Vad ärver särkullbarnen när även den efterlevande makan har avlidit?
Vi är gifta och har testamente i vilket den av oss som överlever den andra ärver allt. Vi har sju barn. Min man har tre, jag har två och vi har två barn gemensamma. I testamentet står att särkullbarnen endast ärver sin laglott.
Om min man avlider först får hans särkullbarn sin laglott vid dödsfallet. Resten tillfaller mig. När jag dör får samtliga särkullbarn sina laglotter. Bröstarvingarna ärver resten. Om min mans särkullbarn avstår från sin laglott vid hans frånfälle - vad ärver de då när jag dör? Ärver de de endast den laglott, som de avstod ifrån vid sin fars död?
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga
Den som väljer att avstå från sitt arv tillfälligt till fördel för den efterlevande har istället rätt till efterarv från dödsboet vid ett senare tillfälle. Din mans barn skulle i ert fall få ut sina laglotter efter din bortgång. Har du och din man skrivit testamente där ni ärver varandra med fri förfoganderätt, får din mans barn även tillbaka återstoden av den del de kunde ha ärvt om ni inte testamenterat, den del som du ärvde från din man vid hans bortgång. En sådan benämning innebär just att du fritt får förfoga över arvet efter din man tills du själv går bort och att det som finns kvar sedan återgår till alla hans barn och delas mellan dem.
Har ni testamenterat med full äganderätt kommer det som du ärvt efter din man istället tillfalla dina bröstarvingar efter din bortgång, eftersom du då äger egendomen och arvsrätten till den hamnar hos dina bröstarvingar.
Den laglott som ett särkullbarn har rätt till består av en viss del/procent av tillgångarna. Om man väljer att avstå sin del till förmån för efterlevande och senare få sin del i efterarv, så är den procentuella delen lika stor, vilket betyder att värde på arvet kan ha minskat eller ökat beroende på hur mycket som finns kvar i boet. Hur den totala fördelningen blir mellan alla era barn, särkullbarn och gemensamma, efter att ni båda gått bort, avgörs därför av hur ni valt att ärva varandra, med fri förfoganderätt eller med full äganderätt.
Förtydligande
Exempel vid testamente med fri förfoganderätt
Din man dör först och hälften av hans egendom tillfaller dig genom testamentet. Den andra hälften delas i fem delar då han har fem bröstarvingar. Tre av dessa delar betalas ut omgående då dessa bröstarvingar är särkullbarn. Kan särkullbarnen tänka sig efterarv så ska dessa delar betalas ut omgående efter din död istället. De andra två delarna som tillhör era gemensamma barn tillfaller dig med fri förfoganderätt eftersom att du och din man var gifta. Allt som du tilldelats i bodelningen får du genom ert testamente fritt förfoga över tills den dagen du själv dör och boet återigen ska delas upp mellan alla barnen.
När du sedan dör ska först efterarvet efter fadern delas upp för hans bröstarvingar, då den delen fortfarande finns kvar i boet. Har särkullbarn avstått sina laglotter ska dessa betalas ut till dem, precis som era gemensamma barn som också nu får sina fadersdelar. Då ni testamenterat med fri förfoganderätt ska allt det som återstår av arvsdelen efter din make delas lika mellan din mans bröstarvingar.
Din del av boet delas sedan lika mellan dina bröstarvingar, och era gemensamma barn har därmed fått ut arvet efter både mamma och pappa. Pappans särkullbarn har fått lika del från sin pappa som sina halvsyskon, och dina särkullbarn har fått lika del från dig som deras halvsyskon. Fördelningen kan därefter kännas rättvis.
Exempel vid testamente med full äganderätt
Principen blir densamma när din man dör och visar skillnad först vid bodelningen efter att du dött.
Då den efterlevande har full äganderätt över den först avlidnes tillgångar så saknas därmed rätt till efterarv. Efter att faderns bröstarvingar fått delat på fadersarvet som var 25% av ert gemensamma bo när han dog, så får dina bröstarvingar nu dela på resterande 75% av boet. För era gemensamma barn blir det ingen större skillnad utan skillnaden blir mellan era särkullbarn där din mans särkullbarn får en betydande mindre del av det totala arvet än vad dina särkullbarn får.
Genom att skriva testamente med full äganderätt kan man flytta bort en stor del av arvsrätten för några av särkullbarnen men aldrig inskränka deras laglotter. Det som avgör i ert fall är därmed med vilken rätt till arvet som den efterlevande får genom det upprättade testamentet.
Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen med följdfrågor
