Vad händer när kvarlåtenskapen inte räcker för att täcka ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet? Kommer inte särkullbarn få något arv alls då?
Hej, har en fråga om basbelopp och arvsrätt.
Den efterlevande maken har ju rätt till ett belopp 4x basbeloppet det året som hens make avlidit. Om det är så att den sammanlagda kvarlåtenskapen inte räcker till att täcka detta belopp, vad gäller då? Ska den efterlevande make bara få det som finns då? Ifall så är fallet, så blir det ju inget över av kvarlåtenskapen till t.ex. särkullbarn till den döde maken (om sådant finns) Vems rätt kommer först då? För barn kan ju inte heller göras arvslösa och särkullbarn har ju alltid rätt till att få ut sitt arv direkt.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om hur fördelning av arv fungerar, för att sedan gå in på basbeloppsregeln och vad som gäller när kvarlåtenskapen inte räcker till fyra gånger prisbasbeloppet. Jag kommer dessutom förklara hur detta påverkar särkullbarnen. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken.
Fördelning av arvet
Regler kring arv och basbeloppsregeln finns i ärvdabalken. Då en gift person avlider ska först en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler (23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Efterlevande make ärver därför före gemensamma barn och de gemensamma barnen får istället ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. Som huvudregel har särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt, precis som du skriver (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken).
Det som tillfaller den avlidne maken vid en bodelning samt dennes enskilda egendom utgör dennes arv. Detta ska delas lika mellan den avlidnes barn förutsatt att inget testamente föreligger. Hälften av kvarlåtenskapen ska då tillfalla särkullbarn och hälften tillfaller då den efterlevande maken. När den efterlevande maken sedan avlider får de gemensamma barnen ut sitt arv.
Basbeloppsregeln
Fördelningen av arvet kan påverkas av basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Prisbasbeloppet regleras i socialförsäkringsbalken och är 47 600 kr under 2021. Detta innebär att efterlevande make enligt basbeloppsregeln i år har rätt att behålla är 190 400 kr. Om beloppet som efterlevande make har rätt till understiger 190 400 kr så kommer särkullbarnets rätt att ärva direkt att påverkas. Efterlevande make har då rätt att erhålla en del eller eventuellt allt av särkullbarnets arvslott för att komma upp i ett belopp om 190 400 kr.
Om ett särkullbarn på grund av basbeloppsregeln inte får ut sin arvslott direkt får särkullbarnet istället efterarvsrätt när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ärvdabalken). Om särkullbarnet, på grund av basbeloppsregeln, fått ut en del av sin arvslott vid den först avlidne maken ska detta avräknas mot vad särkullbarnet får i efterarv vid den efterlevande makes död.
Om kvarlåtenskapen inte uppgår till 190 400 får efterlevande make hela kvarlåtenskapen. Om värdet på kvarlåtenskapen är till exempel 150 000 kr är det detta belopp som maken får. Särkullbarn och gemensamma barn får sitt arv när den efterlevande maken gått bort.
Sammanfattning
Särkullbarn har alltså vanligtvis rätt att få ut sitt arv direkt. Skulle det den efterlevande maken erhåller understiga fyra basbelopp (190 400 kr) kommer särkullbarnet istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider. Finns det mindre än 190 400 kr i kvarlåtenskap efter den avlidne, kommer den efterlevande maken få den kvarlåtenskap som finns. Gemensamma barn och särkullbarn kommer att få sitt arv efter att den kvarlevande maken gått bort.
Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen.
Med vänlig hälsning,
