Vem ärver det oskiftade boet när vårdaren dör?

2020-01-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA
Vår far, som var änkling, var vårdare av ett oskiftat dödsbo efter sin mor, vid sin egen bortgång. Det var han och hans syster som vara arvtagare. Hans syster hade också gått bort ett halvår tidigare. Hon var vid det tillfället gift. Vilka ärver det odelade dödsbot?Vi syskon och våra kusiner, eller vi syskon och systerns make?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på LawLine med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du dels undrar vilka som ska ärva det oskiftade boet och huruvida er fasters make ska få ta del av boet. De relevanta bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB)och Äktenskapsbalken (ÄktB).

Vilka ska ärva det oskiftade boet?

Utgångspunkten här är att de som vid arvfallet (när personen avled) hade arvsrätt få ta del av boet (1 kap. 1 § ÄB). Det som avses är de som var arvsberättigade och i liv vid er farmors död. Närmast att ta i arv är arvlåtaren barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Skulle en person som har arvsrätt vid arvfallet sedan själv avlida, är det den senares arvingar som ska få ta del av det oskiftade boet (2 kap. 1 § andra stycket andra meningen ÄB). Detta skulle i så fall innebära att ni ärver er fars andel och era kusiner (som är bröstarvingar till er fars syster) ärver efter systern. Man räknar helt enkelt in arvet från det oskiftade boet som en del i dödsboet hos er far och er faster.

Vilken betydelse har det att fastern var gift?

När en make dör görs normalt, om inte den efterlevande maken motsätter sig, en bodelning för att bestämma hur mycket arvingarna ska få (1 kap. 5 §, 9 kap. 1 §och 12 kap. 2 § ÄktB). I en sådan bodelning ska makarna dela på deras tillgångar på så sätt att båda blir lika "rika" (11 kap. 3 § ÄktB) Ett arv, även oskiftat, kan ingå i en sådan bodelning om inget särskilt föreskrivs av arvlåtaren, i detta fall er farmor (7 kap. 1 §,2 § fjärde punkten och 10 kap. 1 §ÄktB). Resultatet av det sagda är att den efterlevande maken kan få en del av det oskiftade boet, genom bodelning, beroende på vilka tillgångar och skulder de båda hade vid tidpunkten för fasterns död.

När det bara finns gemensamma barn mellan makarna, kan emellertid inte en bodelning ske. I stället antecknas tillgångar och skulder upp i bouppteckningen och man försöker räkna ut hur mycket de gemensamma barnen ska ärva efter det att den efterlevande maken dör (20 kap. 4 § ÄB). I dessa fall får den efterlevande maken all egendom som den avlidne hade (inklusive det i det oskiftade boet) med har bara en begränsad rätt att använda den, s.k. fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen eller annars försöka ge den till någon annan istället för efterarvingarna, som i detta fall skulle vara kusinerna (3 kap. 2 § första stycket och 3 §ÄB)

Sammanfattning

Mitt svar till dig är, efter ovanstående genomgång, att det är ni syskon ärver och er fasters (systerns) make som får, om alla kusiner är gemensamma barn till fastern och maken, fasterns del av det oskiftade boet med fri förfoganderätt. Annars avgörs det genom bodelning mellan maken och fastern, där de barnen (kusinerna) som inte är gemensamma får sin andel direkt av hela fasterns egendom (inkluderat det oskiftade boet).

Jag hoppas detta svar hjälper dig!

Samuel Gilljam
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (3551)
2020-11-30 Kan halvsyskon eller kusiner ärva?
2020-11-30 Vem har rätt att bestämma vart barnet ska bo?
2020-11-30 Krävs samtycke av make vid borgensåtagande?
2020-11-30 Ändring av barns folkbokföringsadress

Alla besvarade frågor (86836)