Vad finns det för möjligheter för ett kvinnligt samkönat par att bli föräldrar?
Hej 18 årig ung kvinna här och är homosexuell vill så gärna bli mamma för att vill verkligen ha barn och vet har mer tid på att tänka igenom helt. Och leva livet lite till men har en stor längtan efter ett barn vet ej vad jag ska göra...
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur ett kvinnligt samkönat par kan bli föräldrar. Mitt svar kommer vara väldigt allmänt hållet eftersom jag inte vet exakt hur det ser ut i din situation.
När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av lag om genetisk integritet m.m (LGI) och föräldrabalken (FB).
Det finns möjlighet till spermadonation inom svensk offentlig sjukvård
För ett samkönat kvinnligt par kan en av kvinnorna ta emot spermadonation inom svensk offentlig sjukvård. Spermadonation kan ske antingen genom insemination eller befruktning utanför kroppen. Insemination innebär införsel av spermier i livmoder. Medan befruktning utanför kroppen innebär att ägg befruktas med spermier utanför kroppen och att det befruktade ägget sedan förs in i livmoder. Par med två kvinnor får däremot inte ta emot äggdonation eftersom samtidig ägg-och spermadonation inte är tillåtet i Sverige (par får alltså antingen ta emot ägg-eller spermadonation). Innan en spermadonation får ske ska en läkare pröva om detta är lämpligt. I denna prövning ingår en medicinsk bedömning om sjukdomar som kan överföras till barnet och om bägge föräldrarna kommer att fungera som föräldrar med hänsyn till ålder, sjukdomar, osv. Det prövas också om föräldrarna har en stabil relation och om de är beredda att berätta för barnet om dess ursprung (LGI 6 kap. 3 § första stycket, LGI 7 kap. 5 § första stycket). Sedan har landsting ytterligare villkor för spermadonation och vad det är för villkor skiljer sig från olika landsting så det kan vara bra att kolla upp vad som gäller där just du bor. Det kan också vara bra att veta att barn som tillkommer genom spermadonation inom svensk sjukvård har rätt att få information om donatorn vilket förutsätter att föräldrarna berättar för barnet om dennes genetiska ursprung (LGI 6 kap. 5 §, LGI 7 kap. 7 §). Den som föder barnet kommer att fastställas som rättslig moder. Hennes partner kommer att fastställas som rättslig förälder under förutsättning att paret är gifta eller sambos och att partnern har gett sitt samtycke till spermadonationen (FB 1 kap. 9 § första stycket). Detta innebär att spermadonatorn inte kommer att fastställas som rättslig fader.
Det finns också möjlighet till spermadonation utanför svensk offentlig sjukvård
Spermadonation kan också genomföras genom så kallad heminsemination vilket innebär att föräldrarna själva för in spermier utan hjälp från sjukvård. Ett annat alternativ är att ta emot spermadonation genom privat vård i andra länder än Sverige men då får föräldrarna bekosta vården själva. Dessa två möjligheter är inte förbjudna enligt svensk lag men det finns heller ingen lagreglering kring detta. Den som föder barnet kommer att fastställas som rättslig moder. Däremot blir inte hennes partner fastställd som rättslig förälder som vid spermadonation inom svensk sjukvård (se ovan). Det är istället spermadonatorn som fastställs som rättslig fader enligt svensk lag. Det går dock att ändra på detta genom att partnern som inte föder barnet adopterar barnet efter födseln. Det är dock inte tillåtet att spermadonatorn och det samkönade kvinnliga paret kommer överens om att i framtiden godkänna adoption utan detta måste alltså göras efter att barnet har fötts.
Det finns dessutom möjlighet att adoptera
Ett ytterligare alternativ för ett kvinnligt samkönat par som vill bli föräldrar är genom adoption. För att få adoptera måste man vara minst 18 år och eftersom du skriver att du är 18 år så uppfyller du ju den förutsättningen (FB 4 kap. 5 §). Två personer som vill adoptera gemensamt måste vara antingen gifta eller sambos. Det går även bra att adoptera som ensamstående (FB 4 kap. 6 §). Vid adoption av barn måste en lämplighetsprövning göras (FB 4 kap. 2 §). I den bedömningen ingår att adoptionen ska vara till fördel för barnet. Det ska bland annat prövas om adoptivföräldrarna har en god fysisk och psykisk hälsa och om det finns en stabil parrelation. När en adoption sker innebär det att adoptivföräldrarna fastställs som rättsliga föräldrar medan alla juridiska band till de tidigare föräldrarna klipps av. Vidare blir adoptivföräldrarna vårdnadshavare och underhållsskyldiga för barnet. Barnet kommer även att ärva av adoptivföräldrarna och sina nya släktingar.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, och jag önskar dig all lycka till!
Med vänliga hälsningar,
