Vad gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord?

FRÅGA
Hej. Nu när bouppteckningen är godkänd och klar så undrar jag vad som gäller. De pengar som fanns vid min makes dödsdag är inte samma som nu eftersom det kommit in mer pengar på hans konton. Jag har gjort bouppteckningen själv. Min avlidne make har 2 stycken barn men vi har inga tillsammans. skulderna är större än vad som finns på kontot. Jag vet att först och främst ska begravningsavgiften betalas. Det som fanns vid min makes död täcker inte det. Ska jag då räkna med det som senare kommit in för att betala begravning och de skulder som finns kvar?
SVAR

Svar:

Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord, när skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningen samt vad som gäller för begravningskostnaderna när dessa inte kan täckas av dödsboet.

En tilläggsbouppteckning ska göras om nya tillgångar blir kända

Om en ny tillgång blir känd efter att du har gjort bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse upprättas inom en månad (20 kap. 10 § ÄB). För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt.

När skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningen

Ett dödsbo är en självständig juridisk person med tillgångar och skulder. Om dödsboets skulder är större än tillgångarna räcker inte kvarlåtenskapen till att täcka skulderna. Enligt svensk rätt ärver inte arvingar skulder, utan de skulder som dödsboet inte kan betala avskrivs istället. Om det saknas medel i dödsboet kan dödsboet begära konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Detta innebär att dödsbodelägarna inte kommer att bli personligt ansvariga för skulderna och att dödsboet kommer att avslutas med hjälp av en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist (2 kap. 1 § konkurslagen).

Begravningskostnaderna betalas av dödsboet

Utgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är ett dödsbo en juridisk person med tillgångar och skulder. Detta innebär att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet och att en arvinge aldrig kan ärva skulder. Om nya tillgångar blir upptäckta efter att bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt, alltså att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka till att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen.

Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!

Vänliga Hälsningar,

Temra Baydono
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (1081)
2021-06-15 Vem har hand om bouppteckningen?
2021-06-12 Vad gäller när en arvinge har en fordran mot dödsboet?
2021-06-08 Ska en arvtagare genom testamente närvara vid bouppteckningsförrättningen?
2021-06-03 Blir barnbarn efterarvinge eller dödsbodelägare?

Alla besvarade frågor (93175)