Vad betyder det att domstolen ex officio avvisar en talan på grund av bristande talerätt?

2021-03-24 i Domstol
FRÅGA
HejBetyder ex officio att tingsrätten skall avvisa en framställan om talerätt direkt vid framställan om en stämning ?Om inte kan det bli rättengångsfel ?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Talerätt som processhinder

Till att börja med vill jag bara påpeka att det är olika förutsättningar beroende på vilken typ av mål det rör sig, civilrättsligt mål eller straffrättsligt mål, i fråga om vem som har talerätt. Vidare är det skillnad i vissa avseende om domstolen ex officio ska avvisa ett mål, beroende på vilken typ av fråga som talerätten rör, om det är frågan om en processuell eller materiell talebrist. Vad processuell talerätten kort innebär, är helt enkelt att det ska vara "rätt parter" som för talan avseende frågan som ska behandlas i rättegången. Som exempel kan anges fallet att en åklagare väljer att åtala i ett mål där målsägande har exklusiv talerätt, vilket är fallet för förtal i 5 kap 1 § och 5 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (1962:700).

I det fallet att det skulle röra sig om en materiellrättslig talerätt, alltså att parternas talerätt hänför sig till det omstridda rättsförhållandets "subjektiva sida", alltså något som har att göra med själva saken, ska käromålet i sådana fall ogillas. T.ex. i ett tvistemål tillkommer talerätten enbart borgenären till en den specifika fordran, om talan väcks av någon annan en borgenären, ska då talan ogillas.

När ska rätten ex officio avvisa ett mål på grund av bristande talerätt?

Huvudregeln är att domstolen ex officio ska beakta processhinder. Om domstolen finner vid en ansökan om stämning att det brister i talerätten i någon av parterna, ska domstolen avvisa målet, 34 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad det innebär att domstolen agerar ex officio är helt enkelt att rätten ska avvisa käromålet oberoende av om någon av parterna har gjort en processinvändning. Undantag från huvudregeln är dock när det är frågan om s.k. dispositiva processhinder, dessa kräver alltså att någon av parterna invänder för att processhinder ska anses föreligga. Bristande processuell talerätt är dock ett tvingande processhinder och föranleder att käromålet ska avvisas ex officio av rätten.

Vad händer om domstolen inte avvisar ett tvingande processhinder ex officio?

Om domstolen missar att ex officio avvisa ett mål och fullgör ett mål då det föreligger ett tvingande processhinder utgör det ett rättegångsfel. Det som man som berörd part då kan göra är att t.ex. ansöka om återförvisning till hovrätten, som i sin tur avgör om målet återvisas till tingsrätten som i sin tur måste ta upp målet för ny prövning, 50 kap. 29 § RB (för tvistemål) och 51 kap. 29 § RB (för brottmål).

Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Victoria Ström
Fick du svar på din fråga?