Vem ärver om den avlidna inte har några egna barn?

2020-01-23 i Arvsordning
FRÅGA
hej min dotter har inte mycket tid kvar i livet, hon äger en bostadrätt, inga barn ingen sambo heller.min fråga.... vem har rätt till arv efter hennes bortgång ?jag har varit ensamstående mor...... hennes pappa har aldrig varit med i bilden ( inte ens nu när hon är så sjuk)känns så orrätvis att han skulle ta en del av hennes saker när hon inte finns mer.vad kan vi göra åt detta ?hon själv vill inte heller att han ska få rätt till nånting.tacksam för svaret.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Till en början ska sägas att arvsfrågor regleras i ärvdabalken (ÄB).

För att bestämma vilka som är arvingar och hur stort arv de kan tänkas ha rätt till, indelas alla som kan komma att bli arvsberättigad till en avliden i arvsklasser.

I första hand är det personer i den första arvsklassen som ärver den avlidna. I den första arvsklassen återfinns den avlidnas bröstarvingar. Bröstarvingar är avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande led, dvs barn samt barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn blir bröstarvinge i sin förälders ställe om föräldern avlidit, se 2 kap. 1 § ÄB. Om det som i detta fall inte finns någon bröstarvinge till arvlåtaren går arvet vidare till den andra arvsklassen.

I den andra arvsklassen finns den avlidnas föräldrar. Om föräldrarna är bortgångna träder deras eventuella barn, dvs. den avlidnes syskon i dess ställe, se 2 kap. 2 § ÄB. Huvudregeln är att föräldrarna ärver lika stor del var av kvarlåtenskapen (det samlade värdet av det tillgångar som finns efter den avlidna när eventuella skulder dragits av). Exempel: om vi tänker oss att kvarlåtenskapen efter din dotter uppgår till 500 000 kr, ärver du 250 000 kr och dotterns far 250 000 kr, att dottern inte haft kontakt med fadern spelar ingen roll vid tillämpning av den legala arvsordningen.

Om dottern inte vill att sin far ska ärva henne alls, finns det en möjlighet att upprätta ett testamente, och på så sätt göra honom arvslös. Jag vill dock påpeka att det finns relativt strikta formkrav för upprättandet av ett giltigt testamente. Ett korrekt upprättat testamente ska vanligtvis utformats skriftligen och i närvaro av två vittnen, se 10 kap. 1 § ÄB. Vittnena får inte vara under 15 år, ha någon psykisk störning, vara släkt med testatorn, eller själv stå som arvtagare på testamentet, se 10 kap. 4 § ÄB. Om dottern exempelvis väljer att testamentera en del av eller hela kvarlåtenskapen till dig får du alltså inte vara vittne till testamentet.

Om dottern är så sjuk att hon inte kan upprätta ett testamente som uppfyller det formkrav som angetts ovan, finns det en möjlighet att upprätta ett s.k nödtestamente. Ett nödtestamente kan upprättas genom att hon i närvarande av två vittnen förklarar hur hon vill att sin egendom ska fördelas, eller genom att hon själv utan vittnen skriver på ett papper hur hon vill att kvarlåtenskapen efter henne ska fördelas med sin namnteckning under eller i nära anslutning till testamentet, se 10 kap. 3 § ÄB.

Om möjlighet finns rekommenderar jag dock henne att upprätta ett "vanligt" testamente. Om ett testamente är upprättat i enlighet med de formkrav som gäller för ett vanligt testamente (se ovan) är risken minimal att en annan arvtagare som går miste om sitt arv p.g.a. testamentet (i detta fall fadern) vinner framgång med en klandertalan och på så sätt kan få testamentet ogiltigförklarat, se 13 kap. 1 § ÄB och 14 kap. 5 § ÄB.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Mvh

Amanda Olsson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1474)
2020-09-23 Vem ärver min far och min bonusmamma?
2020-09-23 Vem kommer ärva min farmor?
2020-09-22 Kan jag testamentera mitt arv till mitt styvbarn om jag avlider före min mor?
2020-09-22 Kan ett särkullbarns moder ärva från särkullbarnets fader?

Alla besvarade frågor (84288)