Utgör uteblivna föreningsavgifter under drygt ett års tid ett tillräckligt skäl för styrelsen att besluta om påtvingat utträde (uteslutning)? Och vad gäller kring eventuell återbäringsplikt avseende vissa av medlemmen tidigare erlagda avgifter?
Om en person/fastighet inte betalar årsavgiften under 2019 trots faktura och påminnelser under året. Dessutom får ytterligare en möjlighet under 5 dagar på sig, januari 2-7 januari 2020. Med en förklaring att om inte personen/fastigheten betalar inom den tiden kommer personen/fastigheten förlora sitt medlemskap. Nu i slutet av mars och början av april hör personen av sig men står inte längre som ägare till fastigheten och kräver att få vara med. Styrelsen anser att fastigheten inte tillhör föreningen då de inte följt stadgarna. Har styrelsen rätt att anse att den fastigheten ej längre har något medlemskap?
Vi undrar även vad personen har rätt att kräva tillbaka av medlemsavgift och årsavgifter?
Det gäller en ekonomisk förening.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar din fråga enligt följande. I den ekonomiska förening som du verkar företräde har ni en medlem som inte har betalat in årsavgiften för 2019 trots flertalet påminnelser. Ytterligare en erinran skickades ut i början på 2020 i vilken ni lämnade ett betalningsanstånd på fem dagar och information om att en utebliven betalning skulle rendera i en uteslutning och ett förlorat medlemskap. Och såvitt jag förstår har ännu inga pengar kommit föreningen tillhanda. Du undrar därför om det mot bakgrund av det inträffade ger styrelsen rätt att utesluta medlemmen trots att denne nu ger sig till känna och önskar fortsatt medlemskap (men utan lagfart, har personen i fråga avyttrat fastigheten?). Vidare finns vissa frågor kopplade till styrelsens eventuella återbäringsplikt av erlagda avgifter.
Jag är medveten om att du in din ärendebeskrivning uppger att spörsmålet rör en ekonomisk förening. Men jag har ändå lite svårt att tyda och konkretisera vad för typ av organisation som här åsyftas. Du använder begrepp som "person" vilket talar för att det skulle handla om en bostadsrättsförening. Men samtidigt skriver du "fastighet" på flera ställen i din text vilket istället pekar på att frågan avser en samfällighet till vilken fastigheten tillhör. Å andra sidan verkar den ifrågavarande medlemmen vilja att medlemskapet ska bestå utan att denne (enligt dig) är lagfaren ägare till fastigheten, vilket rimligtvis torde utgöra en förutsättning för ett sådant medlemskap. Och skulle den aktuella medlemmen i själva verket ha sålt ett (sitt) objekt i en bostadsrättsförening upphör medlemskapet per automatik eftersom medlemskapet är knutet till andelstalet och föreningens eviga upplåtelse av lägenheten. I en sådan situation kan alltså ett fortsatt medlemskap inte krävas.
Annorlunda uttryckt: Jag är med andra ord lite smått desorienterad. Men tillämplig lagstiftning och utgångspunkten för den fortsatta framställningen får bli lagen om ekonomiska föreningar (även kallad föreningslagen, FL) vilken trots allt är att betrakta som det huvudsakliga regelverket på det här området. Även bostadsrättslagen (BRL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) kommer i viss mån också att behandlas i utvalda delar och detta mer som en service då jag som sagt inte riktigt kan fastställa beskaffenheten på din förening.
Generellt om uteslutning i en ekonomisk förening - Vad gäller?
Föreningslagen föreskriver att fråga om uteslutning av medlem ska hänskjutas till föreningsstämman för avgörande om inte stadgarna innehåller andra bestämmelser (4 kap. 8 § 2 st. FL). På de i stadgarna angivna grunderna för vilket en medlem kan uteslutas fordras att dessa är objektivt och sakligt utformade. Det är således inte möjligt att genom ett stämmobeslut i stadgarna uppta uteslutningsklausuler som ger ett beslutande organ (exempelvis en styrelse) en rätt att helt skönsmässigt (godtyckligt) utesluta misshagliga medlemmar. Den ifrågavarande medlemmen måste i princip grovt ha åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen eller inte deltagit i dess verksamhet på det sätt för vilket det i behörig ordning har beslutats om (4 kap. 8 § 1 st. FL). Men under förutsättning att stadgarna tillåter att styrelsen på saklig grund fattar beslut i frågor som rör uteslutning av medlemmar äger denna alltså ensamt rätt att lämna ett sådant besked. Beskedet bör dock ha föregåtts av en eller flera varningar, allt för att ge den berörda medlemmen en ärlig chans till självrättelse. Notera att även föreskrifter i stadgar som inrymmer mera allmänna positiva krav stundtals kan tolkas som indirekta uteslutningsbestämmelser (trots att några uttryckliga sådana inte finns), vilket innebär att beteenden som strider mot de positiva påbuden många gånger kan utgöra grund för uteslutning.
Din första fråga - Äger styrelsen rätt att numera betrakta personen eller fastigheten som en icke-medlem?
Mot bakgrund av det ovan anförda finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna i din förening. För det fallet det saknas ett särskilt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut i den här typen av ärenden har ni inget annat val än att låta årsstämman pröva frågan om uteslutning. Vidare krävs objektivt sakliga skäl, andra mer skönsmässiga motiv får inte ligga till grund för det som ni, antingen genom stämmans försorg eller själva genom ett sedvanligt styrelsesammanträde, nu har för avsikt att besluta om.
Föreningslagens regler är i stora delar tillämpliga på verksamheten i en bostadsrättsförening och principerna för kompetensfördelningen mellan stämman och styrelsen i en sådan förening är här identiska (2 kap. 14 § 2 st BRL). Det kan också konstateras att om den "fastighet" som du syftar på skulle utgöra en bostadsrättslägenhet, vilket vederbörande enligt vad jag förstår i nuläget har avyttrat, är ett fortsatt medlemskap uteslutet. En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare ska anses ha utträtt ur föreningen (2 kap. 11 § BRL). Detsamma torde gälla samfälligheter vad gäller såväl årsstämmor som krav på fastighetsinnehav som förutsättning för fortsatt medlemskap. Stämmobestämmelserna för samfälligheter står för övrigt att finna i 47-50 §§ SFL.
Och beträffande de uteblivna avgifterna kan ingenting annat sägas att dessa bör utgöra grund för uteslutning och eventuellt till och med ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som tillkommer en föreningsmedlem (4 kap. 8 § 1 st. FL). I synnerhet eftersom ni under drygt ett års tid regelbundet har skickat betalningspåminnelser. Men oaktat detta är min bedömning att den information som du ger i fråga om ägarskap väger tyngst här. Att personen inte längre är, så som jag uppfattar det, lagfaren ägare eller bostadsrättshavare menar jag är tillräckligt för att ni ska kunna utesluta densamma.
Din andra fråga - Måste föreningen återbetala de tidigare av medlemmen erlagda avgifterna?
Den som inträder i en ekonomisk förening är skyldig att skjuta till en eller flera medlemsinsatser, vilka närmast motsvarar inbetalningen av aktiekapitalet i ett aktiebolag (10 kap. 2 § FL). Antalet och storleken på dessa ska framgå av stadgarna. Om stadgarna tillåter äger föreningen rätt att debitera både inträdesavgifter och löpande medlemsavgifter (3 kap. 2 § FL). I samband med att ett medlemskap upphör ska den medlem som gått ur föreningen sex månader efter att medlemskapet formellt upphörde få ut sina medlemsinsatser (10 kap. 11 § FL). Det nu sagda är dock villkorat med att detta kan ske utan att föreningens ekonomiska ställning enligt den senast fastställda balansräkningen eller övriga medlemmars lika rätt äventyras (10 kap. 11 § 3 st. FL) eller att stadgarna inte föreskriver att erlagda medlemsinsatser ska tillfalla föreningen. Det förstnämnda kravet avseende föreningens ekonomiska ställning bygger på det jag inledningsvis i det här stycket berörde vad gäller aktiebolag. Medlemsinsatserna är nämligen att likställa med ett aktiekapital och är därför bundet enligt de principer om skyddet för det bundna egna kapitalet i bolag som kommer till uttryck i aktiebolagslagen (ABL) och där särskilt den så kallade försiktighetsregeln som analogt kan sägas bli tillämplig till viss del även i föreningsrättsliga sammanhang (17 kap. 3 § ABL).
I den information som ges i ditt inskickade ärende nämner du medlemsavgift (i singular) och årsavgifter (i plural). Hur detta ska tolkas bereder vissa smärre svårigheter för mig. Etiketterna på beloppen är dock mindre viktiga. Det är avgifternas faktiska innebörd som blir avgörande. Men eftersom medlemsavgift anges i singular menar jag att det tyder på en motsvarande medlemsinsats medan årsavgifterna som beskrivs i plural mer torde vara avgifter av regelbunden natur (som i lagtexten kallas för medlemsavgifter). Trots att misskötsamhet verkar ligga till grund för det beslut om uteslutning som styrelsen eller stämman ämnar fatta inom kort finns det ingenting i föreningslagen som uttryckligen stipulerar att medlemsinsatsen kan hållas inne. Den aktuella medlemmen torde alltså, trots en påtvingad uteslutning, kunna begära insatskapitalet åter så länge ingen annan reglering finns upptagen i stadgarna och så länge föreningens bundna kapital tillåter detta. De övriga avgifterna knutet till medlemskapet som löpande har betalats under medlemskapets bestånd är emellertid ingenting som jag menar behöver återbetalas.
SAMMANFATTNING
Sammantaget kan följande fastställas. Frågan om uteslutning bör enligt grundregeln prövas av årsstämman oavsett typ av förening. Endast stämman, genom det föreskrivna majoritetskravet för stämmobeslut, kan delegera beslutanderätten till er styrelse via uttryckliga föreskrifter i stadgarna varför dessa ingående bör studeras. Vidare fordras någon from av saklig grund och denna ska framstå som objektiv för att inte ett beslut ska strida mot likabehandlingsprincipen. Föreningslagens regler är i mångt och mycket tillämpliga på bostadsrättsföreningar och samfälligheter. Det är vidare enligt min mening klart att de uteblivna föreningsavgifterna under drygt ett års tid jämte det numera icke-existerande ägarskapet utgör tillräckliga skäl för en uteslutning. Huruvida styrelsen ensamt kan besluta detta låter jag dock vara osagt på grund av det tidigare anförda. Och märk väl att eventuella medlemsinsatser kan komma att behöva återbäras till medlemmen.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö.
Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.
Vänligen,
