Vad innebär myndigheters kommuniceringsskyldighet?
Myndighetens kommuniceringskrav
Hej! Enligt den nya förvaltningslagen 25 § ska allt material kommuniceras innan en myndighet fattar beslut i ett ärende. I tidigare lag gällde kommuniceringskravet om det kommit in uppgifter från andra. Vad gäller nu?
Är det nödvändigt för en myndighet att kommunicera om det är den sökande själv som lämnat alla uppgifter?
Vad är det den sökande ska få tillfälle att yttra sig över?
Lawline svarar
Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Här är den aktuella lagtexten i förvaltningslagen 25 §:
"Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet."
I den gamla förvaltningslagen var det tydligt att det var material som någon annan än den sökande själv tillfört ärendet som skulle kommuniceras ut till den sökande. I den nya förvaltningslagen har denna formulering valts bort och ersatts av en skyldighet som innebär att "allt material av betydelse" ska kommuniceras ut med undantag för sådant material som är "uppenbart obehövligt". Det material som ska kommuniceras ut är det material som påverkar myndighetens ställningstagande i frågan som beslutet gäller. Med uppenbart obehövligt menas alltså att materialet inte ligger till grund för myndighetens beslut. Om en myndighet är osäker på om material ska kommuniceras eller inte ska man dock ta det säkra före det osäkra och kommunicera materialet till den sökande.
Syftet med kommunikationskravet är att den sökande ska få möjlighet att påverka beslutet genom att "yttra sig över" eller lämna synpunkter på materialet som kommer läggas till grund för beslutet. Det ger uttryck för principen att ingen får dömas ohörd, vilket är en grundläggande rättsprincip i demokratiska stater och även ses som en mänsklig rättighet, Europakoventionen art. 6.
Material som den sökande själv har lämnat till myndigheten kan mycket väl vara relevant för myndighetens slutliga beslut. Det bör av förklarliga skäl dock inte finnas något stort behov för den sökande att lämna synpunkter på det material som en själv har lämnat in. I och med formuleringen i förvaltningslagen 25 § tolkar jag det trots allt som att det är just det material som påverkar myndighetens beslut som ska kommuniceras ut, vilket även kan inkludera det material som den sökande själv har lämnat in. Om myndigheten tycker att det är uppenbart obehövligt att lämna ut det materialet behöver de dock inte göra det. Men som tidigare nämnt så ska myndigheten vid tveksamhet välja att följa huvudregeln och helt enkelt kommunicera ut materialet till den sökande ändå.
Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!
Vänliga hälsningar,
