Vilka risker finns det med att avstå från sin arvslott enligt 3:9 ÄB?
Vilka risker finns det att säga upp sin arvsrätt till förmån av make enligt Ärvdabalk kap:3 9 § ?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) ska, om arvlåtaren var gift, all kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att man ärver med fri förfoganderätt innebär att man inte kan testamentera bort egendomen. Om arvlåtaren hade ett särkullbarn har emellertid denne rätt att få ut sin arvslott direkt. Precis som du påpekar kan särkullbarnet välja att avstå från denna rätt enligt 3 kap. 9 § ÄB.
Om 3 kap. 9 § ÄB åberopas kommer det leda till att särkullbarnet behandlas som alla andra bröstarvingar till arvlåtaren, och får istället rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvsrätten motsvarar andelen som den efterlevande makens arv utgjorde i relation till dennas totala förmögenhetsmassa vid första makens död. För tydlighetens skull kan jag visa ett exempel:
Makarnas totala giftorättsgods är 200 000 kr, och vid bodelningen erhöll den efterlevande maken 100 000 kr med full äganderätt, och resterande 100 000 kr ärvdes med fri förfoganderätt. Efterarvingarna har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av den totala förmögenheten, i detta något förenklade fallet blir det 50 % (100 000 / 200 000 = 0,5). När den efterlevande maken dör aktualiseras alltså efterarvsdelning. Om de totala tillgångarna vid denna tidpunkt exempelvis har minskat till 100 000 kr får efterarvingarna således endast ärva 50 000 kr (100 000 x 0,5).
Slutsats
Om man som särkullbarn väljer att behandlas som alla andra bröstarvingar och vänta på efterarvet riskerar man alltså att ärva mindre än om man hade fått ut arvslotten direkt. Det är också möjligt att man ärver mer. Allt beror på hur boets värde vid den efterlevande makens död förändrats i jämförelse med den först avlidne makens död.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Vänligen,
