Vid delad vårdnad, vad kan en vårdnadshavare ensidigt bestämma rörande barnet?
Lawline svarar
Hej Vendela och tack för din fråga!
Tillämpligt lagrum är först och främst 6 kap. 2 § Föräldrabalken (FB), se: https://lagen.nu/1949:381. Paragrafens andra stycke drar upp generella, principiella ramar för en vårdnadshavares rättsliga ansvar i termer av att:
”Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning.”
De omnämnda behoven enligt 1 § som ett barn har rätt att få tillgodosedda är: trygghet, omvårdnad och en god fostran.
Med detta stadgande om vårdnadshavares ansvar korresponderar 6 kap. 13 § FB. Bestämmelsen anger gränserna för de rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavarna har när de ska fullgöra sitt ansvar enligt 2 §. 13 § används vid gemensam vårdnad och stadgar att det som föreskrivs i 11 § om enskild vårdnad skall gälla: i bägge fallen har föräldern eller föräldrarna rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavare skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Beslut rörande barnets person skall alltså vid delad vårdnad, som utgångspunkt, fattas tillsammans av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna är fullt jämbördiga sinsemellan. Från denna huvudprincip finns emellertid såväl uttryckliga (6 kap. 13 § 2 st.) som oskrivna undantag: till de senare hör att vårdnadshavare av rent praktiska hänsyn naturligtvis inte behöver vara eniga i vartenda litet detaljbeslut som måste tas vid den dagliga kontakten med barnet (rörande t.ex. hur barnet ska äta, klä sig och vid vilken tid barnet ska sova), se: Regeringens proposition 2009/10:192 s. 21. Naturligtvis vore det inte ändamålsenligt om de rättsligt sett likställda vårdnadshavarna skulle ha möjligheten att vända sig till domstol varje gång de inte delade varandras åsikter rörande den faktiska omvårdnaden av barnet. I det läget får istället beslut tas av den som för tillfället tar hand om barnet. Viktigare beslut, t.ex. sådana som rör barnets skolgång eller bosättning, vilka kan få betydelse för barnets framtid, skall emellertid fattas av bägge vårdnadshavarna tillsammans (om inte barnets bästa uppenbarligen kräver motsatsen).Om i dessa fall vårdnadshavarna inte kan enas åvilar det socialnämnden att genom familjerådgivning eller samarbetssamtal erbjuda föräldrarna hjälp och stöd för att kunna nå en uppgörelse (se 6 kap. 14 §) i ett juridiskt bindande avtal som socialnämnden har godkänt (6 kap. 14 a § 2 st.).Ytterst kan domstol komma att behöva fälla det slutgiltiga avgörandet i t.ex. en boendefråga (6 kap. 14 a § 1 st.).
Eftersom föräldrarna i det förevarande fallet inte bor tillsammans förutsätter jag att det är överenskommet på ettdera sättet vart barnet ska ”bo” och i vilken utsträckning den förälder varmed barnet inte bor ska umgås med barnet. Önskar den ena föräldern härvid få till stånd vissa ändringar i en dylik uppgörelse är detta naturligtvis möjligt – men inte ensidigt, och definitivt inte genom att agera efter egen vilja på den andre vårdnadshavarens, och framför allt barnets, bekostnad. Svaret på frågan blir alltså nej: under inga omständigheter har en förälder ”rätt” att kasta ut sitt 16-åriga barn (jag får påminna om att vårdnaden om ett barn skall utövas till dess barnet fyllt 18 år, förutsatt att barnet inte gifter sig, se 6 kap. 2 § 1 st. andra meningen). Har föräldrarna oförenliga åsikter om vart barnet ska bo måste först ett pärlband av åtgärder vidtas innan det kan bli aktuellt att genomföra eller verkställa beslutade ändringar i boendet. Ett första steg är att kontakta socialnämnden i din kommun för att med dess hjälp försöka få till en samförståndslösning med den andre vårdnadshavaren som bättre passar dina behov – utan att för den skull äventyra barnets behov och intressen och vad som bäst gagnar barnet.
Regeringens proposition 2009/10:192, se: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Umgangesstod-och-socialtjanste_GX03192/.
Statens offentliga utredning SOU 2007:52 Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m., se: http://www.regeringen.se/sb/d/8586/a/85819
Jag hoppas svaret varit dig till hjälp!
Vänligen
