Vem har rätt att ärva med särkullsbarn?
Vem ärver mig och min maka? Jag har två barn, hon har inga barn. När även jag är avliden, så lever nog ingen av hennes syskon(3 st) . Är hennes syskonbarnbarn är då aktuella för arv, de är sju stycken. Ska dessa sju då göra upp med mina två barn om den kvarlåtenskap som finns. Hur ska vi skriva testamente för att underlätta. En stycken fast egendom som är skriven på oss båda ingår i arvet, lösöre med lågt värde och försumbar andel kontanter. Med vänlig hälsning Anders
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas och tror att vi kan hjälpa dig.
Eftersom din fråga handlar om arv så finns reglerna i Ärvdalbalken (ÄB). Jag tolkar frågan som att de handlar om hur arvet ska fördelas och hur ni kan gå tillväga med ett eventuellt testamente. Då de beror på i vilken ordning du och din maka avlider så kommer jag reda ut följande scenarion
- Om du avlider först
- Om din maka avlider först
Om du avlider först
Om du avlider först så kommer dina barn ärva dina tillgångar direkt, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § ÄB. Detta eftersom de är särkullsbarn och därmed har företräde även framför din makas rätt till arv från dig. Sedan när dina maka avlider så har inte dina barn någon arvsrätt efter din maka, 2 kap. ÄB, (Se dock möjligheterna till testamente nedan). Från henne ärver då i första hand hennes syskon men om de är döda så träder deras barn i deras föräldrars ställe, 2 kap 2 § ÄB. Om även de är döda träder deras barn i sin tur in och ärver, 2 kap. 2 § ÄB.
Om din maka avlider först
Om din maka avlider först ärver du allt från henne eftersom ni är gifta och hon inte har några särkullsbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Sedan när du dör så kommer ditt arv delas upp i två delar. Detta eftersom hälften av arvet från dig kommer räknas som efterarv från din maka och ska gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Utgångspunkten är att delarna är lika stora, 3 kap 2 § ÄB. En annan fördelning är dock möjlig t.ex om ni har enskild egendom eller någon av er har testamenten, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB.
Din del av arvet kommer gå till dina barn som får dela på det lika, 2 kap 1 § ÄB. Delen som är efterarv från din maka kommer i första hand gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Men inte till hennes syskons barnbarn. Rätten till efterarv är nämligen begränsad så att arvingar efter syskons barn i arvsordningen inte har rätt till efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Detta innebär att de sju syskons barnbarnen i din fråga inte har rätt till efterarv. Om de endast finns syskons barnbarn till din maka i livet när du dör så går även denna del av arvet till dina arvingar, d.v.s dina barn, 3 kap. 9§ ÄB.
Så sammanfattningsvis:
Om du avlider först så kommer dina barn ärva direkt från dig när du dör och din makas arvingar, d.v.s hennes syskon och deras barn, kommer ärva från henne när hon dör.
Om din maka avlider först så ärver du från henne. Sedan när du dör ärver dina barn hälften av ditt arv medans den andra hälften går till din makas arvingar som lever. Finns inga arvingar till din maka i livet när du dör som är hennes barn, föräldrar, syskon eller syskons barn så ärver istället dina barn även denna delen.
Testamente
Ni är fria att testamentera hur ni vill med era tillgångar förutom två begränsingar. För det första måste alltid den efterlevande maken ha fyra prisbasbelop vid andra makens död, 3 kap. 2 stycket 1 § ÄB. För det andra måste dina barn alltid få sin laglott, 7 kap. 1, 3 § ÄB. Laglotten är hälften av det som dina barn skulle fått från dig utan testamente.
Detta innebär att om ni vill att dina barn ska ärva allt från båda så är detta möjligt att genomföra. Din maka kan skriva ett testamente där barnen ärver alla hans tillgångar, 10 kap. ÄB. Laglotten skyddar nämligen endast bröstarvingar och inte syskon eller deras barn.
Hoppas jag besvara din fråga
Med vänliga hälsningar
