Vad händer när ena maken går bort? Särkullbarn och gemensamt barn
Hej
Jag och min man har varit gifta sedan 1986. Han har 2 barn och jag har 3 barn, varav det yngsta är adopterat av min man. Vad händer vid ett dödsfall tex om han går bort först ärver hans barn sin laglott? Om jag går bort före min man ärver två av mina barn sin laglott? Eller ärver alla mina 3 varav en är adopterad av min man? Eller ärver det barnet oss först när vi är borta båda två? Vi har ett testamente skrivet av en juristfirma, där de beskrev hur stor delar det räknades ut det var 8 delar mm av kontanter.
Vi har en fastighet som är värd kanske 250 000 idag. Vi kanske hinner flytta till ett annat boende innan någon av oss går bort. Det är även inskrivet i testamentet att den som överlever den andra ska få bo kvar men då måste respektive barn godkänna det har vi förstått. Det finns också något som garanterar den som lever längst 4 basbelopp, hur räknas det ut?
Anledningen till att frågan ställs är att vårt sk gemensamma barn, den adopterade tog upp det med oss. Kan ni förklara gången lite grann. Det finns två scenarier ifall vi bor kvar i huset,eller om vi flyttat in i en seniorhyreslägenhet.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Adopterade barn ses som gemensamma
Om en make har adopterade den andre makens barn, ska barnet ses som makarnas gemensamma barn. Vad som enligt lag gäller mellan barn och förälder, ska också gälla mellan den som adopterats och adoptivföräldern. (4 kap. 21§ föräldrabalken) Detta innebär att din mans två barn ses som endast hans barn (särkullbarn) och två av dina barn ses som dina särkullbarn. Ditt yngsta barn som din make adopterat ses som ert gemensamma barn.
Jag tänker börja med att förklara vad som gäller kring arv så länge inget annat sägs i ett testamente.
Vem ärver?
De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB)
När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken dock behålla hela kvarlåtenskapen (all egendom som denne lämnade efter sig) "med fri förfoganderätt" vilket innebär att man fritt får förfoga över pengarna. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin förälder. Sedan fördelas resten mellan den andres släktingar. (3 kap. 1§ ÄB)
I praktiken innebär detta att dina tre barn ska få 1/3 var av arvet efter dig och din mans tre barn ska få 1/3 av arvet efter honom. Grundregeln är att den av er som lever längst får behålla allting så länge och först när båda har gått bort så delas allting upp mellan barnen. Detta gäller dock endast gemensamma barn.
Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Så den som lever längst har bara rätt att behålla de pengarna som ert gemensamma barn skulle ha ärvt (1/3) med fri förfoganderätt och övriga 2/3 ska direkt delas ut till den avlidnes två barn. (3 kap. 1§ ÄB)
Exempel
Om din man går bort först, har hans två egna barn rätt till 1/3 var av hans kvarlåtenskap. 1/3 ska gå till ert gemensamma barn, men dessa pengarna får du behålla så länge med fri förfoganderätt och sedan får ert gemensamma barn ut arvet efter din man först när du går bort.
Det kan nämnas att särkullbarnen kan välja att låta den efterlevande maken behålla även deras del av arvet och i så fall får de rätt till efterarv, dvs exakt samma sak gäller för dem som för det gemensamma barnet. (3 kap. 9§ ÄB) Detta gäller ju bara om särkullbarnen själva väljer att skjuta upp sitt arv, så jag tänker bortse från denna regel och utgå från att de vill ha ut sitt arv direkt. Men det kan vara bra för dig och resten av familjen att veta att den möjligheten finns.
Detta kan till viss del ändras genom testamente
Det som sagts ovan gäller bara om inget annat står i ett testamente. Jag är osäker på vad exakt testamentet du nämnde innebär och därför är det svårt att säga vilken skillnad det gör.
En viktig sak att komma ihåg är att bröstarvingar är skyddade enligt lagen. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, dvs hälften av det som enligt lagen utgör dennes arvslott. (7 kap. 1§ ÄB) Arvslotten är i detta fallet 1/3 för varje barn, enligt vad som sagts ovan. Laglotten blir då hälften av detta, dvs 1/6. Detta innebär att alla dina barn har alltid rätt till minst 1/6 av det du lämnar efter dig och din mans barn har alltid rätt till minst 1/6 av det han lämnar efter sig. Det är inte möjligt att skriva ett testamente som gör att något barn får mindre än 1/6. (7 kap. 3§ ÄB)
Måste barnen godkänna för att den efterlevande ska få bo kvar?
Särkullbarnen (vilket kommer vara två barn oavsett vem som avlider först eftersom ni båda har två särkullbarn var) har som sagt rätt att få ut sitt arv direkt. Hur mycket detta är beror på vad som framgår av testamentet, men det är minst 1/6 var dvs 2/6 totalt.
Om vi håller oss till exemplet ovan där din make går bort först. Hans två särkullbarn har rätt till minst 2/6 sammanlagt av det totala värdet av allting han lämnade efter sig, eller mer än så beroende på vad som gäller enligt testamentet. Om ni bor kvar i huset behöver barnen får andra saker eller pengar till ett värde av så mycket som de ska ärva. Sedan så kan du ju alltid komma överens med barnen, de kan ärva huset men låta dig bo kvar trots att de äger det, eller så kan de gå med på att få ut sitt arv först senare, som jag nämnde ovan.
Om ni däremot har flyttat till en hyreslägenhet så är ju detta inget som din man ägt och som har något värde som hans barn kan ärva, utan du kan såklart bo kvar där. Skulle hyreskontraktet stå på enbart din man, får du dock ta upp det med hyresvärden att du vill överta kontraktet.
Prisbasbelopp
Den efterlevande maken har alltid rätt att från den avlidne maken få behålla så pass mycket egendom att det, tillsammans med den egendom den efterlevande maken själv har tillsammans motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken gäller vid tiden för dödsfallet. (3 kap. 1§ 2st ÄB)
Återigen tar vi exemplet där din man går bort först. Du har då rätt att behålla så pass mycket efter honom att det, tillsammans med allting du själv äger, blir värt minst fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet ändras varje år och det är prisbasbeloppet för det året din man går bort som gäller. Som exempel så var 2018 års prisbasbelopp 45 500 kronor (se mer här) så om din man gått bort 2018 hade du haft rätt till minst 182 000 kronor (45 500 X 4). Allt du själv äger och det arv från din man som ert gemensamma barn ska få och du får behålla så länge, räknas med. Om detta skulle vara mindre än fyra prisbasbelopp det året, får du behålla så mycket utav hans särkullbarns arv att du når upp till den summan. Dessa pengarna behåller du i så fall med fri förfoganderätt, så att de får ut den delen av sitt arv efter att du har gått bort.
Vad kan du göra?
Allt som sagts ovan är bara generellt sett och testamente kan göra att utfallet blir annorlunda, så för att vara helt säker på exakt vad som gäller i det enskilda fallet bör du ta reda på vad som står i testamentet och vad det innebär. Jag skulle rekommendera att du vänder dig till den juristbyrån som skrev testamentet.
Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
