Vad gäller för upphovsrätt till tavlor som har ett annat verk till grund?

Hej, jag är konstnär (akvarellist).

Fråga ett: Får jag måla av ett copyrightskyddat fotografi - alltså göra en målning med ett skyddat foto som referensbild/underlag, utan att be om tillåtelse eller betala för det? Målningen är ju något annat än, och inte identiskt med, fotot som jag använder som underlag eller inspiration. Och har den som har rätt till fotot någon rätt till min målning av fotot?

Fråga två: Om jag säljer en tavla som jag själv har målat, så bör jag fortfarande ha kvar upphovsrätten till den. Men har jag fortfarande den ekonomiska rätten till den? Får jag som upphovsman till exempel låta använda en bild som jag redan har sålt till en annan person som omslagsbild på en konservburk, utan att begära något tillstånd av den som numera äger originalet?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.

Fråga 1:
Bearbetat verk
I 4 § 1 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) anges att den som bearbetat ett verk, eller överfört den till annan litteratur- eller konstart, visserligen tilldelas upphovsrätt till verket i den nya gestalten; men, med det betydelsefulla undantaget att denne inte får förfoga över verket på ett sådant vis att det strider mot upphovsrätten till originalverket. Detta innebär i praktiken att möjligheterna att utnyttja de ensamrättigheter som tillkommer upphovsmannen är helt beroende av tillstånd från "originalupphovsmannen". Alltså: Om det anses utgöra endast ett bearbetat verk, dvs ett verk som är en bearbetning av ett annat verk, så har man upphovsrätt till det verket men hänsyn måste ständigt tas till den som har upphovsrätt till originalverket.

Men, i 4 § 2 st URL anges att om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk så är upphovsrätten till detta verk inte längre beroende av upphovsrätten till originalverket – verket blir då skyddat enligt huvudregeln i 1 § URL (det vill säga, ett fullgott upphovsrättsligt skydd).

Gränsen mellan bearbetat och självständigt, nytt verk?
Bedömningen är svår att göra, vilket har visats på flera håll i rättspraxis. Avgörande är dels om det ursprungliga verkets "inre form" och individualitet bibehålls i andrahandsverket – om så är fallet, är det endast ett bearbetat verk. Så länge individualiteten hos originalverket lämnas oförändrad och endast framstår i en ny gestalt så har inget nytt verk skapats.

Ett andrahandsverk ska enligt doktrin ges ett fullständigt upphovsrättsligt skydd när bearbetningen i fråga ger uttryck för en "tillräckligt individuell särprägel". Verket har då fortfarande någon typ av grund i/inspiration från originalverket, men har samtidigt ett sådant avstånd från originalverkets inre form att det inte kan anses ha behållits. Det krävs att verket har bearbetats på ett sådant övergripande sätt, att det i praktiken har uppstått ett nytt verk.

I ett uppmärksammat mål från 2017 hade en fotograf tagit ett foto av den person som länge misstänktes (men sedermera frikändes) för mordet på Olof Palme. Fotografiet blev välkänt och användes flitigt i media. En konstnär utgick från fotografiet vid målandet av en tavla, och fotografen i fråga ansåg att konstnärens avbildning av fotografiet utgjorde en kränkning av dennes upphovsrätt till fotografiet (1 § alt. 49 a § URL). Den avgörande frågan i fallet var just om tavlan kunde anses utgöra ett nytt och självständigt verk i fri anslutning till fotografiet eller inte. I domskälen konstateras att en nyskapelse föreligger när det nya arbetet får sin prägel av utförarens egen individualitet, samt har verkshöjd. Det avgörande, enligt domstolen, är om det verk som är förebilden har omvandlats eller förvrängts i en sådan utsträckning att ett nytt verk har uppstått.

Domstolen undersökte hur verket är ägnat att uppfattas av dem som tar del av det – en helhetsbedömning med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan delas av en större skara människor. Bedömningen ska alltid ske utifrån det litterära eller konstnärliga intryck som respektive verk har i det enskilda fallet.

Målningen och fotografiet var i många avseenden lika varandra, men tavlan bestod av andra (dova) färger, ett kargt landskap och en syndabock i bakgrunden. Tavlan ansågs med anledning av bland annat det nyss nämnda ha en helt annan mening än tidigare (något som var ett "fotografiskt starkt personporträtt" hade nu blivit en "allegori som antyder kritik av ett massmedialt behov av syndabockar") så ansågs omvandlingen av originalverket vara så pass påtagligt att ett nytt verk hade skapats.

Ett exempel på när ett verk inte ansågs utgöra ett självständigt verk, utan istället en otillåten bearbetning, finns i NIR 1999 s. 248. En plastdocka föreställandes konstnären Munch "Skriet" ansågs varken utgöra en nyskapelse eller en parodi/satir av originalverket. Dockan var endast en bearbetning av en annan yttre form av tavelfiguren, och en stark identitet mellan de två förelåg då de båda gav uttryck för "en människas ångest". Domstolen konstaterade även att det inte räcker att placera en skyddad figur ur sitt normala sammanhang för att det ska anses utgöra en parodi – det krävs något mer, så som att figuren i något avseende har förvanskats och tillgivits ett löjligt/roande intryck.

Den springande punkten enligt rättspraxis verkar således utgöras av det syfte, och den effekt som den nya upphovsmannen vill åstadkomma med sitt verk. Om den nya upphovsmannen inte använder sig av originalverket för att uppnå samma syfte som det verket, utan tvärtom vill uppnå ett syfte som anses vara främmande för originalverket, så är det sannolikt så att det nya verket uppfyller kravet på självständighet.

Slutsats
Det är svårt att på rak arm säga om den tavla du skapat med ett fotografi som referens kommer att anses utgöra ett nytt, självständigt verk eller ej. Däremot har du det ovan nämnda målet, NJA 2017 s. 75, som en stark argumentation för att så borde vara fallet.

Fråga 2:
Att du som upphovsman säljer en tavla till en annan person innebär inte att din ensamrätt övergått till den personen. Den personen har endast förvärvat ett exemplar av verket. Det finns dock ett undantag från ensamrätten; undantaget säger att "spridningsrätten" till verket, dvs rätten att sälja just denna tavlan vidare är konsumerad om tavlan en gång, med upphovsmannens samtycke, har överlåtits på marknaden (se 20 § URL). Detta betyder att om säljer tavlan till en person, så får den personen lov att sälja tavlan vidare utan ditt samtycke. I övrigt behåller du din ensamrätt.

Tveka inte att kommentera nedan om du har några fler frågor!

Vänligen,

Sandra SöderbergRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Kommersiell rätt och Immaterialrätt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000