Vad gör man om en gåva kränkt laglotten?
Bouppteckning, särkullbarn.
Min far har avlidit och han var sedan 7 år sambo med en kvinna som inte är min mor. Han flyttade in i hennes bostad. De köpte ett sommarhus gemensamt och ägde halva var. Sambon har nu informerat mig att min far skrev över sin halva på henne för 2 år sedan. Sommarhuset var det enda av värde som min far hade.
Jag har blivit kallad till bouppteckning, inget testamente bifogades, och vill förbereda mig inför mötet. Vad bör jag tänka på inför och på bouppteckningsmötet för att inte gå miste om min laglott? Påtala på mötet att gåvan kränkt min laglott? Be om återföring av gåva på mötet?
Tack på förhand!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Utgångspunkten är att man som ägare fritt får förfoga över sin egendom på vilket sätt man vill. Det finns däremot vissa begränsningar. Dessa hittar du i ärvdabalken (ÄB). Nedan kommer jag att redogöra för reglerna om laglott och vad du kan göra om din laglott av olika orsaker kränks.
Laglott
Ett sådan begränsning är reglerna om laglott. Varje bröstarvinge, dvs barn till arvlåtaren, har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten och kan inte inskränkas genom testamente (7 kap. 1 § ÄB). Har ett sådant testamente upprättats kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Det ska göras inom 6 månader från det att bröstarvingen blivit delgiven testamentet (7 kap. 3 § ÄB). En bröstarvinge ska nämligen delges testamentet genom att denne får handlingen i bestyrkt kopia. Jämkning påkallas genom att man väcker talan i domstol eller genom att man meddelar testamenstagaren om sitt anspråk. Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt. De behöver alltså inte vänta på att den efterlevande maken avlider.
Det förstärkta laglottsskyddet
Har laglotten istället kränkts genom gåvor är huvudregeln ser det annorlunda ut. Huvudregeln är som sagt att man fritt får ge bort egendom, även om det kränker laglotten. I vissa fall kan emellertid en gåva likställas med ett testamente (7 kap. 4 § ÄB). Så är fallet om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående eller om gåvogivaren behållit den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Ett exempel på den förra situationen är om arvlåtaren under sin livstid ger bort en fastighet men samtidigt förbehåller sig nyttjanderätten eller avkastningen fram till sin död.
Ska gåvan likställas med ett testamente ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglottens värde. Resultatet blir att gåvotagaren får återbära en så stor del av gåvan att bröstarvingen kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen. Kan gåvan inte återbäras får gåvotagaren betala motsvarande belopp i pengar.
Sammanfattningsvis
Om det finns egendom kvar i dödsboet efter att dess skulder har betalats, är du berättigad att få ut din laglott. Eftersom du är ett särkullbarn har du rätt att få ut din laglott direkt.
Finns det ett testamente som har kränkt din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet. Av din fråga framgår det att det inte finns ett testamente, men däremot att din far gett bort sin andel i en fastighet till hans fru. Frågan blir därför om denna gåva kan likställas med ett testamente.
Utifrån din fråga kan jag däremot inte säga om det rör sig om en sådan gåva. Anser du att gåvan ska likställas med ett testamente, kan du påtala det vid mötet. För att göra din rätt gällande måste du sedan väcka talan i tingsrätten mot din fars fru inom ett år från det att bouppteckningen efter avslutats, annars går rätten förlorad.
Hoppas du fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
