Vad händer om man inte påkallar jämkning av testamente som bröstarvinge?
Om det finns ett testamente som innebär att arvet ska tilldelas en vän och det finns två bröstarvingar och bara ena begär jämkning blir den då tilldelad halva arvet då istället för att dela hälften av kvarlåtenskap med sitt syskon?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Genom att upprätta ett testamente så sätter man den legala arvsordningen ur spel. Hade det inte funnits ett testamente så hade bröstarvingarna delat på hälften var enligt den legala arvsordningen vilket framgår av 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (ÄB).
Viktigt att komma ihåg är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7:1 Ärvdabalken (ÄB)) och man kan aldrig testamentera bort en laglott. För att en bröstarvinge ska få ut din laglott förutsätts det att man begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Begäran av jämkning ska framföras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att man riktar anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att man väcker talan mot denna i domstol. Om man inte begär jämkning inom jämkningsfristen (dvs inom sex månader från delgivningen) förlorar man sin rätt att få ut laglotten och bröstarvingens del går till testamenttagaren.
Om bara den ena bröstarvingen begär jämkning, blir den då tilldelad halva arvet istället för att dela hälften av kvarlåtenskap med sitt syskon?
Om en bröstarvinge inte begär jämkning av testamentet så går dennes del (laglott) till testamenttagaren (vännen) istället. Den andra bröstarvingens del kommer inte ökas såvida det inte framgår någonting annat av testamentet. Att inte påkalla jämkning kan man likställa med att man som bröstarvinge godkänner att sin del går till testamenttagaren. Detta innebär helt enkelt att tesstamenttagaren får en större del av testators kvarlåtenskap. Varför fördelningen blir detta viset har att göra med principer inom testamenträtten där man ska följa testators vilja. Oftast brukar testorns vilja vara att så mycket som möjligt ska gå till testamenttagaren, och därmed ska dennes del också ökas om jämkning inte sker. (se 11 kap 1 § ÄB)
Hoppas det var svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om du undrar något!
Med vänliga hälsningar
