Vem har rätt till vad vid äktenskapsskillnad?

2015-11-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA
Hej, Då jag och min fd. make gick ifrån varandra i år undrar jag nu över hur man egentligen fördelar tillgångar/ägodelar vid skilsmässan?Det jag fått genom detta äktenskap är endast skulder och de få tillgångar vi har haft står i hans namn ( ex. bil, husvagn etc). Hur gör man en sådan gång? Han anser att dessa ting är hans då han köpt dem för sin lön enligt honom. Han kan inte redovisa köpen genom kvitton att dessa betalats genom hans konto och jag undrar nu hur jag lättast gör för att få min rätt igenom? Till saken hör att jag nu bor ensam med våra tre gemensamma barn och endast fick deras tillhörigheter samt ngn enstaka liten möbel vid flytt. Vad har jag rätt att kräva av honom och kan han hinda mig från att ta del av bil etc?Hur går jag till väga, vem har rätt till vad?
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Vid en skilsmässa ska en bodelning av makars giftorättsgods ske så att de gemensamma ekonomiska förhållandena upplöses och en fördelning av egendomen i boet görs mellan makarna.

Bodelningen ska göras när äktenskapet upplösts, dvs. när tingsrättens beslut om skilsmässa vunnit laga kraft, se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) här . Ofta inleds dock bodelningsförfarandet i ett tidigare skede, under betänketiden, eftersom en make har rätt att begära bodelning redan vid denna tidpunkt.

Själva bodelningen inleds med en utredning av de tillgångar och skulder som finns i det gemensamma boet, se 11 kap. 1 § ÄktB. Dessa antecknas ned på respektive makes sida. Utgångspunkten för vilka tillgångar och skulder som ska beaktas i bodelningen styrs av den s.k. brytdagen, dvs. dagen för ansökan om skilsmässan. Brytdagen brukar även kallas för den "kritiska tidpunkten".

De tillgångar som ingår i bodelningen är s.k. giftorättsgods. En makes tillgångar är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, se 7 kap. 1 § ÄktB. Egendom blir enskild genom äktenskapsförord, föreskrift i ett gåvobrev eller testamente, se 7 kap. 2 § ÄktB. Om någon av makarna exempelvis fått en sommarstuga i gåva av sina föräldrar och det i gåvobrevet anges att den ska vara enskild egendom ska den inte ingå i bodelningen och därmed kan den andra maken inte göra anspråk på att utfå hälften av dess värde utan egendomen stannar hos ägarmaken. Egendom kan även bli enskild genom att makarna själva avtalar om detta i ett äktenskapsförord. Ett sådant avtal upprättas normalt inför ett förestående äktenskap men kan även upprättas under själva äktenskapet. Att egendom är enskild innebär således att det sker ett avsteg från reglerna om hälftendelning vid bodelning i äktenskapet. Således ingår båda makarnas alla tillgångar i bodelningen, såvida de inte är enskild egendom, oavsett om t.ex. bilen eller huset står på den ena maken eller inte. Allt som inte är enskild egendom ingår och ska delas lika enligt nedan.

Det kan påpekas att någon bodelning inte behöver ske om det endast finns enskild egendom i boet och ingen av dem framställer begäran att överta bostad eller bohag.

När tillgångar och skulder utretts och antecknats sker en andelsberäkning vilken utgörs av en värdering av antecknade tillgångar och skulder. Detta görs för att klarlägga hur mycket var och en av makarna har rätt att utfå ur det gemensamma giftorättsgodset. Respektive make får från tillgångarnas värde avräkna de skulder som maken har, se 11 kap. 2 § ÄktB. Det kan således vara fråga om inteckningsskulder, studieskulder, kreditkortsskulder etc. Överstiger en makes skulder de tillgångar som denne äger finns inget överskott att bidra med i bodelningen och värdet ska då anses vara noll. Det ska således påpekas att skulder inte kan bodelas över till den andre maken utan den skuldsatte maken får ensam ansvara för skulden i en sådan situation.

Andelsberäkningen leder fram till hur mycket nettogiftorättsgods respektive make har, dvs. skillnaden mellan tillgångar och skulder. Den make som har mest nettogiftorättsgods får då dela med sig till den mindre förmögne maken så att de i enlighet med hälftendelningsprincipen i slutändan erhåller lika mycket av giftorättsgodset vardera i bodelningen, se 11 kap. 3 § ÄktB.

Tillgångarna i det gemensamma boet fördelas sedan genom lottläggning där det bestäms vem som ska ha vilka bestämda tillgångar i bodelningen. Som utgångspunkt gäller att den make som äger en viss tillgång har rätt att få denna i lottläggningen, se 11 kap. 7 § ÄktB. Detta är emellertid inte fullt ut möjligt eftersom den make som är mera förmögen än den andra måste dela med sig så att reglerna om hälftendelning av giftorättsgodset träder i tillämpning. Den mera förmögne maken kan dock betala en bodelningslikvid motsvarande tillgångens värde till den andra maken och på så sätt behålla ägda egendomsobjek, se 11 kap. 9 § ÄktB. Detta kan innebära att ett lån måste upptas för att lösa ut den andra maken.

Efter att lottläggningen ägt rum ska ett skriftligt avtal över bodelningen, s.k. bodelningsavtal, upprättas, se 9 kap. 5 § ÄktB. Bodelningsavtalet utgör bl.a. ett underlag för att den make som tillskiftats exempelvis en fastighet eller bostadsrätt ska kunna söka inskrivning av de nya äganderättsförhållandena. Av bodelningsavtalet framgår även att den som övertar en fastighet eller bostadsrätt även ska överta de lån som belastar egendomsobjektet och att dessa lån ska avlyftas från den som överlåter fastigheten genom bodelningen.

Det är mycket viktigt att ett bodelningsavtal upprättas i anslutning till skilsmässan eftersom en make annars har rätt att återkomma och begära bodelning många år efter det att skilsmässan vunnit laga kraft. Det föreligger inga preskriptionstider i detta hänseende. Det kan även uppkomma lagfartshinder om en make vill sälja en fastighet som denne ägde innan skilsmässan och fastigheten inte tillskiftats ägarmaken i ett skriftligt bodelningsavtal utan endast genom en muntlig överenskommelse.

Såvida makarna inte kan enas vid bodelningen kan någon av dem vända sig till tingsrätten och ansöka om att en bodelningsförrättare förordnas som har att se till att en bodelning kommer till stånd, se 17 kap. 1 § ÄktB. Bodelningsförrättaren äger rätt att fatta beslut i frågor som makarna tvistar om som exempelvis vem som är ägare till viss egendom, om viss egendom ska ingå eller undantas bodelning etc. Kostnaden för bodelningsförrättarens arbete belastar båda parter solidariskt, oavsett vilken av makarna som ingett ansökan om bodelningsförrättare. Såvida ena maken uppsåtligen eller av vårdslöshet förorsakat ökade kostnader kan bodelningsförrättaren besluta om en annan fördelning av arvodet.

Sammanfattningsvis har du rätt till bodelning och därigenom erhålla hälften av alla tillgångar som ni äger. Det spelar således ingen roll att din exmake har köpt exempelvis bilen eller husvagnen, dessa ska ingå i bodelningen oavsett om de är köpta av dig eller honom. Sedermera är det någon av er som erhåller egendomen på sin lott i bodelningen, den andra parten får annan egendom eller pengar istället. Om du inte kan få till stånd en bodelning, om din exmake exempelvis vägrar eller ni inte kan enas, kan du således ansöka om att tingsrätten ska förordna en bodelningsförrättare.

Hoppas det var svar på din fråga!

Vänligen,

Linda Davidsson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll