Vilka juridiska konsekvenser kan följa narkotikabrott?

2021-03-10 i Narkotikabrott
FRÅGA
Jag vet med största säkerhet att en bekant till mig frekvent innehar och brukar cannabis i en personlig/ej kommersiell mängd. Personen i fråga har brukat under lång tid, i stort sett varje dag, ibland flera gånger om dagen och nästintill alltid vid kvällstid innan läggdags. Jag är nu orolig att denne bekante person indirekt håller på att dra in en *annan* gemensam bekant i ett bruk liknande hens eget. Jag är osäker på vad som kan och bör göras för att sätta stopp för denna situation och har löst övervägt att göra en anonym anmälan till polisen. Jag undrar: Vilka juridiska konsekvenser skulle min bekante få om hen ertappas innehavandes/brukandes cannabis? Det rör sig alltså om en mängd i personlig och självmedicinerande storlek (dvs som mest några enstaka gram åt gången).
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Enligt 1 § narkotikastrafflagen döms den som innehar, brukar m.m., narkotika för narkotikabrott till fängelse i lägst 14 dagar och högst tre år.

Om brottet anses som ringa, med hänsyn till mängden, arten och omständigheter i övrigt, så är straffskalan enligt 2 § samma lag istället böter eller fängelse i lägst 14 dagar och högst sex månader. Det ringa brottet är huvudsakligen reserverat för gärningar som endast innefattar eget bruk eller innehav av narkotika för eget bruk (se RH 2006:3). I förarbeten har det uttalats att heroin och kokain anses vara av den arten att de inte kan höra samman med ringa narkotikabrott.

Exakt hur en domstol kan komma att döma den aktuella situationen kan inte jag svara på då domstolen tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet.

Vid påföljdsbedömningen kan dock nämnas att domstolen kommer att beakta principer som präglas av humanitet och proportionalitet. Det innebär att straffet ska svara till brottets svårhet och rätten har en medmänsklighet och tolerans på grund av respekten för människovärdet. Till detta hör att det finns en presumtion i 30 kap. 4 § brottsbalken (BrB) mot fängelsestraff, vilken innebär att rätten inte ska välja fängelse som påföljd om det inte är absolut nödvändigt. Domstolen ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd. Lindrigare påföljder anses vara villkorlig dom och skyddstillsyn, möjligen i förening med samhällstjänst t.ex. (se 27 kap. 2 a § BrB). Dessa påföljder ses alltså som alternativ till fängelse, även om det i brottsbestämmelsen står just fängelse. Enligt 27 kap. 1 § BrB och 28 kap. 1 § BrB får rätten döma till villkorlig dom och skyddstillsyn om påföljden inte bedöms stanna vid böter, vilket skulle vara fallet om brottet bedöms som narkotikabrott av normalgraden.

Vid bedömningen om presumtionen bryts och fängelse ses som det lämpliga alternativet ska domstolen beakta brottets straffvärde, art och återfall enligt 30 kap. 4 § 2 st. BrB. Med straffvärde menas hur allvarligt brottet varit, art menas med att det finns vissa "artbrott" som samhället menar är sådana brott som i regel bör leda till fängelse. Det kan röra sig om svårupptäckbara eller särskilt farliga brott. Återfall kan uteslutas om det är personens första brott (man kollar på likartad brottslighet), men straffvärdet och arten är rättens sak att bedöma närmre.

Om presumtionen inte är bruten står valet mellan villkorlig dom (27 kap.) och skyddstillsyn (28 kap.). Valet görs utifrån en bedömning av återfallsrisk och lämplighet.

Om presumtionen bryts och fängelse ses som lämpligt ska rätten därefter även undersöka om lindrigare påföljd kan vara lämplig ändå, om det finns särskilda skäl. Man kan nämligen i enlighet med 30 kap. 7 § 2 st. BrB och 30 kap. 9 § 2 st. BrB förena skyddstillsyn eller villkorlig dom med t.ex. samhällstjänst. Ett särskilt skäl kan vara att straffvärdet inte är så högt, att den dömde förbättrat sin personliga och sociala situation m.m.

För att sammanfatta krävs det mycket för att fängelsestraff ska vara aktuellt, även om det i straffbestämmelsen stadgas att straffet är just tid i fängelse. Det är något man gör i sista hand om det är absolut nödvändigt. Men jag kan inte svara på hur rätten kommer bedöma i detta specifika fall då rätten tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet. Jag kan alltså inte ge dig ett bättre svar än att det finns en möjlighet att personen får avtjäna ett fängelsestraff på grund av dina handlingar, men det krävs som sagt en del för att rätten ska utesluta alternativa påföljder och utdöma fängelsestraff.

Om brottet bedöms som ringa är böter som sagt ett alternativ till straff. Det innebär att den som döms betalar pengar. Böter döms antingen som penningbot, en fast summa pengar till exempel 1 000 kronor, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 100 kronor (det vill säga 4 000 kronor). Det första talet visar hur allvarligt brottet är och det senare talet bestäms av hur den tilltalades ekonomi ser ut. Se 25 kap. 1-2 §§ BrB.

Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga!

Vänligen,

Frida Deivard
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Narkotikabrott (552)
2021-10-11 Är Tetrahydrocannabinol olagligt?
2021-10-07 Påföljdsalternativ vid narkotikabrott
2021-10-03 Är det tjänstefel av polis att inte rapportera eller bötfälla ringa narkotikabrott?
2021-09-12 Permission en månad efter grovt narkotikabrott?

Alla besvarade frågor (96356)