Vad gäller vid arvodering i en förening? Frågan avser ersättning till såväl styrelseledamöterna som föreningens medlemmar

2020-05-21 i Föreningar
FRÅGA
Vi har sagt upp 2 medlemmar på grund av arbetsbrist som haft anställning veckovis med en lön på 1565kr/vecka. Båda har blivit erbjudna timanställning istället då arbetsuppgifterna nu enbart består av att tömma föreningens 5 papperskorgar samt att läsa av vattenförbrukningen 2 gånger i veckan. En har antagit anställningen men den andra vill inte och anser att medlemmar kan göra det utan ersättning eftersom alla ändå hjälps åt med både stort och smått ideellt. Frågan är nu om vi måste betala andra medlemmar för arbetet, en medlem har erbjudit sig jobbet utan ersättning, samt om även vi i styrelsen kan göra jobbet med eller utan ersättning?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Det verkar handla om någon form av förening. Om det rör sig om bostadsrättsförening, annan ekonomisk förening eller en ideell sådan låter jag vara osagt. Den information som du har delgett oss förtäljer inte riktigt det nu sagda. Men jag misstänker att det handlar om en bostadsrättsförening. Klart är i vart fall att du verkar företräda organisationens arbetsgivarsida. Och på grund av arbetsbrist har nu två stycken medlemmar sagts upp. Inte som medlemmar, men som arbetstagare (med arbetsrättslig terminologi). Båda två har dock erbjudits varsin timanställning, vilket den ena tackade ja till medan den andre avböjde men hänvisning till att de ifrågavarande arbetsuppgifterna egentligen borde kunna utföras av medlemmarna utan något krav på ersättning. Såvitt jag förstår är din fråga koncentrerad till huruvida ni måste ersätta andra medlemmar för samma typ av arbete när en av föreningens medlemmar har erbjudit sig att arbeta ideellt samt om det är möjligt att låta styrelsen utföra de aktuella göromålen med eller utan ersättning. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.

Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).

Bostadsrättslagen (BRL), förutsatt att det är en bostadsrättsförening.

Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).

Jag bedömer inte att din ärendebeskrivning pekar på att den arbetsrättsliga aspekten skulle stå i förgrunden här. Huruvida uppsägningsbesluten var sakligt grundade kommer därför inte att prövas inom ramen för den här utredningen. Men lagen om anställningsskydd (anställningsskyddslagen, LAS) kommer ändå att beröras. Och beträffande just arbetsrätt, notera gärna att den i folkmun ofta åberopade anställningsformen timanställning inte erkänns av den svenska rättsordningen varför den arbetsrättsligt faktiskt inte alls existerar (4-5 §§ LAS).

Några allmänna avtalsrättsliga hållpunkter och det befintliga anställningsavtalet

Inledningsvis förtjänas det att sägas att löftesprincipen är starkt förankrad inom den allmänna avtalsrätten och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det nyss anförda betyder därför att styrelsen är skyldig att hedra de förpliktelser som framgår av det anställningsavtal som slöts mellan föreningen och den medlem som tackade ja till "timanställningen". En uppsägning av denne fordrar saklig grund (7 § LAS). Vad som kan anses utgöra saklig grund går inte att utläsa av lagtexten utan vägledning behöver sökas i praxis på arbetsrättens område (praxis = tidigare domstolsavgöranden och då i synnerhet Arbetsdomstolens (AD) domar, vilken är sista instans i arbetsrättsliga tvister). Men generellt kan sägas att exempel på företeelser som i rättspraxis har godtagits som saklig grund är arbetsbrist, försenade ankomster, illojala beteenden, konkurrerande verksamhet, brott mot ordningsföreskrifter eller annan upprepad misskötsamhet och andra dylika händelser. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvar

Måste medlemmarna i föreningen arvoderas när en av dessa kan tänka sig att utföra vissa arbetsuppgifter utan ersättning?

Ytterst får den interna praxisen i föreningen avgörande betydelse för den rättsliga bedömningen i det här fallet. Om det hittills har varit brukligt att ersätta medlemmar för visst typ av arbete torde dessa kunna vägra att inställa sig till utförandet av sådant arbete utan ersättning och detta oaktat en av de nuvarande medlemmarnas inställning till ideellt engagemang. Vidare finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna och vad som där föreskrivs för den här typen av spörsmål. Om detta visar sig vara helt oreglerat i föreningen, med andra ord om ingenting framgår av stadgarna, kan frågan kan behöva hänskjutas till stämman om styrelsen önskar att genomföra ett krav på ideellt arbete för vissa särskilt angivna sysslor om dessa tidigare har berättigat till ersättning. Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som normalt ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Bestämmelsen i bostadsrättslagen om väsentliga förändringar avser egentligen ändringar i fastigheten, men för beslut som kan anses ingripande för föreningens medlemmar personligen brukar stämman också anses utgöra exklusivt forum för dess handläggning. I förekommande fall kan även en ändring av stadgarna vara att rekommendera för att på så sätt kunna underlätta styrelsens löpande förvaltning. Det är dock endast stämman som kan fatta beslut härvidlag (3 kap. 4 § EFL). Om kompetensen att fatta beslut i sådana här frågor, först genom stämmans försorg och därefter genom en ny intagen stadgeföreskrift, delegeras till styrelsen kommer denna framgent inte att behöva konsultera det överordnade organet (årsstämman). Ändring av stadgarna fordrar dock viss majoritet (9 kap. 23 § BRL och 6 kap. 35 § EFL).

Vad gäller för styrelsen, kan denna utföra de aktuella arbetsuppgifterna? Om ja, med eller utan ersättning?

Ja, det torde nog framstå som relativt oproblematiskt under förutsättning att styrelseledamöterna inte uppbär något vederlag vid (för) utförandet av de arbetsuppgifter som nu är i fråga. Om ytterligare ersättning ska erhållas utöver de fastslagna arvodena kan inte styrelsen ensamt fatta ett sådant beslut. Det är föreningsstämman som ska besluta om just arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna och kompensationen för det här arbetet synes enligt min mening falla in under begreppet "annan ersättning" (7 kap. 26 § EFL).

Sammanfattning och ytterligare rådgivning

Sammantaget kan följande konstateras. Det nyligen ingångna anställningsavtalet måste respekteras av styrelsen enligt allmänna avtalsrättsliga principer. En uppsägning är förvisso ändå möjlig att genomföra, men detta förutsätter som sagt att det föreligger saklig grund. Huruvida övriga medlemmar är berättigade till lön är ytterst en fråga som dessa gemensamt äger rätt att ta ställning till. Och det sker på årsstämman. Men naturligtvis kan en del flagranta rättviseproblem aktualiseras om alla förutom en medlem skulle tvingas att verka ideellt för samma sorts arbete. Slutligen måste det också påminnas om att alla former av ersättningar till styrelsens ledamöter inte är någonting som styrelsen själv kan fatta beslut om.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll