Vilken brottsrubricering aktualiseras vid bilstöld och varför?
Hej! Jag kan inte hitta svar till följande frågan: I de flesta fall när en bil själs och det senare väcks åtal brukar rubriceringen av brottet blir något annat än stöld. A) förklara varför. B) vad brukar rubriceringen vara? tack på förhand
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
För att upplägget på mitt svar ska bli så bra som möjligt kommer jag att börja med att besvara fråga B, det vill vilken brottsrubricering som brukar aktualiseras i den nämnda situationen, för att därefter besvara fråga A, alltså varför den angivna brottsrubriceringen brukar aktualiseras istället för stöld.
Vilken brottsrubricering brukar aktualiseras vid "bilstöld"?
Brottsrubriceringen "tillgrepp av fortskaffningsmedel" brukar aktualiseras i sådana situationer. Brottet regleras i 8 kap. 7 § brottsbalken där det framgår följande:
"Den som olovligen tar och brukar ett motorfordon eller annat motordrivet fortskaffningsmedel som tillhör någon annan döms, om gärningen inte är belagd med straff enligt 1, 2 eller 4–6 §§, för tillgrepp av fortskaffningsmedel [...]"
För att dömas för tillgrepp av fortskaffningsmedel krävs det alltså att man dels:
1. Olovligen tar och brukar ett fortskaffningsmedel som tillhör någon annan, och dels
2. Att gärningen inte är straffbelagd enligt 8 kap. 1-2 eller 4-6 § brottsbalken.
De nämnda lagrumen, 8 kap. 1-2 och 4-6 § brottsbalken, avser stöld och rån. Tillgrepp av fortskaffningsmedel aktualiseras alltså bara om gärningspersonen inte kan dömas för stöld eller rån.
Varför brukar brottsrubriceringen bli tillgrepp av fortskaffningsmedel istället för stöld?
Som nämnts ovan kan brottsrubriceringen tillgrepp av fortskaffningsmedel aktualiseras endast om gärningen inte anses som stöld. För att förstå varför en gärning i vissa fall inte kan anses utgöra stöld måste man veta vad stöld innebär i rättslig mening. I 8 kap. 1 § brottsbalken framgår följande:
"Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld [...]"
För att stöld ska föreligga krävs alltså:
1. Att man tar något olovligen (även här kan det exempelvis handla om en bil)2. Att man har uppsåt att tillägna sig föremålet (ett så kallat tillägnelseuppsåt), och3. Att tillgreppet innebär skada.Den viktigaste skillnaden mellan brottsrubriceringarna tillgrepp av fortskaffningsmedel och stöld är att stöld kräver tillägnelseuppsåt, vilket tillgrepp av fortskaffningsmedel inte gör. Att man har uppsåt att tillägna sig något innebär i detta sammanhang att man har som avsikt att göra föremålet till sitt eget. Avsikten ska alltså vara att behålla föremålet och förfoga över det som sitt.
Vad som utmärker "bilstölder" från andra typer av tillgrepp är att gärningspersonen ofta använder bilen tillfälligt för att sedan överge den. I dessa situationer kan inte gärningspersonen dömas för stöld eftersom hen genom att överge bilen inte anses ha som avsikt att behålla den, vilket följaktligen innebär att tillägnelseuppsåt inte föreligger. Lagstiftarens avsikt med att införa brottsrubriceringen tillgrepp av fortskaffningsmedel var just att fånga upp sådana situationer där gärningspersonen på grund av avsaknaden av tillägnelseuppsåt inte kan dömas för stöld.
Sammanfattning
För att man ska dömas för stöld krävs det att man har uppsåt att tillägna sig stöldobjektet, vilket ofta inte är fallet när man olovligen tar någons bil. Eftersom brottsrubriceringen tillgrepp av fortskaffningsmedel inte kräver tillägnelseuppsåt blir den rubriceringen ofta tillämplig istället för stöld när tillägnelseuppsåt inte kan bevisas.
Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!
Med vänliga hälsningar,
