Varför ser det svenska straffsystemet ut som det gör?
Hej! Jag håller just nu på med ett gymnasiearbete i vilket jag undersöker hur brott prioriteras och på vilka grunder, till exempel vem/vilka var det som bestämede att mord är värre än våldtäkter? Min fråga till er är om ni har någon information hur Sveriges straffskalor skapades och på vilka grunder i sådana fall? Hade eller har folkets åsikt någon inverkan på detta? Vet ni vart jag skulle kunna vända mig för mer information angående detta? Tack på förhand.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du valt att ställa en annorlunda och intressant fråga till Lawline. Jag är tillgänglig via kommentatorsfältet eller marcus.backstrom@hotmail.com om du vill ha mer input än vad som följer nedan.
Merparten av alla brott som kan resultera i fängelse i Sverige återfinns i brottsbalken. Vår nuvarande brottsbalk infördes 1962 och man kan därmed säga att det var då det bestämdes vilka straff som ska gälla för de brott som de flesta nog vanligtvis tänker på (misshandel, stöld, bedrägeri, våldtäkt, mord etc.).
Brottsbalken har förstås ändrats många gånger sedan 60-talet. I grund och botten är varje förändring av straffskalorna ett uttryck för en politisk vilja, d.v.s. hur vår regering och riksdagen (som stiftar alla lagar) önskar att straffsystemet ska vara utformat. Riksdagens partier är valda av folket, vilket innebär att man, väldigt förenklat, kan säga att folket "bestämmer" hur straffskalorna, och alla andra lagar vi har, ska vara utformade. Är folket missnöjt med straffnivåerna har varje medborgare rätt att rösta på ett parti som tycker att de borde sänkas eller höjas. Det partiet kan sedan verka för att den egna visionen, genom ytterligare ändringar av lagen, blir verklighet.
I praktiken är det naturligtvis mycket mer komplicerat eftersom de allra flesta väljer ett parti utifrån betydligt fler parametrar än vad partierna har för uppfattning om enskilda straffskalor (men jag tror du förstår min poäng).
Ur ett mer rättsfilosofiskt och logiskt perspektiv, som ju politiker inte är skyldiga att rätta sig efter, kan man säga att straffet för ett visst brott ska avspegla hur förkastligt det är. Att belägga alla kriminella handlingar med samma straff vore märkligt eftersom alla brott, enligt det vedertagna sättet att se på saken, inte är lika allvarliga. Någon form av "trappa" måste då skapas.
De allra flesta kan nog enas om att det är värre att mörda någon än att stjäla en bil – alltså är maxstraffet för mord livstids fängelse och maxstraffet för stöld sex års fängelse (det kallas då grov stöld). Stöld är i sin tur allvarligare än egenmäktigt förfarande (som innebär att man olovligen lånar någonting).
Något klurigare blir det med det exempel du omnämner i din fråga. Varför straffas mord hårdare än våldtäkt? Det enkla svaret är att det alltid är värre att beröva någon livet än att kränka en annan persons fysiska och/eller sexuella integritet. En mördad person kommer aldrig att återuppstå men ett våldtäktsoffer har möjlighet att, kanske genom terapi och omgivningens stöd, gå vidare med livet och förhoppningsvis en dag kunna ha glädje av det på nytt. Det vore därför besynnerligt, återigen ur ett logiskt perspektiv, att likställa mord och våldtäkt när det kommer till utdömande av straff.
Detta är ett ämne som det skrivits många, många böcker om och frågan om samhällets syn på brott och straff blir aldrig inaktuell. Det lilla jag delat med mig av ska du således betrakta som ytterst grundläggande. Jag kan rekommendera att du går in på Adlibris och söker på "straff", så kommer du få en massa bra uppslag på spännande läsning. På min grundkurs i straffrätt läste vi "Kriminalrättens grunder" av Petters Asp m.fl., vars inledande kapitel jag tror att du kan ha stor nytta av. Förmodligen kan du, med lite framförhållning, låna den på ett bibliotek. Ett annat tips är att läsa respektive riksdagsparti kriminalpolitiska program.
Hoppas detta var en knuff i rätt riktning och varmt lycka till med gymnasiearbetet (kul med ett så ambitiöst ämne)!
Med vänlig hälsning,
