Vad innebär andelsmetoden i samfällighetslagen?

2021-03-12 i Föreningar
FRÅGA
Hej.På stämman lade styrelsen fram förslag om uttaxering på 550 kr/månad och andel.En medlem som har 126 andelar av totalt 140 (126 lgh o 14 villor) begärde rösträtt enligt andelsmetoden.Han hade inkommit med en motion om att han ansåg att villorna skulle betala 50 kr mer på månad jämfört med lgh. Vi var 12 st. röstberättigade medlemmar närvarande på stämman och ingen hade fullmakt att rösta för annan medlem.Vid röstningen sa 11 medlemmar nej till motionen och 1 röstade för motionen. Jag tolkade §49 som att motionen kunde avslås eftersom medlems röstetal ej får överstiga 1/5 del av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. ( 11 avslag 2,4 tillstyrkt)Lagens andemening måste väl vara att ingen enskild medlem kan köra över styrelsen i ekonomiska frågor, då finns det ju ingen anledning till att ha en styrelse eftersom styrelse ej kan fatta beslut gällande förvaltning av samfälligheten.MVH
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Den relevanta lagen för din fråga är följande:

-Lag om förvaltning av samfälligheter (SFL).

Vad säger 49 § Samfällighetslagen?

Precis som du säger så gäller speciella regler för ekonomiska frågor och så som du beskrivit den aktuella motionen så låter det absolut som att den faller in under "ekonomiska frågor" varav de speciella reglerna i 49 § kan användas. Det 49 § säger är att enligt huvudregeln har alla närvarande medlemmar en röst vid föreningsstämman, oavsett hur många delägarfastigheter hen har, den räknemetoden kallas huvudtalsmetoden.

En medlem kan dock begära att medlemmarnas röster ska räknas om och beräknas efter delägarfastigheternas andelstal istället, den räknemetoden kallas för andelsmetoden och får bara användas när det gäller ekonomiska frågor. Om en medlem begär att medlemmarnas röstetal skall räknas efter andelsmetoden istället så finns det dock ett tak som varje medlems röstetal inte får överstiga, vilket är en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar, precis som du skriver. Det finns alltså en röstspärr på 20% som innebär att en medlem skall inte kunna ha röster som motsvarar mer än 20% av det totala antalet berättigade röster som finns närvarande. Det som kan vara komplicerat med andelsmetoden är att räkna ut rätt andelsantal för varje medlem, vilket är viktigt att få rätt. Se därav till att ni har rätt andelsantal för varje röstberättigad medlem uträknat.

Jag skall exemplifiera det hela här med ett hypotetiskt exempel då jag inte vet hur allas andelstal ser ut hos de som röstade hos er:

-Medlem 1 =17 andelstal = 17%

-Medlem 2 = 10 andelstal = 10 %

-Medlem 3 = 50 andelstal = 50%

-Medlem 4 = 13 andelstal = 13%

-Medlem 5 = 10 andelstal = 10%

-Totalt = 100 andelstal = 100%

Enligt andelsmetoden skulle rösterna fördelas enligt följande, jag skriver deras verkliga andelsprocent inom parantes för att tydliggöra vad röstspärren gör med rösterna:

-Medlem 1 = 17 röster (17%)

-Medlem 2 = 10 röster (10%)

-Medlem 3 = 20 röster (50%) – röstspärren

-Medlem 4 = 13 röster (13%)

-Medlem 5 = 10 röster (10%)

Här ser man tydligt hur medlem 3 påverkas av röstspärren, om den inte hade funnits hade medlem 3 fått 50 röster istället för 20. Men röstspärren i andelsmetoden i 49 § SFL gör så att medlem 3 bara får 20 röster vilket motsvarar 20% (en femtedel) i det här påhittade scenariot.

Vad var syftet med andelsmetoden när lagen kom till?

Andelsmetoden lades in i lagen i syfte att förhindra att flera delägare som har små andelstal ska kunna skaffa sig förmåner som innebär att en större del av kostnadsansvaret övervältras på en eller ett fåtal medlemmar med stora andelstal. Det finns nämligen oftare många medlemmar med små andelstal och om inte denna räknemetod fanns skulle dem lättare kunna gå ihop och rösta för beslut som övervältrar den större delen av kostnadsansvaret på en eller ett fåtal av de medlemmar som har stora andelstal. Om det inte gick att motverka med hjälp av denna regel skulle det kunna vara svårt att få till stånd samarbete med hjälp av samfälligheter i vissa situationer och därav finns denna regel.

Vad innebär 49 § samfällighetslagen i just ditt fall?

Om ni röstade enligt andelsmetoden:

När man ska använda sig av andelsmetoden måste man således räkna om alla röstberättigades röster till andelstal, vilket innebär att man måste veta hur många andelar av samfälligheten som varje person äger. På din fråga tolkar jag det som att ni räknar varje fastighet som en andel i er samfällighet och att det totalt finns 140 andelar i samfälligheten.

För att jag ska kunna förklara exakt hur det ska räknas på er föreningsstämma behöver jag vet hur andelstalen såg ut för alla närvarande. Eftersom du inte nämner att någon annan hade fler andelar än en av medlemmarna i din fråga utgår jag därav från att alla förutom en medlem hade en andel och sedan fanns hen med 126 andelar. Det som skall ske enligt andelsmetoden i ett sånt fall är att medlemmen med 126 andelar får ett röstetal som motsvarar max 20% av det totala antalet röster. Vilket innebär att de övriga 11 medlemmarnas röster tillsammans blir minst 80% av det totala antalet röster, således kan den medlemmen med flest andelar inte ensam rösta igenom motionen då hen inte har majoritet med bara sina röster som står för max 20%.

Ni som röstade emot motionen ska ha stått för minst 80% av rösterna tillsammans om alla medlemmar förutom hen med 126 andelar röstade emot, således är det ni som röstade emot som har majoritet och motionen skall inte antas.

Om ni röstade enligt huvudtalsmetoden:

När man använder huvudtalsmetoden har alla en röst var som jag tidigare nämnt och i sådana fall är det mycket okomplicerat. Ni var tolv stycken medlemmar närvarande på föreningsstämman och således finns det tolv röster. Om elva röstade emot så var det ni elva som hade majoritet och motionen ska således inte antas.

Vad kan du göra för att klandra beslutet?

Ifall föreningen ändå antog motionen och du vill klandra beslutet för att det inte har tillkommit i behörig ordning kan du göra det hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor efter att beslutet togs, om det har gått längre tid än så har du tyvärr ingen rätt att väcka talan (15 och 53 § SFL).

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till mig på elin.englund@lawline.se!

Med vänliga hälsningar,

Elin Englund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Föreningar (496)
2021-04-18 Får stämmoprotokoll läggas upp på föreningens hemsida?
2021-04-14 Vem kan fatta beslut om installation av en hiss i en bostadsrättsförening?
2021-03-31 Motionsrätt ideell förening
2021-03-29 Kan jag som medlem i en ideell förening nekas att ta upp viss fråga på föreningens årsmöte?

Alla besvarade frågor (91349)