Om stöld och ringa stöld samt förhör och konsekvenser
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline. Jag kommer att skriva lite generellt om brottet ringa stöld och brottet stöld av normalgraden och vad du i övrigt bör tänka på. Jag kommer att använda mig av Brottsbalken (BrB) samt Rättegångsbalken (RB) för att besvara din fråga. I slutet av mitt svar framgår en sammanfattning.
Stöld
Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år. Är detta brott med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms för ringa stöld till böter eller fängelse i högst sex månader (8 kap. 1-2 §§ BrB). Ringa stöld aktualiseras ofta i samband med butiksstölder. Frågan om när brottet ska anses fullbordat är dock beroende av butikens utformning. Fullbordanspunkten inträder först när hela varan har passerat den gräns som markerar att den inte längre står under butikens kontroll. Denna gräns kan utgöras av butikens utgång, kassaspärren – vilken i praxis jämställs med slutet på transportbandet vid kassan – eller en klart avgränsad avdelning inom butiken dit varan förs. Vad gäller värdegränsen mellan stöld och ringa stöld i butik har Högsta domstolen fastslagit att denna uppgår till 1 000 kronor (NJA 2009 s. 586, mål B 5097-08). Högsta domstolen har i NJA 2019 s. 951 satt gränsen på 1250 kr mellan ringa och normalgraden, för butiksstölder. Troligtvis ligger du på normalgraden utifrån vad du berättat.
För att du ska kunna dömas för ringa stöld måste du emellertid ha agerat med uppsåt (1 kap. 2 § BrB). Det finns tre olika typer av uppsåt
- Avsiktsuppsåt
- Gärningsmannen avser att åstadkomma en följd med sin handling eller vet om att en särskild omständighet föreligger.
- Insiktsuppsåt
- Gärningsmannen inser att följden praktiskt taget kommer att inträffa eller att det praktiskt taget är säkert att omständigheten föreligger, men är inte likgiltig inför detta.
- Likgiltighetsuppsåt
- Gärningsmannen inser att det finns en viss risk att följden skulle inträffa eller en viss omständighet föreligga, och gärningsmannen är likgiltig inför riskens förverkligande eller att omständigheten föreligger.
- Den “lägsta” formen av uppsåt, angränsar på oaktsamhet.
Om ingen av uppsåtsformerna förelegat har du inte begått ett brott. Om detta tydligt kan påvisas under förundersökningen så kan åklagaren/polisen välja att lägga ned förundersökningen, annars kommer det gå vidare till en påföljd som åklagaren kan dela ut, eller en domstolsförhandling.
Du kan förklara att detta var ett misstag och berätta det vid förhöret och en eventuell rättegång. Domstolen, såväl som en åklagare, kan komma att väga in dessa omständigheter vid bedömningen. Domstolen beaktar allt som förekommit vid rättegången men det är upp till domstolen att avgöra vilken betydelse olika omständigheter ska ha (35 kap. 1 § RB). Att erkänna stöld kan ibland leda till en snabbare och enklare rättsprocess, och det kan i vissa fall innebära en mildare påföljd än om man nekar och sedan ändå döms (29 kap. 5–6 §§ BrB). Det kan även resultera i att åtal inte väcks alls (se mer nedan).
Om du känner att du har tillräckligt med bevis för att visa att det var ett misstag, kan det vara bättre att argumentera för detta. Ett erkännande skulle också innebära att du hamnar i belastningsregistret, vilket kan påverka din framtid, så det är en viktig faktor att väga in.
Strafföreläggande
Vid mindre allvarliga brott får åklagaren utfärda ett strafföreläggande till en brottsmisstänkt person, istället för att väcka åtal (48 kap. 1 § RB). Strafföreläggande kan endast utfärdas vid brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom under förutsättningen att den misstänkte erkänt brottet (48 kap. 2 § RB). Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom som vunnit laga kraft och antecknas i belastningsregistret (48 kap. 3 § RB). Om strafföreläggandet inte accepteras av den misstänkte måste åklagaren väcka åtal i domstol.
Bötesstraff får föreläggas genom strafföreläggande för brott där böter ingår i straffskalan (48 kap. 4 § första stycket RB). Villkorlig dom får föreläggas genom ett strafföreläggande om det är sannolikt att rätten i en domstol skulle döma till sådan påföljd (48 kap. 4 § andra stycket RB). Villkorlig dom ska som huvudregel förenas med böter (30 kap. 8 § brottsbalken).
Straffvarning
Om någon har begått ett enklare brott och inte har fyllt 18 år kan åklagaren besluta att inte väcka åtal. Man får alltså ingen påföljd för brottet, utan man får då en såkallad straffvarning, (16 § lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Om man begår ett nytt brott kan straffvarningen återkallas och åtal väckas för både det gamla brottet och det nya.
Utfärdande av straffvarning innebär alltså att åklagaren väljer att inte väcka åtal för ett misstänkt brott och att den unge därmed slipper en påföljd. Liksom en dom registreras dock en straffvarning i belastningsregistret. Straffvarningen bort ur belastningsregistret 3 år efter det att den utfördes, (17 § 11 punkten b i lagen om belastningsregister).
Åtalsunderlåtelse
Åtalsunderlåtelse är en typ av åtgärd som åklagaren kan besluta om som också innebär att åtal inte väcks, och att man inte får något straff. Det krävs att man erkänner brottet för att kunna få åtalsunderlåtelse och det förutsätter inte någon specifik ålder på den misstänkte. Likt vid straffvarning ska inget enskilt eller allmänt intresse åsidosättas genom åtalsunderlåtelsen. Den får meddelas om straffvärdet inte är mer än böter eller villkorlig dom, eller om den misstänkte begått ett annat brott som i sig innebär att det aktuella brottet straffvärde inte kommer göra något skillnad i det totala straffet, (20 kap. 7 § rättegångsbalken).
Val av påföljd vid huvudförhandling i domstol
Om brottet åtalas i domstol, och rätten anser att det är påkallat med fängelsestraff (om det finns på straffskalan), kan rätten välja att istället döma ut villkorlig dom som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömde begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med t.ex. dagsböter eller samhällstjänst.
Vid val av påföljd skall rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Såsom särskilda skäl för villkorlig dom i stället för fängelse kan rätten beakta, om den tilltalade samtycker till att domen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter (30 kap. 7 § BrB). Om någon är ostraffad sedan tidigare och straffvärdet (hur allvarligt brottet anses vara) inte är för högt så döms oftast villkorlig dom ut istället för fängelsestraff. Detta för att det finns en presumtion i svensk rätt om att ett straffvärde motsvarande mindre än ett år i fängelse ska som utgångspunkt resultera i annan påföljd än fängelse.
Straffvärdet för gärningen du begått kommer troligtvis vara så lågt att endast dagsböter och villkorlig dom är påkallat - beroende på såklart den exakta summan d påstås ha stulit för. Således blir inte fängelsestraff med största sannolikhet något aktuellt. Om det ligger på bordet är det fullt möjligt att du får ett strafföreläggande utskickat till dig som du kan skriva under, eller inte - om du hellre vill tvista om det i en rättegång. Vad som händer är dock svårt att säga med full säkerhet.
Om du döms för stöld (eller får ett strafföreläggande) kan påföljden bli dagsböter. Dagsböter bestäms utifrån två faktorer (25 kap. 2 § BrB):
- Brottets allvarlighetsgrad (hur många dagsböter man får, minst 30 och högst 150).
- Ens ekonomi (hur mycket varje dagsbot blir i kronor, minst 50 kr och högst 1000 kr).
Försvarare och rätten till att vara tyst
Om ett misstankesförhör hålls med dig så har du vissa rättigheter enligt 21 kap. 3 a § RB. Utgångspunkten är att den misstänkte endast ska förordnas en offentlig försvarare, om han eller hon så begär det. I fall den misstänkte begär det, ska rätten förordna en offentlig försvarare för honom eller henne om (a) den misstänkte är anhållen eller häktad eller (b) det för brottet som den misstänkte är misstänkt för inte är föreskrivet lindrigare straff än 6 månader (21 kap. 3 a § 1 st. RB). Eftersom ringa stöld kan ge lindrigare straff än 6 månader i fängelse kan inte en offentlig försvarare anordnas på den punkten. En offentlig försvarare kan dock förordnas därutöver
- om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
- om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
- om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.
Du har även rätten att vara tyst när du blir förhörd. Du är inte tvingad till att svara på frågorna. Att svara på frågorna kan dock vara både till fördel och nackdel för dig. Du bör begära en offentlig försvarare. Om en sådan inte kan anordnas till dig, kan du anlita en privat försvarare, om du så vill.
Staten betalar kostnaden för den offentlige försvararen. Om du frikänns behöver du inte betala tillbaka något till staten. Om du döms för brottet blir man vanligtvis skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader, men det beror på din inkomst. En privat försvarare måste du bekosta på egen hand. Om domstolen friar dig i en potentiell rättegång kan du ansöka om att staten ersätter de kostnader du har haft. Men det finns begränsningar i hur mycket ersättning som kan betalas ut. En privat försvarsadvokat får i regel motsvarande ersättning som en offentlig försvarare får. Det är domstolen som avgör hur stor ersättning som betalas ut.
Sammanfattning
Du verkar uppfylla de objektiva rekvisiten för brottet stöld. Det måste dock påvisas att du agerat med uppsåt. Om du är samarbetsvillig och erkänner till stöld så är det troligt att åklagaren erbjuder dig ett strafföreläggande. Ett sådant kan leda till dagsböter eller, beroende på omständigheterna och värdet på det stulna, även villkorlig dom i kombination med böter. Ett strafföreläggande innebär att det inte blir någon rättegång, men det kommer att synas i belastningsregistret. Om du nekar till brott och inte accepterar ett strafföreläggande så blir det en domstolsförhandling. Då måste åklagaren kunna styrka att du agerat med uppsåt, medan du har rätt att lägga fram bevisning och argument till ditt försvar. Du har alltid rätt att begära en offentlig försvarare, men i ditt fall där du kanske ligger på gränsen mellan stöld och ringa stöld är det inte så sannolikt att du får en tilldelad endast baserat på brottet. Om du inte får offentlig försvarare har du fortfarande rätt att anlita en privat. Du har även rätt att vara tyst under polisförhör och inte svara på några frågor om du inte vill. Skulle du dömas för stöld i domstol varierar påföljden beroende på omständigheterna. Är det första gången och värdet inte särskilt högt blir det ofta dagsböter, men vid högre värde eller om du har tidigare domar för liknande brott kan villkorlig dom eller fängelse bli aktuellt.
Mvh
