Vad gäller om den avlidne hade glömt att byta förmånstagare i sin livförsäkring?

Question

En man har tecknat en livförsäkringar 2002 och en runt 1990-talet (grupplivförsäkring) med sin maka som förmånstagare. Fackförbundet som har förmedlat grupplivförsäkringen byter försäkringsbolag 2018 till ett nytt bolag. Inga ändringar görs från ursprungsförsäkringen då man som försäkringstagare bara skriver på att man accepterar den nya försäkringen. Makan avlider men maken glömmer/missar att ändra förmånstagare i sina livförsäkringar och har inte ändrat något i sina försäkringar sedan 2002. 2013 blir han sambo med en ny kvinna. 2022 avlider mannen och nu står den nya kvinnan automatiskt som förmånstagare eftersom som förmånstagare på livförsäkringarna står det "maka/sambo". Nu ifrågasätter mannens barn (från första äktenskapet) hennes rätt som förmånstagare och menar att detta var avsett för deras mor. Vad kan man göra? Vem är förmånstagare?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är ärvdabalken (ÄB) och försäkringsavtalslagen (FAL). 

Ett förmånstagarförordnande ska för att vara gällande göras genom ett egenhändigt undertecknat meddelande till försäkringsbolaget, 14 kap. 3 § FAL. Under förutsättning att formkravet är uppfyllt är utgångspunkten att den avlidnes önskan ska respekteras. Om en person är insatt som förmånstagare ska det försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte ingå i dennes kvarlåtenskap, 14 kap. 7 § 1 st. FAL. Huvudregeln innebär alltså att det aktuella försäkringsbeloppet inte ska tillfalla den avlidnes (försäkringstagarens) bröstarvingar (barn) trots existensen av motstridiga uppgifter i exempelvis ett testamente. Ett förmånstagarförordnande trumfar således ett testamente eftersom lagtexten anger att försäkringsbeloppet inte utgör en del av kvarlåtenskapen. 

I 14 kap. 7 § 2 st. FAL sägs dock att om tillämpningen av ett förmånstagarförordnande som gäller för försäkringstagarens död skulle leda till ett oskäligt resultat mot bröstarvinge efter försäkringstagaren kan förordnandet jämkas så att försäkringen helt eller delvis tillfaller bröstarvingen. Vid den här prövningen beaktas särskilt skälen för förordnandet samt förmånstagarens eller bröstarvingens ekonomiska förhållanden. Den här principen kommer även delvis till uttryck i ärvdabalken, vilken föreskriver att en gåva eller annan därmed jämförlig handling som orsakar en väsentlig minskning av egendomen utan hänsyn till den först avlidnes arvingar kan jämkas, 3 kap. 3 § ÄB. 

Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2013 s. 736) uttalat att den i rättsfallet aktuella minskningen med 18 % av den avlidnes kvarlåtenskap till följd av ett förmånstagarförordnande i en kapitalförsäkring inte motsvarade lagstiftningens krav på ”oskäligt resultat” eller ”väsentlig minskning”. Domstolen påpekade i domen att en minskning med åtminstone en fjärdedel behövs för att kunna betraktas som en väsentlig minskning och att det vid bedömningen av om egendomen har minskat väsentligt ska tas hänsyn till relativa tal än absoluta sådana. HD menade alltså att antalet kronor inte får någon egentlig bäring på den rättsliga bedömningen utan att det snarare är värdet satt i relation till egendomen (kvarlåtenskapen) i övrigt som spelar roll. 

Om tillämpningen av ett förmånstagarförordnande skulle leda till ett oskäligt resultat mot bröstarvingarna måste de väcka en talan mot förmånstagaren inom ett år från det att bouppteckningen avslutades eller dödsboanmälan gjordes. Om talan inte skulle väckas inom den tiden går barnen miste om sin rätt till jämkning, 14 kap. 7 § 4 st. FAL. 

Om mannen verkligen hade glömt att ändra förmånstagare är för mig helt ovisst. Såvitt jag kan bedöma är detta också tämligen svårt att utreda så här i efterhand. Precis som beskrivits ovan är presumtionen för att det som följer av ett förordnande så stark att en sådan skrivelse till och med väger tyngre än ett villkor i ett testamente. Mot den bakgrunden har jag mycket svårt se att någon annan än sambon skulle vara berättigad till försäkringspengarna. I vart fall utifrån lydelsen i livförsäkringen. Om inte barnen kan visa att resultatet blir oskäligt gentemot dem och på det sätt som HD har uttryckt det är min uppfattning att de inte har någonting att hämta i det här fallet. 

Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,