Vad är det för skillnad på övergrepp i relation och sexuella övergrepp?

FRÅGA
Vad är det för skillnad med relations övergrepp och sexuella övergrepp Sen bättre förklaring på förtal kränkande uttal ex anklagad för att gjort den personen till att bli det
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Sexuella övergrepp och förtal regleras i brottsbalken, som jag härefter kommer att benämna som "BrB".

Skillnad på övergrepp i relation och sexuella övergrepp

I 6 kap. BrB hittar vi reglerna om sexualbrott. Den som, med en person, som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som är jämförlig med samlag döms för våldtäkt (6 kap. 1 § 1 st BrB). Exempel på annan sexuell handling som är jämförlig med samlag är anala och orala samlag samt penetration med föremål eller fingrar. Med sexuellt övergrepp menas däremot sexuella handlingar som inte är samlag eller jämförbara med samlag. Den som alltså, med en person som inte deltar frivilligt genomför en sexuell handling som inte är samlag eller jämförlig med samlag döms för sexuella övergrepp ( 6 kap. 2 § BrB). Det görs ingen skillnad på huruvida den som utfört de sexuella övergreppen varit eller är i en relation med offret eller inte. Det finns alltså ingen skillnad på övergrepp i relation och sexuella övergrepp.

Brottet grov kvinnofridskränkning

Däremot har vi i Sverige brottet grov kvinnofridskränkning. En brott där flera enskilda straffbara handlingar, t.ex. misshandel, sexuella övergrepp, tillsammans kan utgöra ett grovt brott. En man som systematiskt misshandlar en kvinna han är gift med, eller lever i äktenskapsliknande förhållande med kan, istället för att dömas för varje enskild handling, dömas för det samlade begreppet för dessa upprepade handlingar - grov kvinnofridskränkning ( 4 kap. 4 a § 2 st ).

Förtal

Förtal är ett så kallat ärekränkningsbrott och regleras i 5 kap. BrB. En person kan dömas till förtal om denne pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning. Alltså kan man exempelvis dömas till förtal om man sprider uppgifter om att en person begått ett visst brott. Utpekandet eller de uppgifter man sprider ska vara av allvarlig för att det ska räknas som förtal. Hur stor spridningen är spelar även viss roll. Bedömningen av vad som anses som nedsättande görs utifrån den utpekades omgivning och ur deras synvinkel. Vilket innebär att domstolen bl.a. tar hänsyn till hur stor spridning uppgiften har fått och även till vilka personer spridningen har nått (5 kap. 1 § BrB)

Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!

Hälsningar,

Sara Hrnic
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll