Vad får 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken för effekt på laglotten?
Hej!
Jag undrar följande: I en bouptecking så har 12:2 åberopats (tror det heter gifterrättslagen?) där tillgångar delats upp I boupteckningen (tex en bil som stod på den ena parten) så att ena parten har något mer värde än den andra.
Det finns ett särkullbarn och ett testamente som säger att särkullbarnet skall ärva sin laglott endast, resten skulle de andra 2 barnen dela på.
Om tillgångarna teoretisk såg ut som följer: Bortgångne 200tkr. Kvarlevande: 300tkr. De var gifta. Hur mkt skulle särkullbarnet då få? Påverkas testamentet med "laglott" av det faktum at 12:2 åberopats?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad står i 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken?
Paragrafen säger att vid bodelning av en makes död ska vardera make behålla sitt giftorättsgods, om den efterlevande maken begär det. Detta betyder att man inte gör en bodelning, utan respektive make behåller det den har i giftorättsgods. Detta betyder vidare att den avlidne där med har 200tkr i egendom som du skrivit i det teoretiska fallet (jag utgår från att det inte finns någon enskild egendom i summorna du har skrivit gällande det teoretiska fallet).
Hur mycket får särkullbarnet?
Bröstarvingar, vilket barn är till sina föräldrar, har alltid rätt till en laglott. Detta är en halv arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Detta betyder att barnen tillsammans har rätt till hälften av sin förälders arv. Här har den avlidne personen redan skrivit just detta i sitt testamente, alltså att särkullbarnet har rätt till sin laglott. Därför finns det inget juridiskt problem här. Så om vi tar ditt teoretiska fall igen så är laglotten som alla barnen enligt lagen ska dela på 100tkr, eftersom att det är hälften av arvslotten. Sedan får vi dela 100tkr på tre, vilket blir ca 33.333kr. Detta är alltså vad särkullbarnet får i ditt teoretiska fall.
Påverkas testamentet med "laglott" av det faktum att 12:2 åberopats?
Ja till viss del. Om de hade "delat" på giftorättsgodset hade båda parterna haft lika mycket, alltså 250tkr sett till ditt teoretiska fall (jag utgår då från att summorna är giftorättsgods och inte någon enskild egendom inräknad). Därför blir den avlidnes arvslott mindre och dennes bröstarvingar får där med en mindre laglott.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
