Vad händer om en make dör och har särkullbarn?
Mina föräldrar, gifta, han med 2 barn sedan tidigare och hon med 1 barn sedan tidigare. (inga gemensamma) Vad gäller i dom två olika fallen beroende på vem som dör först? Om min pappa dör först, ärver hans fru 75% och jag och syrran delar på resterande 25 %? Och sedan när frun dör får hennes dotter 50 % och jag och syrran delar på resterande 50 %?
Förklara gärna även vad som händer om hon dör först.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga.
Jag tolkar det som att det saknas testamente efter både din pappa och hans fru. Man använder sig då av den legala arvsordningen. För att kunna svara på din fråga kommer jag behöva använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB).
Bodelning
Inledningsvis så kommer en bodelning att ske oberoende av vem som går bort först (9 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen kommer makarnas egendom att fördelas mellan dom (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen kommer deras giftorättsgods att ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som räknas som giftorättsgods är all egendom som inte är enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör enskild egendom går att finna i 7 kap. 2 § ÄktB, men det kan bland annat handla om egendom makarna gjort enskilda genom äktenskapsförord eller som någon av makarna fått i gåva med villkor att det ska utgöra enskild egendom.
Exempel:
Om det saknas enskild egendom hos din pappa och hans fru, kommer de få dela lika på värdet av all egendom. Om vi utgår ifrån att egendomen har ett värde av 100 000 kronor kommer din pappa genom bodelningen erhålla 50 000 kronor och hans fru 50 000 kronor.
Vem kan ärva?
För att kunna ärva någon krävs det att man ingår i någon av de tre arvsklasserna. Till den första arvsklassen hör barn till den avlidne, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen kan man finna föräldrar, syskon och syskonbarn till den avlidne (2 kap. 2 § ÄB). Den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder tillhör den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB).
Du och din syster tillhör den första arvsklassen till er pappa. Ni ingår däremot inte i er pappas frus arvsklass då ni inte är barn till henne. Samma gäller för er pappas frus dotter, då hon tillhör sin mammas arvsklass men inte er pappas arvsklass.
Make och maka har dock en speciell rätt till arv. Om de har gemensamma barn har de rätt till den avlidnes kvarlåtenskap före dessa (3 kap. 1 § ÄB). I ert fall så saknas de gemensamma barn. Eftersom din pappa och hans fru saknar gemensamma barn, men har barn på annat håll, så använder man begreppet särkullbarn. Särkullbarn är barn till ena maken, men inte till den andra.
Särkullbarns rätt till laglott
Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt (7 kap. 1 § ÄB). Detta skiljer sig från de gemensamma barnen som måste vänta tills den andra maken också har gått bort. Du och din syster kommer därför kunna få ut er laglott direkt efter er pappas bortgång. Samma gäller för fruns barn. Laglotten utgör halva arvslotten. Eftersom du och din syster är de enda barnen till er pappa så har ni rätt till 50 % var av hans kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Er laglott utgör därför 25% var av er pappas kvarlåtenskap (50/2=25).
Det återstår då 25% var som du och din syster inte får ut direkt. Dessa kommer istället utgöra efterarv. Med efterarv menas att ni får ut dessa efter det att er pappas fru har gått bort. Efterarvet beräknas med hjälp av kvotdelar.
Sammanfattning
Oberoende av vem av din pappa och hans fru som går bort först kommer ni barn enbart kunna ärva av er förälder förutsatt att det saknas testamente. Du och din syster kommer alltså ha rätt till 100% av er pappas egendom. Er pappas egendom utgör däremot 50% av giftorättsgodset. Detsamma gäller för hans frus barn. Eftersom ni är särkullbarn kommer ni att kunna kräva er laglott direkt efter det att er pappa har gått bort, det vill säga 25%.
Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig!
Med vänliga hälsningar,
