Vad menas med att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv "direkt"?

2017-06-29 i Särkullbarn
FRÅGA
När det sägs att särkullbarn har rätt att få ut sina arv direkt så vad menas med "direkt"? Om arvet är tex 1/6 av en fastighet, så hur får man ut det direkt?
SVAR

Hej och tack för att vänder dig till Lawline med din fråga!

Om en person som avlidit var gift och hade gemensamma barn med maken måste de gemensamma barnen vänta på att den efterlevande maken går bort för att få ut sitt arv efter den först avlidne (3 kap 1 § ÄB). Arvet går då till den efterlevande maken med så kallad fri förfoganderätt vilket innebär att hen får göra vad den vill med egendomen, förutom att testamentera bort den. Barnen får då som sagt rätt till ett så kallat efterarv. Gemensamma barn ärver därmed inte "direkt" då den ena föräldern går bort.

När det istället finns särkullbarn till den först avlidne maken behöver inte dessa vänta på att den efterlevande maken ska gå bort för att få ut sin del av arvet (3 kap 1 § ÄB). Särkullbarn har med andra ord rätt att få ut sin andel "direkt". Det är endast om särkullbarnet väljer att avstå från arvet till förmån för den efterlevande som den efterlevande kan få ärva denna andel (som vid fallet med gemensamma barn). Om särkullbarnen inte avstår innebär detta att de får ut arvet "direkt", som om en ogift person går bort.

"Direkt" innebär alltså att arvet inte går till den avlidnes make först och att särkullbarnet därmed inte måste vänta tills denne gått bort innan de får ut sin andel av arvet. När en förälder till särkullbarn gått bort måste fortfarande en bodelning, bouppteckning och ett arvskifte göras. Det är alltså inte så att det går extra snabbt att få ut sin andel för att man är särkullbarn eller liknande, det är som när vilken person som helst går bort. "Direkt" betyder som sagt bara att den efterlevande maken inte per automatik får särkullbarnets andel, vilket gäller för gemensamma barn.

Ett exempel: A och B är gifta och har 5 gemensamma barn. A har också 1 särkullbarn. A äger en fastighet som är dennes enskilda egendom och som paret bor i. A går bort. Enligt lag är det bröstarvingar (barn) som ärver först. Alla barn ska alltså ha 1/6 av fastigheten, här görs ingen skillnad på gemensamma barn och särkullbarn. Eftersom A var gift kommer B att ärva de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt, det vill säga 5/6 av fastigheten. Särkullbarnet ärver i detta fall sin andel "direkt", den går alltså inte till B. Särkullbarnet har då rätt till 1/6 av fastigheten. När arvskiftet är klart måste B se till att särkullbarnet får sin del av fastigheten. Om B inte vill flytta får hen försöka lösa ut särkullbarnet på annat sätt, exempelvis genom att betala värdet av 1/6. Kan B inte lösa ut särkullbarnet på något annat sätt får B helt enkelt flytta, särkullbarnet har rätt att få ut sin andel ("direkt"). B kan inte hävda att särkullbarnet måste låta B bo kvar och sedan ta del av ett efterarv istället, även om särkullbarnet KAN välja att göra detta.

Hoppas att du fått svar på sin fråga!

Med vänlig hälsning

Hedvig Johansson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1197)
2021-07-26 Särkullbarns rätt till arv före fostermors rätt
2021-07-09 Särkullebarn och efterlevande make - vem har rätt till arvet?
2021-06-29 Hur fördelas arv när båda makarna har särkullbarn och ett gemensamt barn?
2021-06-28 Vad får min mans särkullbarn ut i arv direkt?

Alla besvarade frågor (94271)