Vad har ett särkullbarn rätt till när dess gifta förälder dör?
Hej! Min pappa har gått och gift sig med en kvinna från Ukraina som han känt i 1,5år utan att berätta till mig som hans enda barn och resterande släkt och familj. Jag undrar nu vad jag som särkullsbarn måste hålla koll på så att jag inte blir blåst på mitt arv och vad jag har för rättigheter den dagen min pappa går bort, de har inga gemansamma barn utom båda har ett barn var från tidigare förhållanden.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på frågan kommer jag använda mig av reglerna i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Vad händer när en gift person dör?
När en gift person avlider ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelningen görs mellan den efterlevande maken och dödsboet (9 kap. 6 § ÄktB). Vem som företräder dödsboet hittar man i 19 kap. 1 § ärvdabalken, och det kan vara efterlevande make, sambo, andra arvingar eller testamentstagare, alltså kan du företräda din pappas dödsbo.
Bodelningen går till så att man beräknar vardera makes andelar i boet (11 kap. 1 § ÄktB) och räknar av varje makes skulder från sitt giftorättsgods (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). Därefter ska giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB), och vad som är enskild egendom finner man i 7 kap. 2 § äktenskapsbalken. Om din far dör först har hans fru dock möjligheten att bestämma att båda sidorna får behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Rätten att välja att båda sidorna behåller sitt giftorättsgods skulle alltså inte du som dödsbodelägare ha, utan enbart din pappas fru.
Har särkullbarn rätt till arv direkt vid dödsfall om den avlidne var gift?
Om en gift person har barn som inte är tillsammans med den personen hen är gift med brukar man kalla det för särkullbarn. Därmed är ett särkullbarn även bröstarvinge (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider ifall särkullbarnet i fråga inte frivilligt avstår från sin lott tills den efterlevande maken också avlider (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du har alltså som särkullbarn enligt huvudregeln rätt att få din arvslott med en gång när din pappa avlider om du inte självmant vill vänta tills din pappas fru också har avlidit.
Det finns dock en skyddsregel för den efterlevande maken. Utöver sin del från bodelningen har den efterlevande maken, alltså din pappas fru, rätt att få täckning för fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär alltså att din pappas fru kommer få sin del av bodelningen samt mer övrig egendom ifall hennes egendom efter bodelningen inte täcker fyra prisbasbelopp. År 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor, och i år skulle din pappas fru få täckning för 186 000 kronor.
Vad händer med en bröstarvinges arvsrätt ifall det minskas på grund av prisbasbeloppet?
Om din pappas sambo får behålla en del av ditt arv för att täcka fyra prisbasbelopp får du istället det som ett efterarv när din pappas fru går bort. Det innebär att man ser hur stor del av det frun äger vid hans bortgång som utgörs av arvet som ursprungligen skulle ha gått till dig. Lika stor andel har du rätt till när frun avlider. Det gäller alltså inte en viss summa, utan en viss andel. Det finns inga direkta begränsningar för vad en efterlevande make får göra med sådant arv under sin livstid förutom att hon i sådant fall inte får testamentera det till någon annan (3 kap. 2 § första stycket ÄB).
Om din pappas fru får en del av ditt arv som ska gå till dig som efterarv finns det en regel som skyddar dig mot att hon kan ge detta i gåva till annan (3 kap. 3 § ÄB). Den innebär att om den din pappas fru ger bort för stor del utan hänsyn till dig som efterarvinge ska gåvan antingen återgå eller så ska den betalas tillbaka.
Vad behöver man själv göra för att få ett arv?
Om du själv inte är dödsbodelägare är det viktigt att du gör din rätt till arv gällande innan det preskriberas, vilket är 10 år efter dödsfallet (16 kap. 4 § ÄB). Sammanfattningsvis kan jag säga att du som huvudregel ska få ditt arv direkt, men ifall din pappas fru efter hans bortgång inte kan få täckning för fyra prisbasbelopp får du istället när hon senare avlider rätt till lika stor andel som täckningen utgjorde av hela hennes tillgångar minus skulder när han avled. Du har även 10 år på dig att göra din rätt gällande.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
