Vem ärver faster, som är ogift och inte har några barn?

2021-06-19 i Arvsordning
FRÅGA
HejVem ärver min ogifta faster utan barn?Hon har en syster som lever men min far dvs deras bror är död.Ärver jag och mina syskon vår fars del?Det finns inget testamente
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver din ogifta faster, som inte heller har några barn. Din faster har dock en syster, men hennes bror som även är din pappa, lever inte längre. Jag förstår också att det inte heller finns något testamente.

Regler om arv finns i ärvdabalken, förkortad ÄB. Jag kommer gå igenom de regler som är aktuella för din situation, för att sedan använda dessa för att besvara din fråga. Jag kommer även skriva med en sammanfattning, för att förtydliga svaret på din fråga.

Arvsordning
Först och främst så finns det 2 begrepp som är värda att förklara. Det första är arvlåtare som är den person som avlidit och efterlämnar kvarlåtenskap som ska gå i arv. Det andra är arvtagare som är den eller de personer som ärver kvarlåtenskapen av arvlåtaren.

De som i första hand ärver, är arvlåtarens bröstarvingar (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Med bröstarvingar menas arvlåtarens barn, och dessa är alltså först i ledet att ärva och tillhör den så kallade första parentelen. Skulle dock arvlåtaren vara gift, kommer efterlevande make att ärva före bröstarvingarna (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Bröstarvingarna ärver sedan sin del vid efterlevande makes bortgång (3 kap. 2 § 1 stycket ÄB).
Detta gäller dock inte om arvlåtaren har egna barn som inte är gemensamma barn med efterlevande make, dessa kallas för särkullbarn. Då ärver istället särkullbarnen sin del direkt vid arvlåtarens bortgång, om inte särkullbarnen avsagt/avstått sin del av arvet eller liknande (3 kap. 1 § 1 stycket).

I andra hand, om arvlåtaren inte har några barn vid bortgång och inte är gift, så är det istället arvlåtarens föräldrar som ärver kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Dessa delar då på arvet, och får hälften vardera. Skulle någon eller ingen av föräldrarna inte vara i livet, så går arvet istället till arvlåtarens syskon som delar på kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Om någon av dessa i sin tur inte är i livet, så träder syskonets barn in i stället som arvtagare (2 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Föräldrar, syskon och syskonbarn ärver alltså i andra hand, och tillhör därför den så kallade anda parentelen.

Skulle inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskonbarn vara i livet, kommer istället mor- och farföräldrar till arvlåtaren att träda in som arvtagare (2 kap. 3 § 1 stycket ÄB). Detta är den så kallade tredje parentelen.

Vem ärver din ogifta faster?
Du nämner att din faster inte har några barn, vilket innebär att det inte finns några bröstarvingar, vilka annars är de som i första hand ska ärva. Hon är inte heller gift, och har därmed ingen efterlevande make som har rätt till hennes kvarlåtenskap. Detta betyder att det inte finns någon i första ledet, alltså första parantelen, i arvsordningen som har rätt till arv efter din faster.

Då får vi gå vidare till andra ledet, även då kallat andra parentelen. Här är det föräldrar som träder in som arvtagare, om det inte finns några barn eller efterlevande make som ska ärva kvarlåtenskapen. Det betyder att om det är så att din fasters föräldrar, alltså din farmor och farfar, fortfarande lever, så kommer dessa att dela på arvet efter din faster. Skulle det vara så att hennes föräldrar eller någon av dessa inte lever, då träder din fasters syskon och eventuella syskonbarn in som arvtagare. Du nämner att din faster har en syster som fortfarande lever, men att hennes bror, som då även är din pappa, tyvärr inte är i livet längre. Detta innebär att din fasters syster i sådant fall kommer att få sin del av kvarlåtenskapen efter fastern, och du och dina syskon som är hennes brorsbarn träder in i din pappas ställe som arvtagare och delar på hans del.

Sammanfattning
I första hand ska barn och eventuell efterlevande make ärva kvarlåtenskapen. Men eftersom din faster varken har barn eller är gift, så finns det ingen i det första parentelet som kan ärva din fasters kvarlåtenskap. Det innebär att hennes föräldrar, som är din farmor och farfar och som tillhör andra parentelet, kommer att träda in som arvtagare. Jag kan dock inte utläsa om dessa fortfarande är i livet utifrån de omständigheter som du nämner i din fråga. Men, skulle det vara så att de eller någon av dem inte lever, kommer din fasters syskon att träda in som arvtagare, alltså hennes syster samt din pappa. Då din pappa inte är i livet, så kommer hans barn, som jag förstår är du och dina syskon, att träda i hans ställe som arvtagare och därmed dela på hans del av arvet.

Du nämner även att det inte finns något upprättat testamente. Genom testamente kan en arvlåtare fördela sitt arv annorlunda mot vad som står i lagtext, med vissa undantag. Men i de fall det inte finns något testamente, som i detta fall, så är det regler och den arvsordning som jag nämnt ovan som gäller


Med detta, hoppas jag att jag besvarat din fråga. Om du har fler funderingar kring detta, eller andra frågor, är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline!

Trevlig sommar!

Vänligen,

Hilma Nilsson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1636)
2021-07-21 Vilka har rätt till arv efter en ogift person?
2021-07-20 Hur fördelas arvet mellan bröstarvingar?
2021-07-20 Hur ser den svenska arvsordningen ut?
2021-07-20 Ärver änka sin svärförälder?

Alla besvarade frågor (94160)