Vad kan styrelsen i en samfällighetsförening besluta om gällande rätten att få delta på årsstämman?
Vi är medlemmar i en samfällighetsförening vi har frågor gällande styrelsen inför ett årsmöte om 10 dagar.
Frågor kommer att avhandlas på mötet och diskussioner kommer att uppstå som är av intresse för alla i hushållen. Ett hushåll = en röst.
Tidigare maximerade styrelsen tillåtet antal närvarande på det kommande mötet till 50 personer och endast en person/hushåll – pga storleken på den lokal de bokat då. "Först till kvarn"
De krävde även att anmälan gjordes skriftligt, inkl uppgift om VEM från hushållet som skulle närvara.
Efter protester ändrade de sig och drog tillbaka "maximeringen" av antal hushåll, bokade en större lokal, som kan ta ca 120 personer med hänsyn taget till FHM:s rekommendationer.
Normalt närvarar ca 60 personer, från de 160 hushåll som föreningen består av, på årsmötena.
Styrelsen kräver dock fortfarande att max en person från varje hushåll får närvara och att anmälan görs skriftligt samt VEM från hushållet som ska närvara.
Har styrelsen rätt att…
FRÅGA 1: kräva att max en (1) deltagare per hushåll får närvara på årsmötet – även om lokalen för mötet är stor nog, med hänsyn taget till FHM:s rekommendationer
FRÅGA 2: avvisa en person som oanmäld, men som ingår i samma hushåll som annan medlem (som anmält sig och närvarar) kommer till mötet?
FRÅGA 3a: av medlemmarna kräva skriftlig anmälan till årsmötet?
FRÅGA 4: att förhindra hushåll, som INTE har anmält sig skriftligt, att närvara?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du jämte flertalet andra personer är medlemmar i en samfällighetsförening. Inför den stundande föreningsstämman har styrelsen ställt upp diverse villkor för deltagandet på stämman och detta till följd av den extra ordinära situation som Covid-19 har fört med sig. Det nu sagda innebär att styrelsen bland annat har bestämt att högst en person från varje hushåll ska få närvara och att denne i förväg skriftligen anmäler sitt deltagande. Mot bakgrund av ovanstående undrar du och ett antal andra medlemmar huruvida styrelsen verkligen äger rätt att agera på det sätt som nu är i fråga. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.
Lagen om förvaltning av samfälligheter (LOS).
Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).
Även vissa analogier (paralleller) kommer att göras till bostadsrättslagen (BRL) och detta endast av illustrativa skäl.
Samfällighetsföreningar är likt bostadsrättsföreningar en typ av ekonomisk förening, vilket är anledningen till att föreningslagen även blir tillämplig i det här sammanhanget. De frågor som framgår av din ärendebeskrivning kommer i någon mån att behandlas var för sig. Men ett flertal kommer också att bakas ihop och detta för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig.
Några allmänna hållpunkter - Kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen, vad gäller?
Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen, 6 kap. 10 § 1-3 p. EFL. Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat, 9 kap. 15 § BRL. En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar, 6 kap. 10 § 4 p. EFL. I övrigt ges ingen ytterligare vägledning. I lagen om förvaltning av samfälligheter finns överhuvudtaget ingen sådan reglering. Men genom analogislut kan viss vägledning ändå sökas i de tidigare nämnda författningarna (eftersom en samfällighetsförening följaktligen är en sorts ekonomisk förening) liksom på grundval av allmänna associationsrättsliga (föreningsrättsliga) principer varför det ovan anförda torde gälla även i det här fallet. Begreppet väsentliga förändringar är dock inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Det är i mångt och mycket föreningen, med andra ord ni själva som tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut dikterar villkoren för stadgarna och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder av exempelvis en av samfälligheten ägd gemensamhetsanläggning torde ligga inom styrelsens behörighet och därför inte kan betraktas som en väsentlig förändring. Årsstämman fungerar som en demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte strider mot tvingande lagstiftning.
Din första fråga - Kan styrelsen begränsa medlemmarnas rätt att få närvara på föreningsstämman?
Det korta svaret lyder: Nej, egentligen inte. I 47 § LOS sägs att medlemmarnas rätt att delta i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman och vid denna äger vidare envar rätt att närvara, yttra sig och rösta, vilket framgår av 6 kap. 2 § 1 st. EFL. Såvitt jag kan bedöma finns det således inget stöd för att styrelsen efter eget gottfinnande har kompetens att fatta den här typen av beslut som i praktiken innebär en påtaglig inskränkning i en av medlemmarnas absolut mest fundamentala rättigheter. Min bedömning är att inte ens föreningsstämman i egenskap av samfällighetens högst beslutande organ hade kan genomdriva det aktuella villkoret eftersom detta inte hade varit förenligt med den lagstiftning som finns på föreningsrättens område. Däremot kan det under vissa givna förutsättningar ändå finnas undantag som kan åberopas av styrelsen, vilka kommer att behandlas i nästa stycke enligt nedan.
Dina övriga frågor (vilka är nära förbundna med varandra) - Kan styrelsen avvisa en oanmäld medlem som tillhör ett hushåll i vilket det redan finns en annan anmäld medlem? Kan styrelsen helt förhindra att ett oanmält hushålls medlemmar närvarar på stämman? Och vad gäller angående formkravet?
Mot bakgrund av att rätten för en medlem att få delta på föreningsstämman i princip är en ovillkorad rättighet är det korta svaret på de två förstnämnda frågorna: Nej, det går förmodligen inte. Men märk väl att annan associationsrättslig lagstiftning kan stipulera det rakt motsatta. Enligt aktiebolagslagen (ABL) finns det nämligen en möjlighet att i bolagsordningen, vilket för övrigt är ett aktiebolags motsvarighet till en förenings stadgar, föreskriva att en aktieägare endast får delta om denne anmäler detta till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till bolagsstämman, 7 kap. 2 § 2 st. ABL. Detsamma torde även gälla en ekonomisk förening under förutsättning att stadgarna tillåter det, jfr 3 kap. 1 § 6 p. EFL och 28 § 1 st. 9 p. LOS. Men om ett deltagande på er föreningsstämma aldrig tidigare har varit föremål för ett skriftligt anmälningsförfarande talar det naturligtvis för att det inte finns någon sådan bestämmelse i stadgarna som ger stöd för styrelsens nu vidtagna åtgärder. Enligt min mening är styrelsens agerande därför att betrakta som en väsentlig förändring varför frågan hade behövt hänskjutas till föreningsstämman för votering. Om det skulle finnas önskemål om att utöka styrelsens behörighet härvidlag menar jag att detta i så fall måste ske genom en ändring av stadgarna, vilket definitivt är något som fordrar ett stämmobeslut med minst två tredjedelars övervikt, vilket följer av 6 kap. 35 § EFL och 52 § 1 st. LOS. Sammantaget finns det goda skäl att mycket noggrant studera de ifrågavarande stadgarna eftersom dessa kan få avsevärd betydelse för den rättsliga bedömningen. Men givet att styrelsen på grundval av stadgarna alternativt tidigare lokal praxis (sedvänja) i föreningen äger rätt att villkora ett deltagande med en skriftlig anmälan bör även samma organ kunna neka medlemmar tillträde till årsstämman om dessa inte har anmält sig i enlighet med kallelsens innehåll.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammantaget kan följande konstateras. I grunden går det inte att neka en medlem dennes rätt att närvara vid föreningsstämman och detta mot bakgrund av det som har redovisats enligt ovan. Däremot kan det möjligen argumenteras för att det genom den förevarande situationen går att åberopa en eller flera av de tidigare angivna undantagssituationerna. Men här behöver som sagt stadgarna noggrant studeras för att kunna utröna huruvida så är fallet. Värt att notera är också att krav på en skriftlig anmälan till en årsstämma egentligen inte utgör någon främmande företeelse i associationsrättsliga sammanhang. Men ett förbehåll om detta ska givetvis finnas upptaget i stadgarna, annars torde det vara fritt fram för varje medlem beträffande just deltagandet på stämman.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
