Vad gäller då efterlevande make ger bort egendom som tillhör den make som avled först?

2019-01-24 i Efterarv
FRÅGA
Arvsrätt som särkullsbarn efter att vår styvpappa gått bort.Vår mamma har 3 barn, vår styvpappa 2 barn inga gemensamma barn. Vår mamma gick bort för 5 år sedan, vi lät vår styvpappa sitta i orubbat bo, nu har han gått bort. Vi upptäcker att alla mammas saker är borta ur boet. Mannens 2 barn nekar oss tillträde till lägenheten. Menar att deras far hade all rätt at ge bort vår mors saker, Utan vår vetskap. Det som har hänt går inte att göra något åt, det är minnessaker som är borta för alltid.Hur går vi vidare med det som finns kvar av deras gemensamma bohag ?
SVAR

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Svaret på din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB).


Rätt till efterkrav
Eftersom att du och dina syskon avstått från arv till förmån för er styvpappa har ni rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB och 3 kap. 2 § ÄB). Den andel som er styvfar erhöll från er ärvdes med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att er styvpappa hade rätt att ge bort egendom och leva hur slösaktigt han ville, däremot innebär det ett hinder mot att testamentera bort egendomen.
Av din fråga framgår att din styvpappa gett bort din mors egendom. Som utgångspunkt har han alltså rätt till detta, då han ärver en hel förmögenhetsmassa och har således rätt att disponera över den så som han önskar.

Skyddsregeln vid gåva
Det finns dock en skyddsregel i 3 kap. 3 § ÄB som eventuellt kan tillämpas i ert fall. Bestämmelsen tar sikte på situationer då den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna, orsakat väsentlig minskning av sin egendom. Av din fråga framgår att din mors egendom givits bort utan er vetskap. Att det enbart är er mors egendom som givits talar för att det skett utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna (vilket är du och dina syskon). Slutligen, för att lagrummet ska vara tillämpligt, krävs det även att minskningen är väsentlig. Högsta Domstolen har i rättsfallet NJA 2013:736 fastslagit att väsentlig minskning innebär normalt värdeminskning med i vart fall en fjärdedel.

Går det att visa att det rör sig om en värdeminskning på minst en fjärdedel kan alltså skyddsregeln tillämpas och kompensation ska då utgå. Detta görs genom ett fiktivt belopp som läggs till kvarlåtenskapen motsvarande gåvans värde vid arvsskifte. Om vederlag inte kan utgå ska gåvan återbäras, vilket innebär att gåvorna som din styvfar gett bort tas tillbaka till boet. För att återgång av gåva ska aktualiseras krävs det dessutom att gåvomottagaren, alltså den som fick gåvan, var medveten om att efterarvingarna skadades genom gåvan.


Förtydligande exempel
Reglerna om vederlag i 3 kap. 3 § ÄB är komplicerade. Jag kommer därför att förtydliga genom ett exempel.

A avlider och efterlämnar kvarlåtenskap om 400 000 kronor samt två särkullbarn. Särkullbarnen låter efterlevande make B sitta kvar i orubbat bo. B har således sin andel från bodelning, 400 000 kronor, och A:s andel som särkullbarnen valt att avstå från, totalt 800 000 kronor. Då B avlider kommer särkullbarnen ha rätt till efterarv. Efterarvet utgör i detta fall 50 %, då hälften av B:s egendom består av arvet från make A.

Då B avlider tre år senare har boets värde minskat till 400 000 kronor, då B gett bort egendom. Om efterarvet enbart skulle fördelas på denna summa hade särkullbarnen enbart fått 50 % av 400 000 kronor, vilket är 200 000 kronor.
Här kan dock skyddsregeln i 3 kap. 3 § ÄB tillämpas. Eftersom att B gett bort egendom till ett värde av 400 000 kronor läggs ett fiktivt belopp till motsvarande detta värde.
Efterarvet baseras då på kvarlåtenskapen om 400 000 kronor + det fiktiva beloppet motsvarande gåvan på 400 000 = 800 000 kronor. Eftersom att särkullbarnen ska ha 50 % av kvarlåtenskapen, får de hela arvet på 400 000 kronor. Arvingarna i direkt led till B får då 0 kronor i arv, då det inte finns något mer att fördela.

Om kvarlåtenskapen inte skulle räcka till kan återgång av gåva bli aktuellt. Om vi utgår från att efterarvingarna har rätt till 400 000 kronor i efterarv men att det B:s kvarlåtenskap enbart är 300 000 kronor, aktualiseras denna regel. Talan kan då väckas om återgång av gåva, där särkullbarnen har rätt att kräva tillbaka gåva motsvarande de 100 000 kronor som saknas. För att talan ska kunna väckas krävs det att gåvomottagaren var i ond tro då hen fick gåvan, samt att talan väcks inom fem år från det att gåvan mottogs.

Sammanfattningsvis
Som utgångspunkt har er styvfar rätt att ge bort egendomen. Skyddsregeln i 3 kap. 3 § ÄB kan dock aktualiseras om er styvfar gett bort egendom till ett för stort värde. Även om skyddsregeln i 3 kap. 3 § ÄB inte är tillämplig har ni rätt till efterarv från er styvfar.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Aksinja Rönnlund
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (591)
2019-05-19 att avstå sin arvslott till efterlevande maken
2019-05-09 Vad händer med mitt efterarv när bouppteckningen efter min far visar sig vara felaktig?
2019-05-05 Hur stor andel ärver arvingarna efter morbrors efterlevande fru?
2019-05-03 Hur mycket ärver särkullbarn?

Alla besvarade frågor (69197)