Vem ärver ett ISK-sparande?
Jag har just börjat lyfta ut mina allmänna pension i förtid och placerar detta i ett s k ISK-sparande. Jag och min fru är gifta, Vi har barn båda två men inga gemensaämma (s k särkullebarn). Om jag/eller hustrun/ går bort vad händer med den pension jag sparat undan för vårt framtida liv som pensionärer. Ärver "mina" barn hälften av det som är sparat eller vad händer. Kan man skriva in förmånstagare eller på annat sätt trygga den överlevandes framtid
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad är ett ISK-sparande?
ISK är förkortningen på ett investeringssparkonto. Det är ingen försäkring och därför går det inte att skriva in förmånstagare. För ISK-sparande gäller den vanliga arvsrätten. Om du inte lyfter ut din allmänna pension och avlider innan din fru så kommer hon inte få något. Läs mer om det här.
Vilken lag är tillämplig?
Det är Ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig eftersom din fråga handlar om arv. Men eftersom ni är gifta så kommer också en del regler från Äktenskapsbalken (ÄktB) tas upp.
Vad händer när en make dör?
Bodelning
När den första maken dör så ska en bodelning göras mellan makarna. Bodelningen är den processen där gemensamma tillgångar (giftorättsgods) läggs ihop och sedan delas i två, 11 kap. 1 § & 11 kap. 3 § ÄktB. Om det finns skulder kopplat till den gemensamma egendomen kommer det räknas bort från tillgångarna innan delningen genomförs, 11 kap. 2 § ÄktB. Efter delningen har båda makarna fått hälften var av den gemensamma egendomen.
Ditt ISK-sparande ingår som en del av din egendom och kommer därför vara med vid bodelningen. Din fru kommer efter delningen ha fått hälften av ditt sparande och resterande är arvet efter dig.
Särkullbarn
Om den avlidne maken har särkullbarn så har de rätt till sitt arv direkt, gemensamma barn får vänta tills båda föräldrarna avlidit, 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär för dig att dina egna barn har rätt att få hälften av det arv som finns kava efter dig, det är deras laglott, 7 kap. 1 § ÄB.
Räkneexempel
Jag låtsas att du och din fru har följande tillgångar:
Fru
- 50 000 sparande- 30 000 bil
Man (avliden)
- 200 000 ISK-sparande- Båt 20 000
Alla tillgångarna läggs ihop, 50 000 + 30 000 + 200 000 + 20 000 = 300 000. Sedan delas det på hälften, 150 000 går då direkt till din fru och resterande är kvarlåtenskap (hela arvet). Nu går vi vidare och skiftar arvet. Dina barn har rätt till hälften, dvs 75 000. Det blir 37 500 vardera. Resterande 75 000 kan du testamentera bort, förslagsvis till din fru. När bodelning och arvsskifte är färdigt har er egendom fördelats på följande sätt (om du testamenterar 75 000 till din fru):
- Fru, 225 000 kr- Särkullbarn 1, 37 500 kr
- Särkullbarn 2, 37 500 kr
Om det nu är så att det inte finns lika mycket pengar i ert äktenskap som i exemplet ovan så finns det en skyddsregel för den efterlevande, prisbasbeloppsregeln.
Vad är prisbasbeloppsregeln?
Det är en regel att den efterlevande maken alltid ska ha kvar minst 4 gånger prisbasbeloppet efter bodelning och arv, 3 kap. 1 § ÄB. 2018 motsvarar det 182 000 kr (4 x 45 500 kr). Regeln är gjord så att egendom som maken fått i bodelningen räknas in. I räkneexemplet fick frun slutligen 225 000 kr. Men om hon efter bodelning och arv bara fått 150 000 så hade särkullbarnens del blivit mindre till förmån för frun. De skulle senare kompenserats för detta genom att ärva en del efter henne.
Råd för att trygga den överlevande maken
Jag tolkar din fråga som att du vill att din fru (om du skulle gå bort före henne) får så stå stor del som möjligt av arvet efter dig. Jag råder dig därför att skriva ett testamente som ger henne all egendom förutom den dina barn har laglig rätt till. En sådan formulering kan Lawlines avtalstjänst hjälpa dig med.
