Vad innebär anhörigbehörighet?
Hej!
Vilka underlag är man skyldig att tillhandahålla när man som anhörig sköter om "ordinära rättshandlingar" inom ramen för anhörigbehöriget enligt Föräldabalken kap 17?
En av våra föräldrar har demens och tillsammans med syskon och den andra föräldern hjälps vi åt att sköta dagliga ekonomiska uppgifter. Vi har under de senaste veckorna haft flera samtal med en mobiloperatör för att avsluta konto och sköta räkningar, inklusive en felaktig faktura. Men det har varit motstridiga uppgifter och krav från operatörens sida och vi undrar hur lagliga de är och vilka rättigheter vi har?
1) krav på fullmakt; vi har svårt att förstå detta i och med att hon dels inte kan skriva sitt namn längre, dels undrar vi om en fullmakt skulle vara giltigt om den är skriven av demenssjuk?
2) krav på läkarintyg; har operatören (eller andra företag generellt) någon rätt att kräva det? Vem bedömer anhörigbehörigheten och vilka underlag är man skyldig att tillhandahålla?
Slutligen, i det här fallet hänvisar operatören upprepade gånger att de inte kan lämna ut några uppgifter (vilket inte behövs) eller gå in på en kunds konto och åtgärda något (i det här fallet en felaktig faktura) på grund av GDPR-relaterad sekretess, utan ett läkarintyg. Är det ett rimligt och/eller lagligt krav?
Tack!
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Anhörigbehörigheten regleras i 17 kap FB och gör det möjligt för anhöriga till någon som uppenbarligen inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter att obesörja den enskildes ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen. (17 kap. 1 § FB)
Anhörigbehörigheten gäller i tur och ordning för:
1. make eller sambo,
2. barn,
3. barnbarn,
4. föräldrar,
5. syskon, och
6. syskonbarn.
(17 kap. 2 § FB)
Det är alltså inte möjligt för er barn tillsammans med den andra föräldern (make/sambo) att utöva anhörigbehörigheten. Först och främst är det make/sambo som är anhörigbehörig. Om denne avböjer uppgiften gäller anhörigbehörigheten för er barn. Om det finns flera anhöriga under samma punkt gäller anhörigbehörigheten för dem gemensamt.
Fråga 1.
Inom svensk rätt krävs rättshandlingsförmåga för att kunna företa rättshandlingar som exempelvis att upprätta fullmakter. Rättshandlingsförmåga innebär att en person har förmåga att faktiskt utföra en rättshandling och har förmåga att förstå den rättsliga handlingen, dess innebörd och konsekvenser. Om någon genom lag eller av annan anledning (exempelvis sjukdomstillstånd) saknar rättshandlingsförmåga är rättshandlingar de företar ogiltiga. Att en person lider av en demenssjukdom kan innebära att rättshandlingsförmågan är inskränkt, då sjukdomen kan begränsa en persons förmåga att fullt förstå rättsliga handlingar.
Om en person lider av långt gången demens och utfärdar en fullmakt kan alltså fullmakten i sig vara ogiltig. Huruvida er förälder med demenssjukdom kan upprätta en giltig fullmakt beror alltså på hur långtgående demens denne har. Oavsett så gör anhörigbehörigheten det möjligt för anhörig att företräda den enskilde utan krav på fullmakt. Svaret på din första fråga är alltså att det inte krävs någon fullmakt.
Fråga 2.
I lagen regleras även vad som händer om en anhörig utövar anhörigbehörighet utan att ha rätt till det, dvs. antingen att det är "fel" anhörig enligt ovan eller att anhörigbehörighet utövas trots att den enskilde inte är i behov av det. Den anhörige som felaktigt utövat behörighet ska då ersätta en godtroende tredje man (t.ex. bank) för skada som denne orsakat. För att tredje man ska kunna ha rätt till ersättning måste således tredje man varit i god tro om behörigheten. (17 kap. 6 § FB) För att tredje man ska kunna anses varit i god tro är det rimligt att tredje man uppställer krav på antingen fullmakt eller läkarintyg för att den anhörige ska kunna styrka sin behörighet.
Vidare krävs det inget beslut om anhörigbehörighet. Det som ni behöver är ett läkarintyg som kan intyga att den enskilde pga. sjukdom inte längre har förmåga att företa sina ekonomiska angelägenheter. Det är alltså ingen som bedömer anhörigbehörigheten och ni behöver inte tillhandahålla något underlag för att kunna utöva anhörigbehörigheten generellt. Dock kan tredje man uppställa krav på läkarintyg för att kunna anses vara i god tro för att därigenom ha rätt till ersättning vid eventuell skada.
Hoppas detta besvarade dina frågor och gav klarhet i rättsläget! Om något är otydligt är du varmt välkommen att återkomma på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.
Med vänlig hälsning,
