Utbetalning av arv till särkullbarn
Hej
Vi är två särkullbarn till gift par som kommer kräva vår laglott vid vår biologiska förälders bortgång. Vem bestämmer hur arvslotten betalas ut? Om det gäller fastigheter, har man besittningsrätt om man bor i fastigheten? Har kvarlevande make rätten att bestämma hur man löser ut det andra särkullbarnet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Reglerna om arv finns i Ärvdabalken, se här. Huvudregeln är att när en gift person avlider ärver efterlevande make denne med fri förfoganderätt. Ett undantag till detta är särkullbarn som har rätt att få ut sin arvslott med en gång, se 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Om testamente har upprättats har särkullbarn rätt att påkalla jämkning för att få ut sin laglott, hälften av arvslotten. Se 7 kap. 3 § Ärvdabalken.
Hur arvslotten eller laglotten betalas ut beror på vilken egendom som finns. Eftersom att det är ett värde man ärver och inte särskilda ägodelar, såvida det ej reglerats i testamente, så får arvtagarna i första hand komma överens om hur tillgångarna ska fördelas. Se 23 kap. 1 § Ärvdabalken. Arvslotterna eller laglotterna behöver inte nödvändigtvis betalas ur fastigheten utan särkullbarn kan köpas ut med andra egendomar om sådana finns. Eftersom en fastighet ofta är det mest värdefulla man äger så är det möjligt att det inte finns tillräckligt med tillgångar kvar från den avlidne att tilldela särkullbarnen om fastigheten faller på den efterlevande makens lott. Olika alternativ är att fastigheten säljs och därmed lösgör tillgångar för särkullbarnens arvslotter/laglotter, att efterlevande make bor kvar och löser ut särkullbarnen genom att betala värdet i pengar eller exempelvis att ni kommer överens om att äga en andel av huset var. Eftersom efterlevande make är skyldig att lösa ut särkullbarn iom dess lagstadgade rätt till laglott så finns ingen automatisk besittningsrätt enligt lag, däremot kan sådan ha reglerats i testamente. Efterlevande make har dock alltid rätt att få ut fyra gånger basbeloppet, ca 160 000, och om maken ej tilldelats det genom bodelningen så tas det från särkullbarnens lott. Det viktiga är dock som sagt att arvtagarna får det rätta värdet och inte specifik egendom, däremot anses det oftast mest naturligt att efterlevande make får kvarbo i det gemensamma huset om tillräckligt med tillgångar finns.
Lyckas man inte komma överens om hur fördelningen av kvarlåtenskapen ska ske så kan en arvtagare begära att en skiftesman utses av tingsrätten, se 23 kap. 5 § Ärvdabalken. En skiftesman försöker först och främst medla fram en frivillig lösning men om det inte går med framgång kan denne bestämma hur egendomen ska fördelas.
Hoppas att detta gett svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
