Vem ärver - make eller särkullbarn?
Jag är gift med en kvinna som i sitt tidigare äktenskap har två söner. Inga gemensamma barn. Vem ärver om hon för först? Barnen eller mig?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Eftersom ett arvskifte föregås av en bodelning, vilket även kan ha viss betydelse för själva arvet, har jag valt att belysa det innan jag går in på frågan avseende vem det är som ärver. Efter att ha besvarat din fråga kommer jag också att redogöra för den så kallade basbeloppsregeln, som kan ge dig rätt till en del av arvet trots att du inte är den som ärver. Längs ner kan du hitta en sammanfattning av min redogörelse.
Arvskiftet ska föregås av bodelning
När en make avlider ska arvskiftet föregås av en bodelning. (23 kap. 1 § ärvdabalken; ÄB) I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå. (10 kap. 1 § äktenskapsbalken; ÄktB) Giftorättsgods är egendom som inte har genom exempelvis äktenskapsförord eller gåva blivit en makes enskilda egendom. (7 kap. 2 § ÄktB) Först kommer ett avdrag att göras för att täcka eventuella skulder och därefter kommer makarnas giftorättsgods att läggas samman. Som utgångspunkt kommer hälften av det sammanlagda giftorättsgodset att tillfalla den efterlevande maken och hälften kommer att bli den avlidnes kvarlåtenskap (det vill säga arv), vilket kommer att tillfalla den som ska ärva det. (11 kap. 3 § ÄktB) Om den efterlevande maken begär det kommer dock inte giftorättsgodset att fördelas. Maken har, om hen begär det, alltså rätt att behålla sitt ursprungliga giftorättsgods medan den avlidnes ursprungliga giftorättsgods kommer att bli kvarlåtenskap. (12 kap. 2 § ÄktB)
Vem ärver?
Barn som en make har från ett tidigare förhållande betecknas som särkullbarn. I ditt fall är alltså din makas två söner särkullbarn. Särkullbarn ärver före den efterlevande maken förutsatt att de inte avstår sin rätt. (3 kap. 1 § ÄB) Om de skulle välja att avstå kommer de istället att ärva efter att den efterlevande maken också har avlidit. Detta kallas för efterarv. (3 kap. 9 § ÄB)
Basbeloppsregeln
När kvarlåtenskapen (arvet) ska fördelas efter bodelningen har den efterlevande maken alltid rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbelopp, vilket detta år är 190 400 kr. (3 kap. 1 § ÄB)
Sammanfattning
Om din maka avlider kommer bodelning att ske innan arvet fördelas. Efter bodelningen kommer dina särkullbarn ärva hennes kvarlåtenskap förutsatt att de inte avstår sin rätt. Trots detta kan du ha rätt till en del av kvarlåtenskapen enligt basbeloppsregeln.
Notera att det här gäller om det inte finns något testamente. Din maka har en möjlighet att genom testamente påverka vem som kommer att få hennes kvarlåtenskap. Hennes barn har dock alltid rätt till laglott, med vilket menas hälften av det arv som de annars skulle ha erhållit. (7 kap 1 § ÄB) Om särkullbarnen väljer att avstå sin rätt kan du dock inte testamentera bort deras efterarv. (3 kap. 2 § ÄB) Även själva bodelningen kan påverkas till viss del av ett äktenskapsförord.
Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!
Med vänliga hälsningar,
