta alldeles i slutet på vad jag skriver här.

Vilken påföljd kan bli aktuell här? Du anger att det är bedrägeri din man är misstänkt för, så jag tar detta brott som utgångspunkt för mitt svar. Inledningsvis framgår av brottsbalken (BrB) 9 kap. 1 § att påföljden för bedrägeri är fängelse i högst två år. Detta säger dock egentligen i praktiken ingenting om vilken påföljd som blir aktuell, med undantag för att maxpåföljden är just fängelse i två år. Hur påföljden därefter bestäms inom denna s.k. strafflatitud/straffskala sker i det konkreta fallet med hjälp av främst BrB 29 och 30 kap.

Utgångspunkten för bestämmandet av påföljd nämns i BrB 29 kap. 1 § och är det så kallade straffvärdet hos brottet eller (för fall där det rör sig om flera brott) den samlade brottsligheten. Vid bedömningen av straffvärdet beaktar man:

- dels vad brottet/brottsligheten objektivt sett haft för verkningar, dvs. den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit,

- dels gärningsmannens subjektiva inställning eller grad av klandervärt tänkande/resonerande när brottet begicks, dvs. "vad den tilltalade insett eller borde ha insett" om brottets verkningar, samt de avsikter eller motiv som gärningsmannen haft.

Detta innebär alltså lite förenklat att ju större skada/kränkning/fara gärningen kan sägas ha medfört, respektive ju mer ont uppsåt eller klandervärda avsikter gärningsmannen haft, desto högre anses "straffvärdet" för gärningen vara. Omvänt kan sägas att en gärning som kanske egentligen inte varit så skadlig/farlig i det konkreta fallet, och/eller om gärningsmannen kanske inte insåg eller menade något särskilt illa med den, leder detta till att straffvärdet anses vara lägre.

I ert fall nämner du att din man vilseletts (och alltså kan sägas ha varit ovetande) om vad han gjorde och inte tycks ha haft någon aning om vad påskrivandet av pappret fått för verkningar. Dessutom tycks den faktiska "objektiva" skadan ha gottgjorts (om den uppgiften nu stämmer) genom att de uttagna pengarna betalats tillbaka till föreningen. I övrigt kan jag ju inte säga så mycket om situationen om det nu inte skulle röra sig om denna händelse, men i mitt svar utgår jag för enkelhetens skull från att det är denna som polisen har i åtanke.

Straffvärdet för detta misstänkta bedrägeri i ert fall kan utifrån detta resonemang sägas vara tämligen lågt. Blir det då ens tal om fängelse i din mans fall? Till att börja med framgår tydligare, genom BrB 26 kap. 1 § andra stycket, att längden på ett eventuellt fängelsestraff i detta fall får bestämmas inom intervallet 14 dagar till två år. Dock måste domstolen i varje fall göra en avvägning huruvida fängelse är den "rätta" påföljden jämfört med icke-frihetsberövande alternativ. Detta framgår i BrB 30 kap. 4 § där det anges att domstolen vid påföljdsvalet ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, bland annat så kallade "billighetsskäl" dvs. ömmande eller förmildrande omständigheter som listas i BrB 29 kap. 5 § (jag återkommer till dessa).

Som skäl för fängelse får domstolen enligt BrB 30 kap. 4 § andra stycket endast beakta tre saker (och måste kunna luta sig mot åtminstone en av dessa tre saker), nämligen:

- att brottets straffvärde påkallar det (dvs. att straffvärdet är så högt att det motiverar fängelse). I praxis anses det att straffvärdet måste vara så allvarligt att det kan sägas motsvara fängelse i minst ett år, enligt ett förarbetsuttalande (på s. 100 i denna länk) som domstolarna regelmässigt följer.

- att brottet är av en sådan art att det motiverar fängelse (här kan kort sägas att bedrägeri dock inte anses vara ett s.k. "artbrott" och alltså inte leder till fängelse bara för att det är tal om bedrägeri i sig).

- att gärningsmannen nu återfallit i brott (i lagtextens ord "att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott").

I ert fall kan jag inte se att det är tal om något av dessa skäl för fängelse. Domstolarna brukar enligt praxis bestämma straffvärdet till ganska nära minimum i straffskalan om det inte är tal om svårare händelser, dvs. motsvarande 14 dagars fängelse i ert fall. Det är ju som sagt tal om en ganska (relativt sett) "mild" handling din man råkat företa sig, så straffvärdet i ert fall motsvarar förmodligen 14 dagars fängelse. Straffvärdet motiverar alltså knappast fängelse här. Inte heller är det tal om något "artbrott", och du anger dessutom att din man inte begått brott (åtminstone inte blivit lagförd för något brott) tidigare.

Som skäl mot fängelse (dvs. skäl för en icke-frihetsberövande påföljd) kan nämnas t.ex. följande skäl (som skulle kunna vara relevanta i ert fall beroende på de närmare omständigheterna) som listas i den ovan nämnda BrB 29 kap. 5 §:

- en ovanligt lång tid har förflutit sedan brottet begicks "i förhållande till brottets art" (det har i ert fall gått hela 2-3 år sedan det misstänkta brottet ska ha begåtts)

- din man lider men av att han på grund av brottet blir/kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårhet i yrkes- eller näringsutövning (din man har ju fast jobb, och fängelse skulle kunna leda till att han tvingas sluta, något ni bör påpeka om så är fallet)

- någon annan omständigheter föreligger som påkallar att din man får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (här nämns som exempel i förarbetena och den rättsliga litteraturen att ett straff på ett orimligt sätt drabbar någon annan, särskilt barn såsom era egna).

Mot bakgrund av detta finns det alltså egentligen ingenting som talar för att din man bör dömas till fängelse, utan snarare desto mer som talar MOT detta (om han nu skulle bli dömd för det påstådda bedrägeriet). Vad är då de tänkbara alternativa, icke-frihetsberövande påföljderna?

Villkorlig dom anses vara en lindrigare påföljd än fängelse, och innebär helt enkelt i praktiken att den tilltalade bara får en slags "varning" och alltså inte får något straff, men däremot en prövotid på två år (se BrB 27 kap. 3 §). Vid påföljdsvalet ska rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det "saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet". Ett annat skäl för villkorlig dom är att den tilltalade samtycker till samhällstjänst. Detta framgår av BrB 30 kap. 7 §. Villkorlig dom ska som utgångspunkt förenas med dagsböter enligt BrB 27 kap. 2 § och BrB 30 kap. 8 § (även om böter inte ingår i straffskalan för bedrägeri).

Skyddstillsyn anses också vara lindrigare än fängelse, och innebär i korthet att den tilltalade släpps fri men sätts under prövotid på tre år samt övervakning (se BrB 28 kap. 4 och 5 §). Skyddstillsyn får förenas med dagsböter (även om böter inte föreskrivs för bedrägeri) men inte som utgångspunkt, utan om det krävs med hänsyn till straffvärdet, brottets "art" eller den tilltalades tidigare brottslighet. Detta framgår av BrB 28 kap. 2 § samt 30 kap. 10 §.

Det är dessa två påföljder jag kan tänka mig att det eventuellt blir fråga om för din man. Vilken av dessa det faller på kan jag så klart inte uttala mig om, men valet görs alltså i princip utifrån de kriterier jag nyss nämnt. Om jag ska säga något om er situation kan jag tänka mig att din man, om han döms, får villkorlig dom (kanske inte ens i kombination med böter) med tanke på att situationen med föreningen tycks ha löst sig själv över tid, din man inte lär begå brott igen, och för att jag har svårt att se varför påföljden skulle behöva vara mer kännbar/ingripande än en slags "varning" i ert fall.

Något om anlitandet av försvarare – Den misstänkte får själv föra sin talan, men denne får så klart även biträdas av försvarare. Detta anges i rättegångsbalken (RB) 21 kap. 1 och 3 §.

Dessutom anges i RB 21 kap. 3a § att offentlig försvarare (främst en advokat, enligt RB 21 kap. 5 §) på begäran ska förordnas för den som är misstänkt för ett brott där det inte är föreskrivet lindrigare straff än sex månaders fängelse. Eftersom det är föreskrivet ett strängare straff än så för bedrägeri har alltså din man rätt att begära en offentlig försvarare. En privat försvarare får ni anlita själva om så önskas, alldeles oavsett om han har rätt till en offentlig försvarare eller inte.

Det är svårt att generellt säga om det är rätt/fel eller dumt/klokt att anlita en försvarare, vilket du ju undrar. Det beror ju på hur ens egna förutsättningar (t.ex. ekonomiska) och preferenser som misstänkt/tilltalad ser ut. En privat försvarare anlitar man på vanlig avtalsbasis och man betalar denne själv enligt avtalet. Även en offentlig försvarare kan kosta pengar om man döms för brottet, då man i så fall kan få stå för hela försvarskostnaden själv enligt RB 31 kap. 1 § som en del av rättegångskostnaderna. Allmänt sett har man nog mycket att vinna på att anlita en försvarare och således inte behöva stå ut med mer tråkigheter från de rättsvårdande myndigheternas sida än vad som egentligen behövs – en försvarare är ju ett sätt att "dämpa fallet". Som det heter i RB 21 kap. 7 § ska en försvarare "med nit och omsorg" tillvarata den misstänktes rätt och i det syftet "verka för sakens riktiga belysning". Åtminstone om du och din man har råd tror jag personligen att ni gör bäst i att anlita en försvarare i den fortsatta processen.

Sammanfattningsvis, och i korthet, tror jag att påföljden (om din man nu skulle dömas för det påstådda bedrägeriet) blir tämligen lindrig, sannolikt villkorlig dom eller skyddstillsyn. Det kan också vara en bra idé att anlita en försvarare i det här ärendet.

Hoppas mitt svar har varit till hjälp för er!

Med vänlig hälsning,

Kevin Läräng
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Påföljder (1586)
2021-10-25 Villkorlig frigivning och avdrag för tid i häkte
2021-10-13 VAL AV PÅFÖLJD VID NARKOTIKABROTT
2021-10-12 PÅFÖLJD VID NARKOTIKABROTT OCH GROVT VAPENBROTT
2021-10-10 Kan man begära ett fängelsestraff istället för att betala böter?

Alla besvarade frågor (96515)