Vad gäller avseende en fysisk persons ansvar för ett aktiebolags obetalda skatter?
Hej... jag driver ett byggföretag Ett AB, I oktober 2019 Slutade en kund att betala mina fakturor. Utan saklig grund.
Jag har stämt kunden i tingsrätt och pga covid så har muntlig förhandling skjutits på och är nu satt till 28 sept 2020.
Kunden är skyldig företaget 1,6 milj.
I dessa pengar är stor del skulder till underentreprenörer och leverantörer.
Samt Skatteverket drygt 600 000kr.
Skatteverket beslutar nu 1 månad innan förhandling att försätta bolaget i konkurs.
Skatteverket hotar nu med personligt betalningsansvar. Bolaget har betalt arbetsgivaravgifter skatter och moms punktligt alla verksamma år, inga stora löner har betalats ut mm mm. Bolaget är väl skött med god bokföring.
Min fråga till er....
Kan Skatteverket kräva mig personligen på den skuld som bolaget har till dom?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Ett aktiebolag, vilket såvitt jag förstår ägs av dig till fullo, har en större fordran på en kund som är i dröjsmål med en eller flera betalningar för vissa utförda tjänster. En stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten, men på grund av Covid-19 har ingen huvudförhandling ägt rum ännu. Ditt bolag har i sin tur skulder, bland annat till Skatteverket om 600 tkr, vilka endast kan regleras under förutsättning att bolaget får betalt av den ifrågavarande kunden. Skatteverket hotar nu dels med en ansökan om att försätta ditt bolag i konkurs och dels med att kräva dig personligen på den utestående skatteskulden. Du undrar därför huruvida en statlig myndighet som Skatteverket verkligen kan agera på det senare sättet, alltså att kravställa dig genom en personlig reglering av bolagets skatteskuld. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.
Notis nr 1: Eftersom ditt ärende endast rör bolagets obetalda skatter kommer alla spörsmål kopplade till en eventuell förestående konkurs att bortses ifrån helt i den fortsatta framställningen.
Företrädaransvar - Några inledande hållpunkter
Inledningsvis kan det konstateras att Skatteverket inte ensamt kan besluta om ett så kallat företrädaransvar utan endast ansöka om att frågan ska prövas i domstol. Det korta svaret lyder därför: Nej, verket kan inte godtyckligt kräva dig på ditt bolags obetalda skatteskulder genom ett företrädaransvar, vilket utlöser en personlig betalningsskyldighet, utan frågan måste hänskjutas till en förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt som första instans) som sedan, om vissa i lag angivna förutsättningar är uppfyllda, kan fatta ett beslut i enlighet med Skatteverkets yrkande (59 kap. 16 § SFL). Det finns för övrigt ingen lagstadgad definition på ställföreträdarbegreppet och vilka personkategorier som omfattas av detsamma. Men i praxis (tidigare domstolsavgöranden) har såväl legala som faktiska ställföreträdare ansetts utgöra just sådana personer, vilket i praktiken betyder att ansvar kan komma att utkrävas av varje företrädare för en juridisk person med visst (verkligt) bestämmande inflytande. Den springande punkten är vem som har den egentliga maktpositionen i bolaget och vem som har möjlighet att påverka den löpande förvaltningen (se lagmotiven i prop. 2002/03:128, s. 24). Med legal ställföreträdare menas den eller de personer som enligt lag äger rätt att utåt sett föra en juridisk persons talan. Som ett exempel på detta kan nämnas att det i aktiebolagslagen sägs att styrelsen och verkställande direktören är att betrakta som bolagets legala ställföreträdare (8 kap. 35-36 §§ ABL). Exakt vilken roll du har i det aktuella bolaget går inte att utläsa av din ärendebeskrivning. Men givet att du, enligt egen utsaga, "driver ett byggföretag" torde det vara rimligt att utgå ifrån att du också är en sådan ställföreträdare som har kommit till uttryck enligt ovan.
Vilka förutsättningar måste då vara uppfyllda för att du personligen skulle kunna bli ansvarig för skatteskulden om 600 tkr?
Det förtjänas i sammanhanget att sägas att företrädaransvaret inte är någon straffrättslig sanktion och därför som sådan inte kan leda till ansvar i form av ett utdömt straff, vilket enligt svensk rätt är böter eller fängelse (1 kap. 3 § BrB). Ansvaret är mer att betrakta som en civilrättslig betalningsskyldighet med vissa offentligrättsliga inslag. Oaktat detta fordrar företrädaransvaret uppsåt (avsikt) eller grov oaktsamhet (vårdslöshet). Det förra rekvisitet torde vara uteslutet. Ingenting i ditt ärende tyder på att du avsiktligen har velat undanhålla det allmänna någon skatt trots existensen av likvida medel på förfallodagen. För bristen på pengar i bolaget är enligt uppgift ganska så påtaglig. Om likvida medel trots allt skulle ha funnits i nära anslutning till förfallodagen, men andra skulder i bolaget valdes att prioriteras genom de pengar som eventuellt fanns tillgängliga vid här tidpunkten kan detta också rendera i ett personligt betalningsansvar och då på grundval av uppsåtsrekvisitet. Men något sådant är det följaktligen inte tal om här.
Frågan blir istället att utreda om du kan anses ha agerat grovt oaktsamhet i egenskap av ställföreträdare för bolaget. Om en företrädare har valt att fortsätta att bedriva verksamheten trots att denne insett eller i vart fall borde ha insett att det inte skulle finnas tillräckliga ekonomiska medel för att kunna klara av bolagets skattebetalning kan handlandet ses grovt oaktsamt. Bristfälliga åtgärder avseende en påkallad samlad avveckling av ett bolags skulder kan också bedömas som grov oaktsamhet. Utgångspunkten för den rättsliga bedömningen av huruvida grov oaktsamhet föreligger bygger på helt enkelt på om det finns en betalningsskyldighet och om den ifrågavarande företrädaren, innan fordringen förfaller till betalning, har gjort allt vad som skäligen kan krävas utav denne. Här blir naturligtvis även graden av insikt hos ställföreträdaren mycket relevant. Värt att nämna är också att den som ådöms ett företrädaransvar och på grund av detta har betalat skatt för en juridisk persons räkning äger rätt att kräva densamma på motsvarande belopp i efterhand genom ett så kallat regressanspråk (59 kap. 21 § SFL).
En adekvat bedömning av den uppkomna situationen i ditt ärende fordrar ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna. På grundval av den information som du har delgett oss blir det tämligen besvärligt att kunna säga någonting med säkerhet. Men att du har hamnat i ett ganska prekärt trångmål (delvis bortom din kontroll) torde framstå som klart och här har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) uttalat att förhållandena i det enskilda fallet alltid måste beaktas. Vid den rättsliga prövningen ska bland annat hänsyn tas till vilka handlingsalternativ företrädaren har haft att tillgå samt dennes skäl att avstå från vissa typer av åtgärder (se rättsfallet HFD 2016 ref. 60). Detta skulle eventuellt kunna öppna upp en möjlighet för dig att få ett anstånd beviljat av Skatteverket i samband med dina fortsatta förhandlingar med verket.
Notis nr 2: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. Högsta förvaltningsdomstolen hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar avkunnande i HFD har refererat som börjar på "RÅ".
Sammanfattning och ytterligare rådgivning
Sammantaget kan följande anföras. Den fysiska person som utövar det verkliga inflytandet i en juridisk person kan komma att omfattas av företrädaransvaret. Det nu sagda är dock villkorat med ett konstaterat uppsåt alternativt en fastställd grov oaktsamhet i företrädarens handlande direkt hänförligt till bolagets obetalda skatter. Om så är fallet har jag dock svårt att uttala mig om. Det ska emellertid tilläggas att en uppmaning från berörd myndighet om fortsatt drift och en accepterad betalningsförsening från samma myndighet kan ha befriande verkan för den fysiska personens företrädaransvar.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
