Vilka skillnader och likheter finns mellan kommunallagen och förvaltningslagen (främst jäv och överklagande)?
Hej!
Jag är nyfiken på vilka skillnader samt likheter som finns mellan kommunallagen och förvaltningslagen. Jag har sett att ni tidigare fått denna fråga men eftersom svaret där baseras på en tidigare version av lagstiftningen så ställer jag gärna frågan på nytt då bägge lagarna numera syftar till versionen från 2017 istället för 1991.
Det jag främst är ute efter är skillnader/likheter gällande reglerna för jäv samt reglerna för överklagande.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Då regelverket är omfattande kommer frågan att besvaras övergripande. Hänvisningar finns dock till de regler som berör det aktuella området.
Vad har förvaltningslagen och kommunallagen för innehåll?
Förvaltningslagen (FL) är tillämplig i fråga om handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheter och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna (1 § första stycket FL). Lagen innefattar bestämmelser om grunderna för god förvaltning och allmänna krav på handläggningen av ärenden. Vidare regleras hur ärenden inleds och åtgärder när handlingar ges in. Därtill finns regler om beredning av ärenden, myndighetens beslut, rättelse och ändring av beslut samt regler om överklagande.
Kommunallagen (KL) reglerar formerna för den kommunala demokratin. Lagen innehåller bestämmelser om grunderna för den kommunala verksamheten, kommunala angelägenheter och kommunernas och regionernas organisation och verksamhetsformer. Vidare finns det regler om förtroendevalda, fullmäktig, styrelsen och övriga nämnder. Därutöver finns det regler om anställda hos kommunen, delaktighet och insyn samt kommunal samverkan. Även bestämmelser om överlämnande av kommunala angelägenheter, ekonomisk förvaltning, revision och laglighetsprövning finns i kommunallagen.
Jäv
Förvaltningslagen
Jävsreglerna i förvaltningslagen gäller i statlig verksamhet. Regler om jäv finns i 16–18 §§ FL. Den som anses jävig får inte handlägga, närvara eller besluta i ärendet (17 § FL). Det finns fyra olika jävssituationer. Den första situationen tar sikte på den person som ärendet angår. Det handlar om ärendets utgång möjligen medför nytta eller skada för den som handlägger ärendet eller någon anhörig till denne (16 § första punkten FL).
Den andra situationen handlar om ställföreträdarjäv och ombudsjäv. Om handläggaren eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som därmed kan antas bli påverkad av beslutet (16 § andra punkten FL).
Det finns också tvåinstansjäv. Tvåinstansjäv uppkommer om den som ska hantera ett ärende har medverkat i den slutliga handläggningen av ärendet hos en annan myndighet och därmed redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva som överordnad instans (16 § tredje punkten FL).
Den sista jävsgrunden är en generalklausul och fångar därmed upp situationer som inte faller in under de tre första punkterna. En handläggare kan därför anses jävig om det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas (16 § fjärde punkten FL). Till exempel uppenbar ovänskap eller vänskap.
Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten bortse från jäv (16 § andra stycket FL).
Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten (18 § FL).
Kommunallagen
I stort sett gäller samma regler om jäv i förvaltningslagen som i kommunallagen. Regler om jäv i kommunallagen finns i 6 kap. 28–32 §§ KL. Den som är jävig får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet (6 kap. 30 § KL).
En förtroendevald är jävig om saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående. Denna jävsgrund är kan jämföras med den första jävsgrunden i förvaltningslagen (6 kap. 28 § första punkten KL).
En förtroendevald är jävig om han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång (6 kap. 28 § andra punkten KL). Punkten liknar ställföreträdarjäv som finns i förvaltningslagen-
En förtroendevald är också jävig om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till (6 kap. 28 § tredje punkten KL).
En förtroendevald är jävig om han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (6 kap. 28 § fjärde punkten KL). Punkten liknar ombudsjäv i förvaltningslagen.
En förtroendevald är jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet (6 kap. 28 § femte punkten KL). Den sista punkten fångar upp situationer som inte faller in under de övriga punkterna och liknar därför utformningen av förvaltningslagens sista punkt.
Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska nämnden bortse från jäv (6 kap. 29 § KL).
Överklagande
Förvaltningslagen
Regler om överklagande finns i 40–49 §§ FL. Beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol (40 § FL). Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (41 § FL). Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (42 § FL).
Kommunallagen
Kommunallagen innehåller bestämmelser om laglighetsprövning, 13 kap. 1–13 §§ KL. Med kommunallagen kan endast varje medlem av en kommun eller en region få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten (13 kap. 1 § KL). I lagen anges vilka beslut som får överklagas, till exempel beslut av fullmäktig eller av en nämnd (13 kap. 2 § KL).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
