Vad gäller vid arvsfördelning när särkullbarn finns?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du har två barn som inte är din frus barn, och att hon har ett barn som inte är ditt (dvs. särkullbarn). Nedan kommer jag att redogöra för hur ditt arv fördelas enligt arvsreglerna i ärvdabalken (ÄB), och därefter vad du kan reglera i ett testamente.
Vad kommer din kvarlåtenskap att utgöras av?
Efter att du dött görs i regel en bodelning. Denna bodelning görs mellan ditt dödsbo och din maka (9 kap. 1 § äktenskapsbalken och 23 kap. 1 § 2 st. ÄB) och innebär att allt giftorättsgods delas lika mellan er (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Eftersom ni inte har något giftorättsgods behöver dock inte någon bodelning göras, utan din kvarlåtenskap kommer att bestå av din enskilda egendom.
Arvsreglerna i ÄB
Vem som ärver framgår av den legala arvsordningen i 2 kap ÄB. I första hand är det bröstarvingar som ärver. Bröstarvingar är den närmaste arvingen till någon som avlidit, det vill säga dina barn (2 kap. 1 § ÄB) och de ärver lika mycket (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Denna ordning gäller förutsatt att du inte skrivit något testamente där du reglerar vem som ska ärva efter dig. Dina barn har dock alltid rätt till sin laglott, som utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Precis som du skriver ärver inte din frus barn något från dig, utan det är endast dina barn som har arvsrätt.
När en make eller maka i ett äktenskap dör finns en regel som säger att kvarlåtenskapen ska tillfalla den andra maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna regel gäller dock inte om den make eller maka som dör efterlämnar en bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge. Då ska arvet istället tillfalla bröstarvingarna till den avlidne.
Något som är viktigt att notera är dock att din maka alltid har rätt till egendom till ett värde av fyra stycken prisbasbelopp. Om hennes del från en bodelning tillsammans med hennes eventuella enskilda egendom inte uppgår till ett sådant belopp har hon alltså rätt att få detta belopp ur din kvarlåtenskap (3 kap. 1 § 2 st. ÄB).
Reglering av arv i ett testamente
Om inget testamente finns utgår arv enligt den ordning som anges i 2 kap. ärvdabalken. I ett testamente kan dock testamentsgivaren själv bestämma vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter dennes död. Ett testamente ska enligt 11 kap. 1 § ÄB tolkas i enlighet med testatorns vilja och huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Bröstarvingar har dock (som sagt) alltid rätt till sin laglott, som utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är hela den avlidnes kvarlåtenskap. Denna laglott går inte att testamentera bort och om testamentet skulle inkräkta på laglotten kan en jämkning av testamentet påkallas för utfående av laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Som ett minimum har dina barn alltså rätt till ½ av din kvarlåtenskap när du dör. Undantaget är om barnen skulle välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB. Då blir barnen istället berättigade till efterarv (dvs. arv som utgår när även den efterlevande dött).
Slutsats
Dina barn har rätt att få ut sina laglotter direkt när du avlider, dvs. halva arvslotten. I ett testamente kan du dock se till att den andra halvan av arvslotten tillfaller din maka.
Oavsett om du skrivit ett testamente eller inte har din maka rätt till fyra stycken basbelopp ur din kvarlåtenskap, om hennes egna enskilda egendom inte skulle uppgå till ett sådant belopp.
Jag hoppas att jag lyckats svara på din fråga. Om du önskar hjälp av en jurist vill vi på Lawline gärna hjälpa dig, information om pris och tidsbokning finner du i sådant fall här.
Med vänliga hälsningar
