Utesluten ur en idrottsförening på felaktiga grunder och baktalad av styrelsen, vad gäller?

2021-03-22 i Föreningar
FRÅGA
Hej. Jag uteslöts februari 2016 från den idrottsförening jag tillhör. Styrelsen hade begått kränkande särbehandling av mig och min tävlingspartner.Riksidrottsförbundet frikände mig/oss och krävde att föreningen skulle häva uteslutningen omgående.Först april 2019 kom en kryptiskt formulerad ursäkt från styrelsen , de tog inte ansvar för vad de gjort mot mig utan skriver i ursäkten att högre instans inte godkänt deras uteslutning och erbjöd mig åter att bli medlem i föreningen . Styrelsen vägrar fortfarande samtala med mig och förklara anledningen till uteslutningen . Styrelsen har förstört 3 år av mitt idrottsliv då jag inte har kunnat utöva min idrott på tävlingsnivå, andra närliggande klubbar finns inteDe har också "hängt ut mig " i styrelseprotokollJag har nu med hjälp av kommunen inom kort fått till ett möte med ordföranden i föreningen.Vilka krav kan jag ställa på Styrelsen för det de utsatt mig för?Kan jag kräva att det som handlar om mig och som finns i styrelseprotokoll makuleras?Vad händer om jag polisanmäler styrelsen för kränkande särbehandling ?Trots att styrelsen inte följt kommunens regler för vad som krävs för att erhålla kommunala bidrag har de ändå fått bidrag , vad händer med den delen ?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Din ärendebeskrivning innehåller många frågor och frågornas beskaffenhet spänner dessutom över flertalet olika rättsområden varför dessa kommer att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas. Du nämner begrepp som kränkande särbehandling och uteslutning, men någon närmare beskrivning av vad som faktiskt har hänt har du inte lämnat (bortsett från själva uteslutningen). Svaren kan därför komma att bli något generella till sin karaktär och jag kommer vidare att utgå ifrån att det rör sig om en ideell förening.

Vilka krav kan du ställa på styrelsen?

Huruvida du förvärvsarbetar som idrottare, det vill säga om idrottsutövandet utgör din inkomstkälla, går inte riktigt att utläsa av din ärendebeskrivning. Klart är emellertid att du inte har kunnat tävla på tre år. Uteblivna inkomster till följd av fel och försummelse från föreningens sida, antingen genom ett uppsåtligt (avsiktligt) agerande eller av vårdslöshet (oaktsamhet), kan vara ersättningsgilla. Det kan med andra ord möjligen gå att argumentera för att föreningen har ådragit sig ett skadeståndsansvar på grund av det inträffade, men det fordrar naturligtvis en konstaterbar skada, vilken likaledes behöver värderas i pengar för att du ska kunna precisera ditt ersättningsanspråk. I praktiken löses detta inte sällan genom informella samtal alternativt genom regelrätta förlikningsförhandlingar. Framstår spörsmålet som olösligt behöver frågan hänskjutas till allmän domstol (till en tingsrätt som första instans) och prövas i ett ordinärt tvistemål. Men svaret på den här frågan är i mångt och mycket helt beroende av som har hänt.

Kan du begära åtkomst till styrelseprotokollen och få vissa uppgifter om dig makulerade?

Det korta svaret torde lyda att det inte är möjligt. Här ska inledningsvis framhållas att det saknas en central civilrättslig lagstiftning i Sverige som reglerar ideella föreningar. Många svar får ofta sökas i rättspraxis och avgöras med hänsyn till allmänna föreningsrättsliga principer. I förekommande fall brukar dock analogier göras till vissa bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). I den nyss nämnda lagen sägs förvisso att styrelsens protokoll ska föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt, vilket även torde gälla ideella föreningar, jfr 7 kap. 25 § EFL. Men det är normalt sett inte synonymt med att dessa är offentliga handlingar och därmed berättigar medlemmar till insyn. Det nu sagda gäller i regel även stämmoprotokoll. Den här typen av handlingar utgör således endast interndokumentation hos styrelsen, jfr 6 kap. 39-40 §§ EFL.

Vad händer om du skulle anmäla styrelsen för kränkande särbehandling?

Förmodligen ingenting. Tyvärr. Kränkande särbehandling i sig är nämligen inget brott. Däremot utgör det en civilrättslig överträdelse och kan berättiga dig till diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen (DiskrL) alternativt till kränkningsersättning enligt skadeståndslagen (SkL).

Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder utgör de sju diskrimineringsgrunder som återfinns i svensk rätt, 1 kap. 1 § DiskrL. Listan är uttömmande varför en åtgärd som förvisso kan vara ägnad att missgynna någon men som inte är hänförlig till någon av de nyss nämnda diskrimineringsgrunderna inte är att betrakta som diskriminering i lagens mening. Diskriminering förutsätter alltså ett tydligt samband mellan det aktuella beslutet om uteslutning (själva missgynnandet) och diskrimineringsgrunden, 1 kap. 4 § DiskrL. Utifrån den begränsade information som finns tillgänglig i nuläget finns det enligt min mening ingenting som tyder på att någon diskriminering skulle ha skett.

När det sedan gäller den skadeståndsrättsliga bedömningen kan följande anföras. Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär, 2 kap. 3 § SkL. Kränkning är en ideell skada, det vill säga en skada som inte kräver att en fysisk skada har uppkommit. Bestämmelsen tar även sikte på psykiska men. Det ska dock uppmärksammas att utdömande av kränkningsersättning i grunden kräver en brottslig gärning, men i praxis har stundtals sådan ersättning tillerkänts den skadelidande trots att gärningsmannen (skadevållaren) inte har dömts för brottet. Exakt vad som har hänt är som sagt för mig ovisst, men det brott som torde ligga närmast till hands i ditt fall är förtal enligt brottsbalken (BrB). Den aktuella brottsbeskrivningen kommer därför att gås igenom relativt grundligt eftersom min bedömning är att du torde ha störst chans att lyckas med detta givet att styrelsen, såsom du beskriver det, har häng ut dig.

Förtal, vad gäller?

I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter.

Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Om så har varit fallet här kan jag inte uttala mig om, men mot bakgrund av att Riksidrottsförbundet valde att ogiltigförklara uteslutningen framstår det som osannolikt.

Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket är något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § 1 st. BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.

Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Men huruvida det verkligen är något brott begånget mot dig låter jag vara osagt i skrivande stund.

Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Kan (ska) du göra en polisanmälan?

Förtal är brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB där det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden (du) själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning hos polisen. Sammanfattningsvis kommer du med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv varför det korta svaret på den här frågan är att du naturligtvis alltid har rätt att göra en polisanmälan, men att denna förmodligen inte kommer att resultera i någon förundersökning.

De kommunala bidragen, vad gäller?

Den här delen är ingenting som kommer att få någon bäring på den rättsliga bedömningen avseende din uteslutning och/eller din rätt till ersättning alternativt möjligheten att nå framgång med ett eget åtal i domstol. Frågan kommer därför att lämnas därhän. Min generellt kan sägas att kommunen naturligtvis bör underrättas om eventuella oegentligheter kring de erhållna kommunala bidragen.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Föreningar (535)
2021-09-29 Ofullständig fråga
2021-09-27 Hur får en idrottsförening behörighet att ge mig böter?
2021-09-21 Får man i en bostadsrätt ta ut retroaktiv hyra utan att först meddela de boende (samtliga)
2021-09-14 Kan en ideell förening stänga ute personer från deras lokaler?

Alla besvarade frågor (96379)