Vem bär ansvaret för uppkomna skador i min bostadsrätt till följd av en brand?

2021-02-08 i Föreningar
FRÅGA
Min fråga: Hur kommer jag på bästa sätt vidare? Är det min ansvarsförsäkring och självrisk som ska täcka föreningens anspråk på sin självrisk? Om ansvar vad gäller? Ett stearinljus gick sönder och orsakade en brand i mitt vardagsrumsfönster (nedre trädramen förkolnades ca 5 cm och små sprickor uppstod när jag hällde vatten på). Vårdslöshet/uppsåt/grov vårdslöshet?Föreningen har bytt ut hela fönstret (med kassett) enligt glasmästarnas råd. Föreningen skickat fakturan på sin självrisk 9.400 kr till mig. Föreningen är fullvärdesförsäkrad i försäkringen ingår även bostadsrättstillägg för föreningens lgh:er.Svar från mitt försäkringsbolag-försäkring bostadsrätt Din ansvarsförsäkring gäller för skador du orsakat på annans egendom. Branden orsakade endast skador i din egen lägenhet. Därför görs ingen utredning från din ansvarsförsäkring. Din försäkring täcker inte skadehändelsen och vi kan därför inte hjälpa dig i det här fallet.Svar från föreningens försäkringsbolag/bostadsrättstilläggNär det gäller skadan i din lägenhet så kan det i stadgarna stå att föreningen ansvarar för fönster i fastigheten. Så även om du äger lägenheten är inte fönstren i lägenheten din egendom.Vidare är detta en brandskada och då landar ansvaret för återställandet oavsett på föreningen och det är därför de nu kräver sin kostnad av dig. Prata med ditt försäkringsbolag om att man får nog även kolla stadgarna (HSB:s normalstadgar 2011 vers 5) i detta fallet för i vissa fall står föreningen för dessa.
SVAR

Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrätt i vilken en mindre eldsvåda uppstod efter att ett brinnande stearinljus som stod i ett fönster hade gått sönder. Branden åsamkade viss skada i din lägenhet och ledde till att hela det ifrågavarande fönstret behövde bytas ut. Kostnaden till följd av det inträffade täcktes dock genom bostadsrättsföreningens eget försäkringsskydd, men styrelsen har nu vidarebefordrat ett belopp motsvarande självrisken till dig, vilket uppgår till 9 400 kr. Du ställer dig tveksam till styrelsens agerande och undrar därför vad som egentligen gäller och då i synnerhet beträffande det rättsliga ansvarsbegreppet (skadeståndsskyldigheten), vilket för övrigt är nära förbundet med den så kallade culpabedömningen (culpa = oaktsamhet, vårdslöshet), mer om det nedan. Du har vidare försökt att nyttja din ansvarsförsäkring, dock utan lyckat resultat varför du nu har vänt dig till oss. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.

Skadeståndslagen (SkL).

Bostadsrättslagen (BRL).

Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).

Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.

Vad är en bostadsrätt?

Mot slutet av din ärendebeskrivning nämner du begrepp som äganderätt och du skriver vidare att även om du äger lägenheten behöver fönster inte nödvändigtvis inte utgöra din egendom. Några saker behöver förtydligas härvidlag och framförallt med tanke på din fråga gällande ansvarsförsäkringen (vilken är en typ av försäkring som huvudsakligen är avsedd att täcka tredjemansskador, vilket möjligen kan vara förklaringen till att du i det här fallet har blivit nekad ersättning). En bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen (1 kap. 3 § 1 st. BRL). Med upplåtelse menas en nyttjanderätt och medlemskapet i sig utgör (ger) ett andelstal (en ägarandel) i föreningen. Det är nämligen bostadsrättsföreningen som juridisk person som formellt äger fastigheten och den eller de byggnader som står på denna, vilket innebär att du och övriga andelsägare (medlemmar) i föreningen indirekt äger hela objektet gemensamt. Vidare sägs det i bostadsrättslagen att upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt ska ske till nyttjande mot ersättning, vilket motsvaras av månadsavgiften till föreningen, och utan tidsbegränsning (1 kap. 4 § 1 st. BRL). Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att man inte äger sin bostadsrätt som bostadsrättshavare, utan den utgör en nyttjanderätt som i princip är upplåten evigt i tiden. Låt vara att det, till skillnad från en sedvanlig hyresrätt, finns ett förmögenhetsvärde kopplat till en bostadsrätt som följer med medlemskapet (andelstalet) och som även är möjligt att överlåta genom en försäljning, vilket inte är fallet med en hyresrätt som endast har ett så kallat bruksvärde och därmed saknar ett legalt marknadsvärde för hyresgästen. Men bostadsrätten som boendeform går fortfarande inte direkt att likställa med en äganderätt.

Ansvarsfördelningen under normala omständigheter, vad gäller?

Mot bakgrund av ovanstående går det således att argumentera för att hela din lägenhet egentligen är bostadsrättsföreningens egendom, men i lagstiftningen har det emellertid ställts upp gränser för hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan föreningen och dess medlemmar. I en bostadsrättsförening skiljer sig regelverket delvis från vad som gäller vid hyra. Bostadsrättshavaren (du) svarar själv för det inre underhållet av lägenheten om ingenting annat följer av stadgarna (7 kap. 12 § 1 st. BRL). Dessa får dock inte vara konstruerade på ett sätt som är till betydande nackdel eller oskäligt betungande för medlemmarna varför reglerna är tvingande till förmån för bostadsrättshavarna. Notera även att föreningen ansvarar för och ska bekosta reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten om föreningen har försett lägenheten med dessa och ledningarna tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler (7 kap. 12 § 2 st. BRL). Bostadsrättsföreningen bär också ansvaret för fastighetens underhåll i övrigt och då för det så kallade yttre underhållet, vilket bland annat inkluderar gemensamma utrymmen, ytterväggar, hissanordningar och annat dylikt. Gränsdragningsproblem uppstår inte sällan och parternas skyldigheter brukar därför preciseras genom bestämmelser i stadgarna. Men märk väl att bostadsrättshavarens skyldigheter ändå aldrig kan omfatta mer än det inre underhållet på grund av lagstiftningens tvingande karaktär. Exakt hur begreppet "det inre underhållet" ska tolkas kan dock ibland visa sig vara besvärligt och detta äger naturligtvis relevans för den rättsliga bedömningen av ditt ärende. I förarbetena (de statliga utredningar som föregår en ny lag eller lagbestämmelse) nämns ett antal saker som skulle kunna hänföras till såväl det inre som det yttre underhållet, vilket exempelvis är fönsterbågar, ytterdörrar och balkonger. Men det påpekas samtidigt att gränserna trots allt bör framgå av stadgarna varför det ankommer en bostadsrättsförening att självmant reglera detta (prop. 1990/91:92 s. 99), vilka för övrigt fastställs genom ett stämmobeslut med minst två tredjedelars majoritet (6 kap. 35 § EFL).

Ansvarsfördelningen vid brand- eller vattenskada, vad gäller?

För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom 1. hans eller hennes egen vårdslöshet (culpa) eller försummelse eller 2. vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hushållet eller som besöker bostadsrättshavaren, detsamma gäller övriga personkategorier såsom hyresgäster, hantverkare med flera (7 kap. 12 § 3 st. BRL). Eftersom den springande punkten för ditt ersättningsansvar är huruvida du har varit vårdslös eller inte måste en culpabedömningen göras, vilket sker enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Skadeståndsskyldighet är egentligen ganska komplext varför den här frågan kommer att behandlas relativt ingående, men endast på ett teoretiskt plan. Syftet är att förhoppningsvis kunna öka förståelsen för hur den skadeståndsrättsliga bedömningen brukar gå till i det praktiska rättslivet.

En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad sakskada. Med en sådan avses en fysisk skada på fast eller lös egendom (exempelvis en bostadsrätt), men även förlust av egendom, såväl permanent som tillfällig, är att betrakta som sakskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet sakskadan, 2 kap. 1 § SkL).

Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (bostadsrättsföreningen) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (din) handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningsmannen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet torde således inte vara uppfyllt i det här fallet.

Bedömningen i den nu uppkomna situationen, vad gäller?

Utan att närmare känna till de faktiska omständigheterna blir bedömningen av förklarliga skäl ganska svår att göra varför vårt kommande telefonsamtal utgör ett välkommet inslag. Men så här långt är min uppfattning att en process mot försäkringsbolaget framstår som en något svårgenomtränglig väg att gå. Och som svar på frågan hur du ska gå vidare menar jag att din vårdslöshet först noggrant behöver utredas för att sedan, allt beroende på resultatet, eventuellt bestrida styrelsens anspråk. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig får culpabedömningen kring ditt eget agerande hänskjutas till din telefonrådgivning. Men redan nu kan mycket kort följande anföras. Kausaliteten är nog hyfsat otvetydig i ditt fall, hade du inte tänt ljuset hade det förmodligen inte börjat att brinna. Om adekvanskravet är uppfyllt, det vill säga om det låg i farans riktning/om det var någorlunda påräkneligt att risken för eldsvådan skulle förverkligas, är däremot inte alls lika säkert. Faktorer som torde få betydelse för adekvansbedömningen i det här fallet kan vara stearinljusets beskaffenhet, om eventuella brister var upptäckbara, om du givet bristerna vidtog erforderliga omsorgs- och tillsynsåtgärder under den tid som ljuset var tänt, ljusets placering i förhållande till annat (brännbart) material i lägenheten och andra dylika omständigheter.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Jag är medveten om att redogörelsen ovan blev ganska så generell till sin karaktär, men en uttömmande genomgång kändes nödvändig för att kunna få ett så gott underlag som möjligt inför din kommande telefonrådgivning. En ingående redogörelse var också behövlig av det enkla skälet att gränsdragningen på det här området ofta är långt ifrån självklar.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på onsdag den 10/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Föreningar (535)
2021-09-29 Ofullständig fråga
2021-09-27 Hur får en idrottsförening behörighet att ge mig böter?
2021-09-21 Får man i en bostadsrätt ta ut retroaktiv hyra utan att först meddela de boende (samtliga)
2021-09-14 Kan en ideell förening stänga ute personer från deras lokaler?

Alla besvarade frågor (96587)