Vem ärver när efterarvinge går bort före arvlåtarens efterlevande make?
Arvsfråga: Anna och Stig är gifta med varandra och har en dotter Malin. Annas syskon är döda men dessa döda syskon har barn varav jag är ett av dessa barn.
Annas & Stigs dotter dör och Anna och Stig blir efterarvsvingar till Malin. Malin är dock gift med Åke så han sitter kvar i orubbat bo. Malin och Åke får aldrig några barn. Därefter dör även Anna.
Efter x antal år dör även Malins man Åke och Malins pappa Stig lever och erhåller då ett arv som efterarvsvinge. Stig har upprättat ett testamente där hans arv skall gå till en ideell org.
Nu har även Stig dött, har jag då som barn till Annas syster rätt till efterarv från Anna för den del hon skulle haft efter sin dotter Malin?
Eller betraktas efterarvet efter Malin enbart som Stigs egendom och skall då denna enbart tillfalla den idella org som han testamenterat sitt arv till.
Tackar på förhand
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Annas efterarv hann inte tillfalla henne
Precis som du är inne på hade Anna rätt till efterarv efter sin dotter Malin eftersom föräldrar ärver när det inte finns några barn med i bilden (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Efterarvet skulle hon erhålla när Malins make Åke gått bort (3 kap. 1 och 2 §). Eftersom hon emellertid gick bort innan det inträffade hann hon inte ta del av arvet från sin dotter (1 kap. 1 §). Den egendomen blev således aldrig hennes och ingick därför inte i kvarlåtenskapen efter henne.
Om en av föräldrarna hunnit dö ska eventuella syskon till arvlåtaren, det vill säga Malin i detta fallet, dela på den förälderns del (2 kap. 2 § andra stycket). I avsaknad av levande syskon eller syskonbarn ska hela arvet tillfalla den ännu levande föräldern. Om Malin hade haft syskon skulle dessa alltså fått dela på den del som skulle tillfallit Anna om hon varit i livet när Åke gick bort, men eftersom syskon saknades tillföll denna del istället den ännu levande föräldern Stig. Den avlidne föräldern Annas del av arvet efter Malin går alltså inte vidare till arvingar efter Anna.
Bedömningen av vem som får ärva görs alltid utifrån den aktuella arvlåtaren. Kusiner är inte tillräckligt nära besläktade för att få ärva, varför du inte är arvtagare i bedömningen utifrån Malin (2 kap. 4 § och 3 kap. 2 §). Vid Annas bortgång görs en ny bedömning avseende kvarlåtenskapen efter henne (Anna), varpå du som syskonbarn till Anna skulle varit arvinge (2 kap. 2 § andra stycket). Om Anna hade varit i livet tillräckligt länge för att ta del av arvet från Malin skulle du på detta sätt i förlängningen fått ta del av arvet från Malin, eftersom det i så fall skulle ha ingått i kvarlåtenskapen efter Anna.
Sammanfattningsvis har du som arvinge efter Anna inte rätt till den del Anna skulle erhållit efter sin dotter Malin, utan hela arvet efter Malin ska tillfalla hennes pappa Stig såsom skett. Denna egendom ska därför tillfalla den organisation han angivit i sitt testamente. Emellertid lämnade Anna med största sannolikhet annan egendom efter sig, och i bedömningen utifrån Anna som arvlåtare är du arvinge i egenskap av syskonbarn. Den egendomen innehar Stig i egenskap av make endast med fri förfoganderätt medan han fortfarande lever, vilket innebär att han bland annat inte får testamentera bort egendomen, eftersom den vid hans bortgång ska ärvas av Annas arvingar (3 kap. 2 §).
Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar!
Med vänlig hälsning,
