Utvecklingen av kvinnans rättsliga ställning
Hej Lawline! jag är jätte intresserad av att få veta hur kvinnornas rätt har förändrats genom lag. Kan ni redogöra för hur kvinnas rättsliga ställning har utvecklats samt ge några stycken konkreta exempel på hur kvinnors ställning stärkts genom lagändringar?
Tacksam för ett svar, ni är så viktiga för samhället :)
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att förklara utvecklingen beträffande kvinnans rättsliga ställning i Sverige kronologiskt från 1600-talet till modern tid (idag). Gällande lagförändringarna som gjorts för att förbättra kvinnans rättsliga ställning kommer jag framförallt ta utgångspunkt i de lagändringar som gjorts under 1900-talet fram till idag. Trots att det är svårt att täcka hela utvecklingen och alla de lagändringar som gjorts utan att svaret blir allt för långt, kommer i det följande ett någorlunda extensivt svar skrivas och flera olika typer av lagändringar anges.
Allmänt om faktorer för förändring
Det finns väldigt mycket att skriva gällande kvinnans rättsliga ställning i historien fram till modern tid. Olika samhällsstrukturer har inneburit en lägre ställning för kvinnor, vilket med tiden kommit att utvecklas på grund av olika faktorer, såsom fredsperioder, revolutioner, övergången från bondesamhälle till ett mer industriellt samhälle genom industrialisering och urbanisering, religionens och kyrkans allt mindre kontroll och modernisering och demokrati.
Kvinnans rättsliga ställning
Myndigheten
Inledningsvis kan frågan om myndighet nämnas. Den som är myndig i lagens ögon har rätt att företräda sig själv i rätten, arbeta som den vill och förfoga över pengar som den vill. Myndighetsåldern har varierat genom åren, framförallt för män där myndighetsåldern på 1700-talet var 21 år, som på slutet av 1960-talet sänktes till 20 år och sedan 1970-talet den nuvarande åldern, 18 år. För kvinnor däremot har myndigheten berott på civilstånd snarare än ålder. Ogifta kvinnor levde under faderns förmyndarskap och när kvinnan gifte sig levde hon under makens. Det fanns dock regler om änkor, som innebar att när en kvinnas make dog kunde kvinnan överta de uppgifter maken lämnat bakom sig, för att hålla igång rulliansen och inte låta mannens verksamhet förfalla. Om änkan gifte om sig blev hon dock omyndig igen, vilket resulterade i att en del kvinnor valde att kvarstå som änkor för att behålla myndigheten och bibehålla möjligheten till någon form av karriär, eftersom arbetsmarknaden annars var stängd för kvinnor. Detta har inneburit att änkor under vissa perioder haft ganska starkt maktposition genom till exempel styre av slott under 1600-talet, trots en betydligt mer konservativ samhällsbild under denna tid.
Industrialisering, liberalism och sekularisering
En tid för stora förändringar i samhället var främst under 1800-talet. Precis som alla förändringar, sker förändringarna under 1800-talet inte ur tomma intet, utan är resultat av effekter av tidigare händelser. Århundradet dessförinnan bestod till exempel av revolutioner, såsom den amerikanska revolutionen där USA frigjorde sig från Storbritannien, och franska revolutionen, där feodala privilegier avskaffades, nya nivåer av jämlikhet uppnåddes och samhället sekulariserades, vilket haft stor påverkan på övriga Europa och världen.
Under 1800-talet tog industriella revolutionen fart och innebar att ny teknik uppfanns som ledde till en industrialisering av samhället, alltså övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Det ledde till en ny arbetsmarknad och urbanisering och allt fler möjligheter öppnades upp för kvinnor. Århundradet är även en tid för liberalismen, vilket innebar att det ställdes krav på reformer som skulle leda till jämlikhet och demokratisering – man ville lyfta fram den enskilde människans frihet. Urbaniseringen och liberalismen ledde till ett allt mer sekulärt samhälle, där kyrkans makt och kontroll över befolkningen minskade. Industrierna som byggdes vid kusterna resulterade i att nya städer tillkom eller att gamla städer blev större, där kvinnor också behövdes och inte bara män.
Den formella ojämlikheten mellan könen försvann successivt under andra hälften av 1800-talet genom ett antal lagreformer. Under 1850-talet öppnades större delar av arbetsmarknaden för kvinnor. Ogifta kvinnor kunde vid 25 års ålder ansöka hos domstol om att bli myndiga 1858. Näringsfriheten infördes under 1860-talet och 1863 blev kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder och 1884 vid 21 års ålder. Dessa reformer gällde endast ogifta kvinnor och gifta kvinnor förblev omyndiga.
Kvinnor fick rätt att ta studentexamen 1870 och rätt att avlägga akademisk examen vid universiteten 1873 (examen i teologi och de högre juridiska examina var dock undantagna).
Kvinnorörelser
Mycket av förändringarna kring kvinnors rättsliga ställning har berott på olika kvinnorörelser där kvinnor kämpat för juridiska lika rättigheter för män och kvinnor och för ekonomisk självständighet, således jämlikhet. Under senare hälft av 1800-talet och början av 1900-talet bildades kvinnliga organisationer. Det mest utmärkande exemplet är Suffragetterna, som visserligen är ett exempel på en rörelse i Storbritannien, men värdefullt att nämna i detta sammanhang. Suffragetterna kämpade till största del för kvinnors rösträtt på ett inte helt fredligt sätt och mer offensivt än tidigare kvinnorörelser. I Sverige fanns inte någon direkt motsvarighet till Suffragetterna, trots Suffragetternas stora uppmärksamhet, men även här växte kvinnorörelsen stark då man höll möten, skickade vykort och samlade in namninsamlingar för olika lagändringar. En av frågorna som länge drivits inom kvinnorörelserna är frågan om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, vilket i Sverige infördes genom en lagändring 1919. Det första valet där kvinnor fick rösta hölls 1921.
Efter den allmänna rösträtten
Efter att det första valet hölls gjordes flera lagändringar som tog fart på frågan om kvinnans rättsliga ställning. Behörighetslagen antogs 1923 som innebar att kvinnor, med vissa angivna undantag, skulle vara likställda med män ifråga om behörighet att inneha ämbete, alltså statstjänster. Tjänsterna som undantogs var främst militära, polisiära, högre juristtjänster som domare och särskilda regler fanns för präster. Under 1930-talet jämställdes villkoren för män och kvinnor att söka till aspirantutbildning för att med tiden bli domare och under 1940-talet fick kvinnor söka alla typer av domartjänster. Rätten för kvinnor att vigas till präster dröjde till 1958. Två år därefter infördes lagen om lika lön för lika arbete för män och kvinnor.
Under 1970-talet var frågan om kvinnors rätt till sin egen sexualitet ett viktigt tema för kvinnorörelsen, som tog fart genom bland annat att p-piller godkändes i Sverige 1964. Året därpå kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet som dessförinnan varit lagligt. En annan viktig fråga inom samma område och som än idag är aktuell runt om i världen är frågan om abort, vilket kvinnor i Sverige haft rätt till sedan 1975.
År 1979 antogs den första jämställdhetslag som syftade till att män och kvinnor fick formellt samma villkor i svenskt samhällsliv. Kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter åsyftades att främjas enligt lagen. Det var en könsneutral lag, vilket innebar att den skulle motverka diskriminering av såväl kvinnor som män. Denna lag ersattes sedan av diskrimineringslagen 2008. Två år senare ändrades lagen om totalförsvarsplikt, vilket resulterade i att värnplikten numera är könsneutral. Året därpå, 2011, undertecknade Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
De sista och senaste lagändringarna som anges i detta svar är den viktiga samtyckeslagen (6 kap. brottsbalken) som infördes 2018 och Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagande av konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet. Samtyckeslagen bygger numera på frivillighet, till skillnad från tidigare där det räknades som våldtäkt om det förekommit hot, våld eller om personen befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Numera krävs det enbart att samtycke saknas för att en sådan gärning ska anses straffbar. Det senare exemplet, konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet fokuserar på just det konventionens namn anger, och omfattar även våld inom hemmet samt olika åtgärder för att förebygga och sätta stopp för våld och trakasserier i arbetslivet.
Inledningsvis i svaret förklarade jag att mycket kan skrivas gällande kvinnans rättsliga ställning, vilket mitt svar är ett bevis på. Det finns emellertid mycket mer att skriva och många fler exempel på viktiga lagändringar som gjorts. Ovanstående täcker dock det mesta av utvecklingen av kvinnans rättsliga ställning och jag hoppas att du tycker att mitt svar besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.
Vänligen,
