Våra föräldrar ska äga en del i min bostadsrätt, jag avser låna pengar till dem för detta, men vill inte att min syster ska ärva av delen de äger i bostadsrätten, vad kan jag göra?

2018-10-23 i Testamente
FRÅGA
Jag och min hustru skall köpa en bostadsrätt där mina föräldrar skall bo. Styrelsen i Bostadsrätten kräver 20 % ägande av mina föräldrar. Det har ingen möjlighet att lösa detta, så vi planerar att låna pengar till dem som de senare då är skyldig oss, tills vi säljer lägenheten eller de avlider. Med andra ord skall jag och min hustru stå för 100 % av finanserna och banken är med på upplägget. Utmaningen dock är hur vi gör med arvet av lägenheten gentemot min syster, där vi då inte vill ge henne 50 % av de 20 procenten vid eventuellt dödsfall. Föräldrarna har vissa tillgångar i form av pengar i dagens läge men annars har de redan hanterat det mesta av eventuellt arv innan.Hur kan man strukturera detta på bästa sätt för att ta bort eller minimera risken att jag och min hustru hamnar i kläm?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Med utgångspunkt i frågeställningen är det min uppfattning att det vore fördelaktigast om du och din fru erhöll de 20 % av bostadsrätten som dina föräldrar avser äga, samt att du och din syster ärver era föräldrar med hälften var av deras kvarlåtenskap (egendomen de efterlämnar efter deras bortgång).

Testamente och laglott

I det fall era föräldrar inte reglerar arvet efter sig genom testamente, kommer du och din syster dela lika på deras egendom efter deras bortgång (2 kap. 1 § ärvdabalken), det vill säga, ni får 50 % var av de 20 % i bostadsrätten och 50 % var av alla annan egendom. Det finns dock möjlighet för era föräldrar att delvis bestämma över sin kvarlåtenskap. Era föräldrar kan nämligen testamentera de 20 % av bostadsrätten till dig, samt att ni erhåller 50 % av övrig kvarlåtenskap. Detta förutsätter dock att era föräldrar testamenterar på så sätt att din syster får ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten.

Alternativ 1

Enkelt förklarat: Är era föräldrars del i bostadsrätten värd 200 000 SEK efter deras bortgång och deras övriga kvarlåtenskap värd 100 000 SEK, ska ni erhålla 150 000 SEK var. Era föräldrar testamenterar dock sin del i bostadsrätten till dig och att ni ska dela 50 % på övrig kvarlåtenskap. Din systers laglott är i sådana fall 75 000 SEK. Som du ser får du i ett sådant skede förvisso de 200 000 SEK från bostadsrätten, men inte 50 000 SEK av de övriga 100 000 SEK som du skulle haft, eftersom din syster laglott är 75 000 SEK.

Är deras del i bostadsrätten värd 100 000 SEK och övrig kvarlåtenskap 100 000 SEK och de testamenterar sin del i bostadsrätten till dig, samt att ni ska dela på övriga 100 000 SEK med 50 %, så får din syster hälften av 100 000 SEK, vilket är storleken av hennes laglott, alltså 50 000 SEK. Som du märker, kommer din del av arvet i den övriga egendomen som inte består av delen i bostadsrätten påverkas. Detta främst i de fall dina föräldrars del i bostadsrätten är värd mer än deras övriga kvarlåtenskap.

Saken med laglott är, att din syster kan kräva dessa pengar trots att det står i strid med testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Laglotten står alltså över ett testamente. Ifall testamentet kränker hennes laglott har hon sex månader från den dagen hon fick testamentet, att påkalla jämkning (7 § 3 § tredje stycket ärvdabalken).

Alternativet är att de testamenterar sin del i bostadsrätten till dig och att ni delar 50 % på övrig kvarlåtenskap, för att ni därefter ska "hoppas" på att din syster efter era föräldrars bortgång inte påkallar jämkning av testamentet. Att hon har rätt att påkalla jämkning innebär nämligen inte att hon måste/faktiskt gör det. Hon kan istället godkänna testamentet.

Alternativ 2

I ärvdabalken saknas reglering avseende överlåtelser av arv. Däremot finns det i 17 kap. ärvdabalken regler beträffande arvsavtal, det vill säga, en avsägelse från arv under arvlåtarens livstid. Av 17 kap. 2 § ärvdabalken framgår bland annat, att i det fall någon arvinge avsäger sig, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande.

Trots avsaknad av reglering sker benefika överlåtelser regelmässigt och accepteras i rättspraxis och doktrin. Sker överlåtelsen före det att arvskiftet genomförts har överlåtelsen i rättspraxis oftast bedömts som ett arvsavstående. Förutsättningen för ett arvsavstående är att även mottagaren har arvsrätt efter arvlåtaren.

I sådana fall skulle din syster i förväg kunna avsäga sig rätten till del i bostadsrätten, men givetvis kvarstå såsom mottagare för 50 % av övrig egendom.

Slutsats

Era föräldrar kan testamentera att du ska erhålla de 20 % de äger i bostadsrätten, samt att ni delar på övrig kvarlåtenskap med 50 %. Din syster har dock rätt till sin laglott och i det fall era föräldrars del i bostadsrätten vid tiden för deras bortgång är värd mer än deras övriga kvarlåtenskap, kommer din systers laglott "inkräkta" på den del av de 50 % av övrig egendom du ska erhålla. Du kan givetvis "hoppas" att din syster inte påkallar jämkning för laglotten. Alternativet är att din syster avsäger sig del i arvet avseende bostadsrätten, men kvarstår såsom arvtagare för övrig egendom.

Alternativ 2 är lämpligast för dig, eftersom du inte behöver "hoppas" på att din syster avstår från att påkalla jämkning. Du undgår i sådana fall också att hon får en större del av de 50 % ni ska dela på av era föräldrars övriga kvarlåtenskap. Alternativ 2 tillser nämligen, att du erhåller era föräldrars del i bostadsrätten, samt att du och sin syster delar 50 % på övrig kvarlåtenskap. För att göra det aningen mer rättvist gentemot din syster, skulle era föräldrar kunna testamentera de 20 % i din och din frus bostadsrätt med 50 % vardera till dig och din fru, eftersom ni i nuläget – såsom jag förstår frågeställningen – bidrar med hälften vardera av er ekonomi. På så vis får du "inte mer tillbaka än vad du ger".

Detta påkallar givetvis att era föräldrar upprättar ett testamente. Med hänsyn till testamentets komplicerade natur föreslår jag att ni upprättar ett testamente med stöd av en av våra jurister. Detta följer även av att eventuell återbetalning av lånet ska tas i beaktande när det kommer till fördelning av kvarlåtenskapen.

Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Pontus Schenkel
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (1895)
2018-11-17 Är en bild på testamente giltigt?
2018-11-17 Går arvet till allmänna arvsfonden om testamentsgivarens vilja inte kan utrönas?
2018-11-15 Okända bröstarvingars rätt till arv
2018-11-15 Tolkning av testamente

Alla besvarade frågor (61917)